Den här uppsatsen behandlar ämnet varför vissa utbrytarstater kan uppnå ett internationellt erkännande medan andra inte gör det, mer specifikt om varför Sverige har erkänt Palestina men inte Kurdistan. Syftet med uppsatsen är att försöka avgöra vilka motiv som ligger bakom besluten utifrån ett deklaratoriskt och konstitutivt perspektiv, alltså teorier som behandlar internationellt erkännande av stater.     För att kunna diskutera och få en tydligare bild av hur Sveriges utrikesdepartement arbetar med erkännanden av stater behövs en översiktlig redogörelse för vad som faktiskt är en stat. Den gängse meningen brukar vara att Montevideokonventionen från 1933 innehåller de kriterier som är grundläggande för att erkännas som en självständig stat. För att bli internationellt erkänd krävs oftast en överenskommelse med moderstaten. Här har de två olika teorierna olika kriterier för att ge rätt till ett erkännande.     Metoden som har tillämpats är en motivanalys där ett analysschema ställdes upp utifrån båda teorierna. Studiens resultat visar att den konstitutiva teorin har ett starkare förklaringsvärde i att förklara motiven bakom beslutet att erkänna Palestina men inte Kurdistan.

What determines that states receive a de-jure recognition is not clear today. The three worlddominant theories constitutive theory, declarative theory and secession-theory all claim different criteria' that a state must meet in order to have the right to be recognized. The purpose of the thesis is to understand if there is a theory that is decisive. The thesis analyses two states, one of which has received international recognition while the other one has not. The thesis concludes that all three theories have the necessary conditions that can lead to recognition. The conditions in the secession theory on having a referendum have proved to be one of the crucial requirements for recognition, at the same time it is fundamental for a new state to meet the declarative theory requirements to have the possibility of recognition at all. However, it is a theory that argues for the decisive criteria, and it is the constitutive theory that claims that recognition from other states, such as the central state, is the main factor in succeeding in obtaining de-jure recognition. Although the criteria's in the other theories are met, it is only after recognition by the central government that membership of the UN can be achieved. / Vad som avgör att utbrytarstater erhåller ett de-jure erkännade är idag inte tydligt. De tre världs dominerande teorierna konstitutiva teorin, deklarativa teorin och secession-teorin hävdar alla olika kriterier som en stat måste uppfylla för att ha rätt att erkännas. Syftet med uppsatsen är att förstå vad som krävs för en stat att kunna erhålla ett internationellt erkännande. För att kunna genomföra undersökningen har två stater analyserats där den ena fått ett internationellt erkännande och den andra inte. Uppsatsens slutsats är att alla tre teorier har nödvändiga villkor som kan leda till erkännande. Secession-teorins krav på att ha en folkomröstning visar på en enorm drivprocess till att erkännas, samtidigt så är det grundläggande för en nybliven stat att uppfylla den deklarativa teorin krav för att överhuvudtaget ha möjligheten till erkännande. Däremot kan man finna de avgörande villkoren i den konstitutiva teorin som menar att erkännande från andra stater, såsom central är den främsta faktorn till att lyckas erhålla ett dejure erkännande. Även om kriterierna i den resterande teorin är uppfyllda leder ett erkännande av centralstaten till ett medlemskap i FN som är varje utbrytarstats mål med att avskiljas

Denna studie undersöker hur fem svensklärare i gymnasieskolan upplever sitt arbete med att främja elevers lust att läsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i detta arbete samt hur dessa erfarenheter kan förstås i relation till ökade krav på mätbara kunskaper i en alltmer resultatstyrd skola. Studiens empiriska material utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare, fördelade på tre olika skolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av självbestämmandeteorin av Ryan & Deci med dimensionerna inre och yttre motivation, McCormicks allmänna och litterära repertoarer, Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter samt det som Borsgård benämner som rekontextualiseringsfältet på den didaktiska nivån. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever att de på olika sätt försöker stimulera elevers lust att läsa skönlitteratur, där bland annat gemensam läsning och litteratursamtal lyfts fram som viktiga komponenter i detta arbete. Samtidigt upplever lärarna hinder i arbetet på grund av tidsbrist och kursplanernas utformning, med dess centrala innehåll och kunskapskrav, vilket leder till att läsningen av skönlitteratur ofta får stå tillbaka till förmån för andra delar av kursinnehållet som av lärarna uppfattas som mer dominerande. Kunskapskrav, uppgifts- och betygsfokus får således konstitutiva effekter för dessa lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och förslag till fortsatt forskning presenteras.

Social Investments (SI) have become a significant policy tool during the 2010s for developing and implementing social policy. This study explores how the SI framework, based on social innovation, evidence-based policy and practice, and impact evaluation, affects professionals when it is implemented and evaluated.  The empirical material of the study was based on semi-structured interviews with professionals operating in the City of Stockholm. The author applied practical philosophy, relational sociology, and evaluation theory to answer four phronetic social science research questions focusing on phronesis (practical wisdom). SI comes with constitutive effects that affect the praxis of professionals. It is accompanied by different logics that can both enable or restrict common understanding between economists or social advocates, these differ between professional groups. It creates new content to strive for to create measurable outcomes, which can often lead to conflicts of power. Whether it is delivering outcomes within a certain set of time, or following evidence-based policy and practice, different chains of accountability put a lot of pressure to not do wrong, rather than do right.   The design and implementation of the SI fund in the City of Stockholm have had problems that need addressing. Thus, this study concludes with a warning that any attempts to fix these problems must refrain to create an evaluation machine that risks alienating professionals’ relationship with their work.