Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trots detta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att få olika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster, en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses. Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärlden genom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen som vilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen, tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet. I en sammanfattande, temaöverskridande analys har konstruktionen av flickor och pojkar renodlats och analysresultaten satts i relation till tidigare forskning. Analysen har visat att de konstruktioner av flickor och pojkar som framträder som tydligast i tidningens könsdiskurs är pojken som den problematiska, lågpresterande förövaren och flickan som det högpresterande offret. Genom konstruktionen av flickor och pojkar framträdde en diskurs som på flera sätt skiljde sig från en av tidigare forskning visad, traditionell könsdiskurs, men som även hade likheter med en sådan.

The purpose of this study has been to examine how female probation officers construct the concept of women who commit crime. This have been done by examining how the probation officers describe the phenomenon from their own point of view, how they perceive society's view of the phenomenon, how they describe the women's self-images and how their own perceptions affect the treatment of these women. To fulfill this aim the study is based on qualitative interviews with five female probation officers. We analyzed their statements by using Gender theory, Goffmans stigma term and Beckers deviant term. The result of this study shows that women who commit crime are described more as victims than offenders and that they are constructed as deviant in two ways; both in relation to the law but also in relation to their gender. The female probation officers construct the women as carriers of feelings of guilt and shame and that they have issues with their own identities. It also shows that the female probation officers believe in treating male and female clients the same way, although the result of this study shows that they probably don’t.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna. Mammans omsorgsförmåga beskrivs i litteraturen som bristande och barnen har en tudelad bild av sin mamma och pappa. Barnen håller våldet hemligt vilket ger sociala och psykiska konsekvenser. Genom ömsesidigt samspel konstruerar och upprätthåller familjemedlemmarna varandras familjeroller. / The purpose of this study was to give a general picture of children’s experience of their father`s violence against their mothers, and to look at how this problem can be constructed in the research literature. The question at issue was: How does the research literature discuss children’s experiences of domestic violence, with focus on the themes the child’s home environment, the violent father, the abused mother, and the social, physical and psychological consequences of the violence for the child? The study is a selective review of nine primary documents. A social constructionist theory was used to analyze the results. The results showed that these children find their home environment unpredictable and they can have difficulties to attaching to their parents. The mothers caring ability is described as insufficient and the children have a conflicting understanding of both their parents. Through mutual interaction, the family members construct and obtain each others roles in the family.

This study deals with the concept of ’integration’. Starting from the concept of reality as socially and linguistically constructed, it is an attempt to see how lingual constructions and perceptions affect the official structures of society and vice versa. The main purpose is to compare the different meanings integration has in a sociological context and in a political one. Further, the purpose is to see how the relationship between the sociological and political concepts affects the integrational work in the Swedish County Administrative Boards, and which consequences these effects might have. The study is carried out with ethnographic methods, i.e. participant observation and textual analysis, in a specific County Administrative Board, focusing mainly on its policy and strategy for integrational work. The results are that the main differences between the sociological and political definitions of integration lie in their extent of meanings. The sociological definitions contain many different meanings which sometimes contradict each other. The political ones however are more fixed and limited in their scope. The goal of the integrational politics is not always clear and this affects the practical work. Other problems are that the political as well as practical integrational definitions are limited to certain groups during certain conditions. The consequences of these problems can be that certain groups are left out of the integrational process, that some of the factors of integration are neglected and that immigrants, being the designated group in need of integration, are stigmatized.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i. Simone de Beauvoir menar att sociala konstruktioner skapar individer till antingen män eller kvinnor och att män har kommit att bli samhällets ideal. Studien har genomförts via 10 stycken ostrukturerade intervjuer där 6 av respondenterna var kvinnor och 4 var män. En analys av rådata utmynnade i fem olika teman vilket sammanställdes till ett resultat. Temana åskådliggör de anledningar till varför tjejdelar finns enligt respondenterna och består utav den maskulina gymkulturen, osäkerhet och erfarenhet, manliga blickar, manliga och kvinnliga roller samt religion och kultur. Resultatet visar på att både män och kvinnor påverkas av rådande strukturer och normer i samhället. Dessa strukturer och normer kan även vara anledningar till varför separata delar för tjejer finns på gym.

