Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Titel: Är blod tjockare än vatten? En kvalitativ studie om familjen och den biologiska betydelsen. Författare: Lotta Didanovic Nilsson   Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall varför det är så viktigt för individen att känna till sina biologiska föräldrar. Utgångspunkten har varit personer som vuxit upp med den ena av sina biologiska föräldrar och träffat den andre biologiske föräldern först som vuxen. Jag har valt att titta på vad som händer i detta möte och hur olika inblandade reagerat och påverkats av detta. Vad som styr och formar individen/gruppen, såsom media, familjepolitik, sociala konstruktioner med mera och vad som anses ”rätt” förfarande i en viss kontext, samt på olika nivåer lyfts och diskuteras. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av sex stycken informanter varav jag själv ingår. Därför blir uppsatsen en autoetnografi då min egen historia och mina erfarenheter lyfts in och analyseras tillsammans med mina informanters. Resultaten visar på en mångfacetterad bild där slutsatsen jag drar är att det biologiska spelar en viktig roll för förälder och barn-relationen men kanske av andra orsaker än vi hittills trott. Det krävs vidare ett socialt sammanhang med en vardag för att denna relation ska växa samman och bli till något betydelsefullt. / Titel: Is blood thicker than water? A qualitative study of the family and the biological significance. Author: Lotta Didanovic Nilsson   The purpose of this study has been to investigate whether, and if so, why it is so important for individuals to get to know their biological parents. The point of departure has been people who have grown up with one of their biological parents and met the other biological parent only as an adult. I have chosen to look at what happens in this meeting and how the people involved reacted and were affected by this. What controls and shapes the individual/group, such as the media, family-policy, social structures and what is considered proper procedure in a certain context and at different levels will also be discussed. The study is qualitative with semi-structured interviews with six informants, myself included. Therefore, this thesis will be an auto-ethnography as my own history and my experience is lifted and analysed together with my informants’. The results show a multi-faceted picture where the conclusion I draw is that the biological plays an important role for the parent- and child-relationship but perhaps for other reasons than we have previously thought. It further requires a social context on a day to day-basis for this relationship to become something significant and deep.

AbstractSyftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Detta avses att göras genom tre frågeställningar•På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?•Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?•Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?Studien som är av kvalitativ karaktär har genomförts med semistrukturerade intervjuer av 7 pedagoger verksamma i förskola. Intervjuerna har transkriberats och vidare analyserats med innehållsanalys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att tid till gemensamma diskussioner är av betydelse för de föreställningar som arbetslag konstruerar kring både dokumentation och förskoleutveckling. Studien visar även att de arbetslag som tillsammans har konstruerat föreställningar kring dokumentation, vad det är och hur det ska genomföras, samt förskoleutveckling, vad det är och hur det sker, tydligare ser sambandet mellan dokumentation av barns utveckling och lärande och förskoleutveckling. Dessa gemensamma föreställningar resulterar även i en positivare syn till att dokumentera och att dokumentationen inte bara tar tid från barnen utan utvecklar verksamheten.Nyckelord: dokumentation, föreställningar, förskoleutveckling, konstruktion och sociala konstruktioner.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vårdnadshavares konstruktioner av samverkan och kommunikation med förskolan under pandemin och hur digitala kommunikationsformer används. För att samla in empiri till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer genom Zoom med fyra vårdnadshavare från tre olika kommuner som beskriver deras perspektiv på hur förskolan har använt digitala kommunikationsformer under pandemin. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Slutsatsen av resultaten är att vårdnadshavare konstruerar sig som lydiga vårdnadshavare för att anpassa sig efter den rådande situationen och därmed respektera pandemins konsekvenser. Vårdnadshavare konstruerade också den monologiska dialogen där kommunikationen har gått från att vara dialogisk innan pandemin till att vara monologisk under pandemin. Även livspusslandets konstruktion framträdde i resultatet. Det visade sig att de digitala verktygen kan möjliggöra för vårdnadshavarna att samverka med förskolan under pandemin, med orsak av pandemins restriktioner, men även utifrån vårdnadshavarens individuella förutsättningar. Slutligen framträdde konstruktionen om de digitala verktygens möjligheter och utmaningar genom vårdnadshavarnas beskrivningar av hur digitala verktyg kan synliggöra verksamheten, men också vilka utmaningar som de digitala verktygen kan föra med sig. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av likvärdighet för att möjliggöra den digitala samverkan, den digitala envägskommunikationen och den förändrade kommunikationen i det fysiska mötet under pandemin.

