This essay examines constructions of gender in organizations through cultural material. The Swedish TV show Top Dog is analysed through a representation analysis. The research questions are about how the TV show produces or re-produces constructions of gender through gender patterns. The theory mainly used is organization theory with a gender perspective, which shows how cer-tain jobs are connected to gender, gender segregation within organizations and homosocial processes that create systems of power that oppress women. The results show that Top Dog is both reproducing already existing gender pat-terns, but also producing new patterns of gender.

Syftet med studien är att genomföra en uppföljningsstudie för att undersöka hur förskollärare konstruerar sin undervisning, om genomgången kompetensutveckling har förändrat dessa konstruktioner i relation till det undervisande uppdraget i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter förskollärare ser i dessa undervisningskonstruktioner. Studien har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som grund, där fokus är att undersöka förskollärarnas tolkningar och beskrivningar av detta. Studiens analysram utgick från tre olika teman, Förskollärarnas konstruktioner av undervisning, Förskollärarnas syn på undervisningens utmaningar och möjligheter och Kompetensutvecklingens påverkan på konstruktioner av undervisning. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det liksom i den tidigare studien från 2018 fortfarande föreligger otydligheter och missuppfattningar angående undervisningsbegreppets innebörd och att det fortfarande finns olika uppfattningar om vad undervisning är, vilket framgår av hur förskollärarna beskriver och konstruerar sin undervisning. Positivt är emellertid att den kompetensutvecklingen som förskollärarna genomgått under året har lett till ökad medvetenhet om undervisningsbegreppets innebörd, vilket är ett steg i rätt riktning. Studien visar också på att kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning och en nödvändighet för att nå en samsyn om undervisningens konstruktioner så att undervisning ska kunna ske likvärdigt i alla förskolor.

Under senaste år har studie- och yrkesvägledare och vägledning fått större uppmärksamhet i styrdokument och utredningar som omgärdar det svenska skolväsendet. I nyss nämnda beskrivs vikten av vägledare och vägledning. I avsikt att se huruvida styrdokumentens beskrivningar av vägledaren fått effekt på en medial arena är syftet i detta arbete att undersöka hur vägledare konstrueras i svensk tryckt press. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av diskursanalytisk metod. Studiens resultat visar att vägledare konstrueras på olika och ofta motstridiga sätt i den tryckta pressen. Vägledare konstrueras i huvudsak antingen syssla med vägledning på det sätt som vägledning konstrueras i metodlitteratur och i styrdokument eller syssla med administrativt arbete och med att ge råd och information. I en del av materialet konstrueras vägledare utöva vägledning på fel sätt, här konstrueras också att vägledarens uppgift borde vara att (väg)leda elever mot bristyrken eller mot genomförandet av könsstereotypiskt otraditionella val.

Denna studie använder sig av ett socialkonstruktionistisk perspektiv i en innehållsanalys av konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning i ett urval av nyhetsartiklar från den svenska tidningen Aftonbladet och den nyzeeländska tidningen New Zealand Herald. De identifierade konstruktionerna analyserades med hjälp av stigma och andrefiering för att jämföra stigmat som produceras av konstruktionerna som fanns i tidningarna. Resultatet visade att anledningen till att sexsäljare börjar arbeta inom sexindustrin konstruerades i båda tidningarna som resultatet av ekonomisk, finansiell eller materiella problem. Medan Aftonbladet tenderade att konstruera dessa problem som något som tvingat sexsäljare att sälja sex, så tenderade New Zealand Herald att konstruera dem antingen som entreprenörer eller problemlösare.   Stigmatiserande konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning fanns i båda tidningarna, men konstruktionerna producerade stigma på olika sätt. I New Zealand Herald var de mest framträdande stigmat mot migranter som säljer sex, som framställdes som kriminella som stal pengar från legala sexsäljare. I Aftonbladet kretsade det tydligaste stigmat runt sexsäljares bristande kontroll och makt. Oftast framställdes sexsäljare i Aftonbladet som att de hade en oförmåga att lämna sexförsäljningen, och de sågs ofta som fast i händerna av en tredje part som pressade eller tvingade dem att sälja sex. Implikationer för det sociala arbetets praktik gällande mötet med sexsäljare diskuteras. Denna studie kan ge mer kunskap och vidare en medvetenhet om de stigmatiserande konstruktionerna som finns i det sociala arbetet kring sexförsäljning vilket kan leda till ett mer konstruktivt arbete och bemötande. Slutligen bjuder studien in till mer ingående forskning kring stigmatisering av sexsäljare samt hur socialarbetare kan motverka reproduktionen av stigmatiseringen av sexsäljare.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

