<p>Bilaga: 2 partitur</p>

I uppsatsen identifieras och undersöks möjliga roller för yttre material i arbetsprocessen med konstmusik. Arbetet utgår från tre musikstycken komponerade under en treårig kandidatutbildning i komposition, västerländsk konstmusik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm mellan 2018 och 2022. I dessa stycken har olika yttre material införlivats i musiken och påverkat den på olika sätt. Vad materialet består av och vilken typ av inflytande det har haft på musiken beskrivs i texten och det yttre materialet delas in i tre kategorier, vilka haft olika effekt på. Texten tar upp yttre material i de egna kompositionerna och identifierar dessutom det yttre i tidigare musikstycken utifrån ett musikhistoriskt perspektiv.

<p>From the start the goal with this project has been to make a sounding interpretation of the act of wavesurfing from the perspective of a surfer and an exploration of the possibility to create soundprints that with music captures and recreates physical movements, experiences and moments of flow.</p><p>To do this I have collected physical data from a surfer surfing the waves at Torö Stenstrand (the most "famous" surfbreak in the Stockholm region) that I later connected to chosen musical parameters such as rhythm, pitch, tempo and texture. Because the goal was to capture the experience of surfing waves I also recorded sounds of the waves and the surroundings and mixed it together with the written out music. </p>

I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. / <p>Det finns två musikstycken jag har skrivit till detta arbete som finns att lyssna på.</p>

Undersökningens syfte är att belysa skillnader och likheter i synen på kompositionsprocesser mellan två traditioner: konstmusik och afroamerikansk. För att nå fram till detta syfte har fyra komponerande musikhögskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk, bestående av teman rörande kompositionsprocessens förutsättningar. Utifrån undersökningens resultat kan de båda traditionernas olika kompositionella förutsättningar uttryckas i ett antal, mer eller mindre, dikotomiska motsatspar: känsla och tanke, intuition och logik, del och helhet, hörsel och syn, musikinstrument och penna, inspelning och noter, samt tillsammans med andra och ensam. För att förtydliga dessa motsatspar, så hör det första ordet i alla par till den afroamerikanska traditionen, och det andra till den konstmusikaliska. Likheter och gemensamma nämnare mellan traditionerna är stolthet, ett frihetsbehov samt en specialiserad vokabulär för både mentalt och fysiskt skissande. Ytterligare likheter är att olika inre drivkrafter och vårt sociala liv och omgivning motiverar till komposition, samt en tro på att alla kan vara kreativa.

D-uppsats; Dubblett finns

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik.

Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

No description available.

No description available.