Syftet med arbetsstudien är att utforska och få en bredare syn på hur barns perspektiv beaktas och värderas, samt hur barns delaktighet hanteras av en LSS-handläggare utifrån ens upplevelser och erfarenheter. Det empiriska materialet har erhållits genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sex LSS-biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. Resultaten visar att dessa deltagande LSS-biståndshandläggarna är medvetna om sina skyldigheter att använda barnperspektiv i sina arbeten. Men att tolkningen och definitionen av barnperspektiven varierar mellan samtliga deltagare. Resultaten visade även att implementeringen av barnkonventionen har trappats upp hos kommun A, medan hos andra kommuner har man inte framkommit lika långt. Resultaten visar också att det finns ett antal olika tillvägagångssätt för en biståndshandläggare inom LSS att genom sitt arbete kunna befrämja barns delaktighet genom exempelvis miljö, dokumentation, möten och kommunikation. Dessutom visar studien att det finns ett visst antal utmaningar som har påverkat barns delaktighet och hindrat barnen till att komma till tals. Dessa resultat kategoriseras under rubriken Brist på kunskap och kommunikationshjälpmedel gällande dialog och samtal med barn med funktionsnedsättning. Resultaten visar även att det finns ett enormt intresse och en stor vilja hos studiedeltagarna att avlägsna en del av dessa hinder. Nuläget kräver därför nya arbetsmetoder och specialiserade utbildningar som kan möjliggöra för LSS-handläggarna att vidareutveckla arbetet med barnperspektiven för att ännu bättre kunna implementera barnkonventionen. / The aim of the work study is to investigate and gain a wider view of how children's perspectives are considered and appreciated and how children's participation is handled by the LSS administrator based on their own experiences and encounters. The empirical material was obtained by a qualitative method with partially structured interviews in which the sample consisted of six LSS development aid officials from three different municipalities in Sweden. The results showed that LSS development aid workers participating in the program are aware of their responsibilities to use the child's perspective in their work. But that the interpretation and definition of a child's perspective differs among all participants. The results also showed that the implementation of the Convention on the Rights of the Child was accelerated in municipality A, while in other municipalities it has not progressed as far. The results also show that there are several different approaches for a development assistance officer within LSS to be able to promote children's participation through, for example, the environment, documentation, meetings, and communication. In addition, the study shows that there are a few challenges that have affected children's participation and prevented children from speaking out. These results are categorized under the heading Lack of knowledge and communication aids regarding dialogue and conversations with children with disabilities. The results also show that there is an enormous interest and a great willingness among the study participants to remove some of these obstacles. The current situation therefore requires new working methods and specialized training that can enable the LSS administrators to further develop the work with the child perspective to be able to implement the children's convention even better.

Våld i nära relation är ett utbrett och komplext problem i dagens samhälle. En del av våldet som ofta glöms bort är det våld som sker i äldres nära relationer och detta ses ofta som en egen kategori: våld mot äldre. Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation är speciellt ett problem som riskerar att förbises. Denna uppsats har undersökt hur konstruktioner av våld i nära relation samt äldres våldsutsatthet görs i svenska kommuners policydokument i arbetet mot våld i nära relation. Syftet har varit att analysera dessa konstruktioner utifrån ett intersektionellt perspektiv för att se om intersektionen mellan kön och ålder synliggörs i policydokumenten, alltså om den äldre kvinnans dubbla utsatthet ryms i dessa dokument. För att analysera policydokumenten användes Carol Bacchis policyanalysmetod What’s the problem represented to be?. Metodens teoretiska grund med avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har även varit en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta kommunerna framställer våldet som ett könsneutralt problem. Undersökningen visar även att äldres våldsutsatthet till viss del förstås som en del av problemet våld i nära relation. Dock ses våld mot äldre i första hand som en konsekvens av den sårbarhet som ökad ålder kan innebära. Den äldre kvinnan var i princip obefintlig i policydokumenten, det saknas således ett intersektionellt perspektiv där den specifika risken med att vara just kvinna och äldre framkommer.