This is a master thesis project carried out at Husmuttern AB. The assignment involves concept development of an assembly fixture for joists in wall modules.In order to build a complete modular house, some wall sections must contain a window or a door. In such walls, the beams must be placed differently compared to solid walls. These beams should be as support around the window or the door, and these have no fixture that facilitates the assembly of the wall section. With an assembly fixture, the operators know if the center beams are in the right place and at the right angle.The purpose is to create and develop an assembly fixture that facilitates the assembly of center beams that do not have a fixed position in the base fixture. The fixture should work for all window sizes and door sizes. The assembly process must also meet the company's working principle, which is that people without language skills and previous experience should be able to assemble the beams without difficulty.Two research questions were developed which are guidelines for the project:RQ1: How should an assembly fixture be designed to facilitate assembly of joists in a modular wall section and meet the company's work principle?RQ2: How will the product be able to assemble the center beams with no fixed position in a wall module with a window or a door?The project has been shaped according to the product development process in the book (Ulrich & Eppinger, 2014). The process consisted of six different phases that were adapted after this study: project planning, product specifications, concept generation, concept development, pro-totype testing and concept evaluation. In each phase, appropriate tools and techniques were used to ensure a successful outcome.The study results in a functional fixture that will help with the installation of central beams in the wall section. The fixture is T-shaped and hangs on fixed beams and is at the same time a support for central beams that are placed on it. It has a retractable function that facilitates hang-ing on the beams.The final assembly fixture can handle the weight of the beams, which was one of the most important goals of the project. It can assemble any two center beams in the wall section. The shape of the fixture enables a flexible assembly, which means that it can be placed in many different places in the wall section. The value of the study is defined by meeting the project objectives and answering the research questions. The project has also been able to achieve the purpose of the study by resulting in a functioning assembly fixture. / Det här är ett examensarbete på avancerad nivå som genomförts på Husmuttern AB. Uppdraget har behandlat konceptutveckling av en monteringsfixtur till reglar i väggmoduler. För att kunna bygga ett komplett modulhus måste vissa väggsektioner innehålla ett fönster eller en dörr. I sådana väggar måste balkarna placeras annorlunda jämfört med i solida väggar. Dessa balkar ska vara som ett stöd runt fönstret eller dörren, och dessa har för närvarande ingen mon-teringsfixtur som underlättar monteringen av väggsektionen. Med en monteringsfixtur vet montörerna om mittenbalkarna sitter på rätt plats och i rätt vinkel.Syftet är att skapa och utveckla en monteringsfixtur som underlättar monteringen av mitten-balkar som inte har en fast position i grundfixturen. Fixturen ska fungera för alla fönsterstorle-kar och dörrstorlekar. Monteringsprocessen ska även uppfylla företagets arbetsprincip som är att människor utan språkkunskaper och tidigare erfarenheter ska kunna montera balkarna utan svårigheter.Två forskningsfrågor togs fram som är riktlinjer för projektet:F1: Hur ska en monteringsfixtur designas för att underlätta montering av reglar i en väggsekt-ion och uppfylla företagets arbetsprincip?F2: Hur ska produkten kunna montera mittenbalkar utan fast position i en väggmodul med ett fönster eller en dörr?Projektet har formats efter produktutvecklingsprocessen i boken (Ulrich & Eppinger, 2014). Den bestod av sex olika faser som anpassades efter denna studie: projektplanering, produkt-specifikationer, konceptgenerering, konceptutveckling, prototyptestning och konceptutvärde-ring. I varje fas användes lämpliga verktyg och tekniker för att säkerställa ett trovärdigt resultat.Studien resulterar i en fungerande fixtur som hjälper med monteringen av mittenbalkar i vägg-sektionen. Fixturen är T-formad och hängs upp på fixerade balkar och är samtidigt ett stöd för mittenbalkar som placeras på den. Den har en infällbar funktion som underlättar upphäng-ningen på balkarna.Den slutliga monteringsfixturen klarar av balkarnas vikt, som var ett av de viktigaste målen i projektet. Fixturen kan montera vilka två mittenbalkar som helst i väggsektionen. Formen på fixturen möjliggör en flexibel montering, vilket innebär att den kan placeras och hängas på många olika ställen i väggsektionen. Värdet med studien definieras genom att projektmålen uppfylls och forskningsfrågorna besvaras. Projektet har också kunnat uppnå syftet med studien genom att resultera i en fungerande monteringsfixtur.