No description available.

I det här examensarbetet har tidigare forskning används i ett försök att skapa den ”perfekta” matematikläxan. Forskning har haft ett stort fokus på att generalisera negativa och positiva effekter som läxor kan ha på elever. Därmed har vi valt att konstruera en matematikläxa som tar hänsyn till det forskning säger om eventuella risker som finns i läxor samt vikten i vad som kan ge ökat resultat. I arbetet har två läxor konstruerats och testats på varsin skola i Skåne. Eleverna som genomfört läxorna har blivit intervjuade och resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, kopplat till den proximala utvecklingszonen och Hellstens (1997) sex syften en läxa kan ha. Resultatet visar att den ”perfekta” matematikläxan inte är så perfekt av sig trots att den har baserats på tidigare forskning. Matematikläxorna som konstruerades gav dock både ett positivt och negativt resultat. Det positiva var att strukturen verka fungera bra men det negativa var att själva matematikläxans innehåll behöver bearbetas bättre så att den tar mer hänsyn till elevers behov och årskurs.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum. Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och tillgångar, skydds- och riskfaktorer, socialarbetarnas konstruktioner. / This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.

The Thesis focuses on the interaction between newly arrived parents and teachers at a Swedish preschool. The purpose of it is to show that much of the relationship between preschool teachers and children of parents with a foreign origin and preschool teachers and parents with a foreign origin is based on old ideas, approaches, and philosophies that have their roots in colonial way of thinking, and to increase understanding of how newly arrived parents look at the Swedish school and the Swedish society in general. The idea that races are a storehouse of folk groups ' and individuals ' original identity and nature, as well as the idea of "essence" and "races’ characteristic appearances", have left deep traces in the Western way of thinking. Research takes an active and critical approach in how cooperation and communication between different teachers at Swedish preschool and newly arrived parents does work. Fanon's ideas on post-colonial theory, Bordieu’s social constructivism and the theory of three capital that an individual can possess as well as a feminist theory has been used as a tool to explain the conscious and unconscious beliefs that teachers may have about newly arrived parents.The qualitative surveys were conducted on two different preschools in Malmö’s urban areas which had experience of reception of newly arrived children and their parents. It has been shown that persons with lower education are usually the one who stand for the "post-colonial spray". Preschools, which have an experience of working with newly arrived children and also have teachers that is better equipped for such challenges gets better away with the usual performances as preschools linked to social constructivism and post-colonial theory.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

Studiens syfte har varit att analysera hur förskollärare konstruerar barns lek i relation till undervisningen. Studien inleds med en redogörelse av tidigare forskning, historiska perspektiv och styrdokument om förskolans utbildning, undervisning och lek. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på hur förskollärare konstruerar undervisning samt hur förskollärare konstruerar barns lek i undervisningen. Studien har utgått från en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare. I studien har en narrativ analysmodell tillämpats, där intriger och strukturer i förskollärarnas berättelser har bearbetats. Resultatet redogör för olika konstruktioner på undervisning samt olika konstruktioner på lek, där det framgår olika perspektiv i förskollärares beskrivningar till hur de ser på lek och undervisning. Resultatet redogör också för konsekvenser och förutsättningar förskollärares sätt att konstruera lek får för barns utveckling och lärande.