The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.

<p>Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits.</p><p>This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket.</p><p>In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study.</p><p>A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work.</p><p>We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division.</p> / <p>Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.</p><p>Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.</p><p>Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete.</p><p>Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete.</p><p>Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.</p>

Construction of culprits within criminal policy programs: A critical discourse analysis. The purpose of this study was to make visible discourses within criminal policy before the elections of 2018 through analysis of the established political parties ́ criminal policy programs. Method qualitative content analysis was used to bring out categories, later analysed with Fairclough ́s critical discourse analysis. Constructions of culprits as “foreigner”, “in gang”, “organized”, “young”, “male” and “non-ethical Swedish” emerged. Other groups were crime victims identified as “children”, “juveniles”, “elders”, “females” and “entrepreneurs/business owners”. The crimes observed were honor crimes, terrorism, crimes of violence (especially domestic violence), sexual offences and internet-based crime. The constructions may create a skewed interpretation of criminality and feelings of “us and them”. This may lead to “them” labelled as the criminals and “us” as their potential victims. The discourses in the programs therefore risk sustaining unequal power configurations in society.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.

<p>Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt. </p><p>Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades. </p><p>Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär.</p> / <p>Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design. </p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product. </p><p>Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors. </p><p>Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.</p>

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt. Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades. Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär. / Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design. Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product. Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors. Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.

Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits. This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket. In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study. A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work. We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division. / Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd. Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket. Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete. Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete. Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

Solid concrete Lego blocks can be used as temporary retaining wall systems or as wall separators between different materials such as sand, salt, compost, etc. The advantage of concrete blocks is that you can create temporary constructions. It is easy to move or expand the constructions when no casting is required between the blocks. The purpose of this study is to make models in the Finite Element (FE) software Abaqus/CAE that can be used for calculations of the capacity for interlocking blocks. FE method is an approximate method for solving differential equations. As the concrete blocks are stacked without casting, it is important to find out the construction’s load capacity when it is subjected to a horizontal load. Several types of structures have been modeled in the FE program Abaqus/CAE. These FE models were created with boundary conditions consisting of springs and a pinned connection that allows rotation.The evaluation has been focused on rotating the interlocking blocks. With the help of the FE models, reaction forces have been calculated. The FE results in term of reaction forces have been compared with hand calculations made ​​for the same models. Moreover, a wall and a wall with lateral supports have been simulated to determine the horizontal reaction force for the interlocking concrete blocks. / Massiva Lego betongblock kan ändvänds som tillfälliga stödmurar eller vägg avskiljare för olika material som salt, kompost, sand mm. Fördelen med betongblocken är att man kan skapa tillfälliga konstruktioner. Det är lätt att flytta eller bygga ut konstruktionen när ingen fog krävs mellan blocken. Syftet med denna studie är att skapa modeller i Finita Element (FE) programmet Abaqus/CAE som kan senare användas för beräkning av kapaciteten för sammankopplade block. FE Metoden är en approximativ metod för att lösa differential ekvationer. Eftersom betongblocken är staplade på varandra utan fog är det viktigt att ta reda på konstruktionens lastupptagnings förmåga när den är belastade med horisontalkrafter. Flera typer av konstruktioner har modellerats i FE programmet Abaqus/CAE. Dessa FE modeller har skapats med randvillkor som består av fjädrar och fasta lager som tillåter rotation. Utvärderingen har gjorts med fokus på vältningen i betongblocken. Med hjälp av dessa FE modeller har reaktionskraften tagits fram. FE resultaten i form av reaktionskrafter har sedan jämförts med handberäkningar gjorda för samma modeller. Vidare har en vägg och en vägg med sidostöd FE modellerats för att utvärdera horisontala deformationsegenskaper. / - / -