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk.   Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. / Children´s and young people´s images of the police                    - a study in two local contexts Abstract This licentiate thesis focuses on children´s and young people´s images of the police. The aim is to describe and analyze these images and place them in late modernity. The starting point is taken in a notion that images are socially constructed, based on structures of power, habitus, social positions and a symbolic capital. To understand the importance of what meaning young people put into the police, the approach also is influenced by cultural sociology. Data were collected through a questionnaire to 1 945 children and young people, aged 10-22 years with no specific criminal experiences, in two local contexts; Karlskrona and Landskrona, two municipalities in the Southern part of Sweden. Conversational interviews were conducted in group sessions with in all 50 children and young people. The quantitative material, processed in SPSS, is used in a descriptive manner. For the interviews, a thematic analysis method was used. Regarding the participants’ images three main themes emerged; conceptions, experiences and expectations. Findings show that these children and young people have positive thoughts about the police as an institution but are to some extent more critical with regard to the police as an organization and far more critical when it comes to individual police officers. Almost all the participants have been in contact with police officers, mostly in school or when they have applied for a passport. Regarding expectations they want the police to focus their efforts on adults.  The children, aged 10-12, are more positive about the police while the group of 13-16 year olds are more negative. To some extent the older group, aged 17-22, are more differentiated. Furthermore, it appears that conceptions, experiences and expectations are closely linked. Conceptions are based on various experiences, which in turn generate various expectations in light of different circumstances in life. Some images are more generally occurring while others mainly are produced in groups of young people. Young people´s images can be interpreted as a struggle within the field where the habitus and symbolic capital constitutes a force. If we choose to look at young people as seismographs, their images can be signs of images of the police even among adults. Ultimately it turns out that there seems to be a mystique surrounding the police. For people it is exciting to see the police in action in real life while the police themselves are secretive about how they operate; which also may contribute to the images we create. And in this study it appears not to be differences worth mentioning between the two local contexts.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

Konstruktion pågår – Socialtjänstens arbete med våld i nära relationer Studiens syfte var att undersöka vilken typ av socialt arbete som bedrevs på en utvald socialtjänst gällande våld i nära relationer. Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. För att samla in empiriskt material har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare anställda på den utvalda socialtjänsten varav samtliga hade erfarenhet av arbetet med våld i nära relationer. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och utifrån socialkonstruktionism som teori samt med ett genusperspektiv. Studien visade att det finns en otydlighet kring hur arbetet ska bedrivas inom socialtjänsten, samtliga intervjupersoner hade liknande syn på fenomenet våld i nära relationer men det var i huvudsak magkänslan som avgjorde huruvida de skulle ställa frågor kring våld. Studiens slutsats är därför att arbetet med våld i nära relationer är under konstruktion.

Denna diskursanalytiska studie undersöker hur begreppet flykting konstrueras i svensk nyhetspress under tidsperioden 1995–2016. Studien utgår ifrån Laclau och Mouffes diskursteori. Den diskursteoretiska metodansatsen har för oss varit en självklar tillgång i vår process för att finna element, moment i de diskurser där flyktingen konstrueras. I denna studie har 996 rubriker från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten samt Svenska Dagbladet använts vilka lett oss fram till tio övergripande diskurser, flyktingen som anonym, flyktingen som person, flyktingen som passivt offer, flyktingen som aktör, flyktingen som temporär, flyktingen som permanent, flyktingen som kriminell, flyktingen som hot, flyktingen som legitim och flyktingen som ett politiskt verktyg. Vi har visat hur flyktingen i de allra flesta artikulationer konstrueras som en homogen och abstrakt grupp, där flyktingen dessutom oftast är ett passivt offer. Som ett komplement till den diskursteoretiska ansatsen har även statistik gällande diskursernas frekvens förts vilken gett en förståelse för diskursernas utveckling. Ur detta kan ses att konstruktionerna av flyktingen ligger stabila men att det mediala intresset varierar beroende på andra samhälleliga händelser.