Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

<p>Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.</p>

<p>Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.</p>

<p>Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trots</p><p>detta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att få</p><p>olika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,</p><p>en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.</p><p>Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärlden</p><p>genom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen som</p><p>vilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,</p><p>tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet. I en sammanfattande,</p><p>temaöverskridande analys har konstruktionen av flickor och pojkar renodlats och analysresultaten satts i</p><p>relation till tidigare forskning. Analysen har visat att de konstruktioner av flickor och pojkar som</p><p>framträder som tydligast i tidningens könsdiskurs är pojken som den problematiska, lågpresterande</p><p>förövaren och flickan som det högpresterande offret. Genom konstruktionen av flickor och pojkar</p><p>framträdde en diskurs som på flera sätt skiljde sig från en av tidigare forskning visad, traditionell</p><p>könsdiskurs, men som även hade likheter med en sådan.</p>

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how? The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies. Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event. Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space. Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden. Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.

Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.

IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning. IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder. Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt. Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family. För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående. De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.