This study aims to problematize racialized and sexualized discursive constructions of the"immigrant" within the political conversation in Sweden. Discursive constructions of the“immigrant” often depict the “immigrant” through words such as "child marriage", "rape" orother implied meanings of patriarchal gender relations. Thus, the discursive constructions of"immigrants" construct and reproduce both racialized and sexualized images of the"immigrant". These depictions are problematic especially when they, as categories, becomefixed or are used to legitimize oppression. The empirical material, that consists ofparliamentary debates november and december 2015 as well as march and april 2022, isstudied through an application of discourse theory as well as a collection of postcolonial andfeminist theories about how sexualization and racialization are produced and reproduceddiscursively. The study concludes that the "immigrant" is often depicted through aEurocentric perspective as “the other” in relation to the west. These constructions of “us” and“them” are often based upon racialized and sexualized constructions of the “immigrant”.These findings align with the previous studies within the field. The main contribution of thisstudy is an empirically proven connection between discursive constructions of the"immigrant" and racialized and sexualized representations of them.

Syftet med studien är att analysera diskursiva konstruktioner av förskolläraren som professionellt subjekt vilka framträder i förskolans pedagogiska dokumentationer. Därigenom studeras vilka föreställningar, kunskaper, strukturer och behov som ligger till grund för de diskursivt skapade subjektspositioner som är möjliga för förskolläraren att inta. Studiens empiriska material består av pedagogiska dokumentationer insamlade på en Reggioinspirerad förskola. I analysen av empirin har Foucaults tankegångar kring kunskap och subjektspositioner använts, där invändningar kring rådande handlings-, tal- och tankemönster inom förskolans kontext som diskursiv praktik varit av betydelse.Resultatet visar att diskursiva konstruktioner av förskolläraren sker i relation till dominerande diskurser där aspekter som syn på kunskap och lärande, policydokument, föreställningar om barn och de förväntningar som ställs på förskollärare har varit betydande för språkliga utformningar i de pedagogiska dokumentationerna. Även det kollektiva lärandets status och sanningsregimer i relation till synen på det kompetenta barnet har framträtt. Sammanfattningsvis är slutsatsen att diskursiva konstruktioner av förskollärarens professionella subjekt och förskollärarens subjektspositioner i relation till dessa, uppstår i skärningspunkter mellan utbildningsdiskurs, dominerande kunskapsdiskurser och en mansdominerande diskurs.

Denna studie tar sin utgångspunkt i synsättet att barndomen är socialt konstruerad (jmf. James m.fl. 1998). I fokus är förskolans verksamhetsområde och hur idealbilden av barn framställs på förskolors hemsidor. Detta undersöker vi genom att studera 16 olika förskolors hemsidor med Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys. Studiens syfte är att undersöka och få en ökad förståelse för idealbilden av barn inom förskoleverksamheten. Frågeställningarna handlar om hur barnen beskrivs på hemsidorna och hur idealbilden konstrueras. I teorin och den tidigare forskningen redogörs för ett antal existerande samhälleliga och kulturella konstruktioner av barn. Dessa konstruktioner ligger sedan till grund i analysen där vi utkristalliserar åtta olika diskurser kring barn och barndom som blir synliga på förskolornas hemsidor. Idealbarnet som blir synligt utifrån dessa diskurser är ett barn som är kompetent från födseln, är mycket ute i naturen, leker och lär samtidigt och som känner sig tryggt. Det är även ett barn som är naturligt nyfiket, är delaktig och medbestämmande i förskolans verksamhet, lär i sampel med andra och utvecklar sitt språk och sin kulturkompetens i förskolan.

Studiens syfte var att analysera hur förskollärare konstruerar ledning av kollegial reflektion i relation till undervisning. Detta är en kvalitativ studie med socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare genomfördes på tre olika förskolor. En så kallad tematisk analys med kodning, kategorisering i samband med transkriberingarna gjordes för att kunna upptäcka teman och mönster. Under intervjuerna förs samtal om ansvar och reflektionens betydelse för förändringar, utveckling och lärande. Studiens resultat visar att reflektion värderas högt inom förskolan, dock är det så att reflektionen prioriteras och tillämpas olika ute på förskolorna. Reflektion i relation till undervisning uteblir oftast. Förskollärare konstruerar begreppet reflektion i relation till undervisningen på varierande sätt. Genom deras uttryck konstruerades frånvaro och brist på ledarskap, en bibehållen platt struktur och konstruktion av vägledande kommunikation. Enligt slutsatserna som dras handlar det om att vara öppen till förskolans förändring som gjorts och medvetet ändra förskollärares sätt att tala om sin roll som ledare. Det handlar om att stärka kvalitén genom att tillvarata kunskap och kompetens. Det handlar om arbetssätt som tillgodoser barns rättighet till lärande och utveckling.