Studiens syfte är att analysera hur förskollärare konstruerar anknytningen mellan barn och förskollärare i undervisning och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Studien genomsyras av en socialkonstruktionistisk kunskapssyn. I studien tillämpades ett kvalitativt metodarbete där fokusgruppdiskussioner användes att samla in data. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes med tre respektive två förskollärare i vardera grupp. Under fokusgruppsdiskussionerna fördes diskussioner kring tre fokusområden; Anknytning, planerad och spontan undervisning samt barns utveckling och lärande. Under fokusgruppsdiskussionerna diskuterades även relationen mellan de tre fokusområdena. I bearbetningen av materialet användes sortering, reducering, kodning, kategorisering och argumentering. Resultatet fokuserar tre övergripande teman som adresserar studiens två frågeställningar. Studien har visat på ett par olika konstruktioner av anknytningen bland förskollärarna. Anknytningen har å ena sidan visat sig skapas genom undervisningen. Å andra sidan kan anknytning och trygghet också bidra till undervisningens effekter på barns utveckling och lärande.

Syftet med vår studie var att utifrån förskollärares beskrivningar synliggöra olika konstruktioner av undervisning för de yngsta barnen. Studien grundar sig i socialkonstruktionismen som redogör för att våra erfarenheter och uppfattningar om omvärlden är socialt konstruerade. Med utgångspunkt i de socialt konstruerade erfarenheterna kommer vi i denna studie redogöra för förskollärares konstruktioner av undervisningen med de yngsta barnen, det vill säga hur förskollärare beskriver att de formar undervisningen utifrån olika aspekter. Det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra förskollärare intervjuades där alla bidragit till studiens empiri. Den insamlade datan har analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning, teori och studiens forskningsfrågor. Det användes en tematisk analys där materialet har sorterats, reducerats och argumenterats för. Något som tydligt framträdde i studiens resultat var hur olika förskollärare konstruerade undervisningen för de yngsta barnen samt vilken omfattande påverkan deras grundläggande barnsyn har för dessa konstruktioner. Vidare framträdde delade meningar i förskollärares konstruktioner kring definitionen av vad undervisningbegreppet innebär avseende de yngsta barnen i förskolan.

No description available.

Syftet med studien var att analysera hur förskollärares konstruktioner av fri lek påverkar utformningen av den fysiska miljön. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra förskollärare intervjuades i syfte att synliggöra förskollärares enskilda uppfattningar och förhållningssätt till fri lek. Materialet analyserades genom en tematisk analys och för att kunna synliggöra olika konstruktioner utgick studien ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. I resultatet synliggjordes två olika konstruktioner av fri lek, fri lek i mellanrummen och fri lek i undervisningssyfte. Det framkom att förskollärares förhållningssätt till barnens fria lek varierade i de olika konstruktionerna. Vidare visade resultatet olika möjligheter och utmaningar med den fysiska miljön som lyftes fram inom respektive konstruktion. I resultatet blev den platta strukturen synlig och förskollärare beskrev ett gemensamt ansvar för den fysiska miljön och barns fria lek. Slutligen framkom det även att undervisningen värderades högre än fri lek och hade därför högre status i förskolans praktik.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att belysa olika aspekter av det kunskapsläge som finns idag sett till icke-suicidalt självskadebeteende bland unga kvinnor. Uppsatsens frågeställning var: Hur konstrueras och beskrivs ämnet icke-suicidalt självskadebeteende hos unga kvinnor i valda delar av forskningslitteraturen? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt som består av 11 primärdokument och resultaten analyserades med hjälp av en socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att kvinnor är överrepresenterade vad gäller icke-suicidalt självskadebeteende med fokus på att skära/rispa sig, men att det kan bero på vad forskaren väljer för inkluderings- och exkluderingskriterier i sin studie. Primärdokumenten vittnar om olika orsaker till varför unga kvinnor avsiktligen skadar sig själva, såväl inre som yttre faktorer är avgörande och samspelar med varandra. De unga kvinnorna upplevde att skärandehandlingen var ett effektivt sätt att hantera negativa känslor och att känna emotionell lättnad. Det fanns en stark korrelation mellan självskadehandlingar och dysfuntionella familjeförhållanden. Att självskada genom att skära samt rispa sig blev ett sätt att kanalisera svåra känslor men även att kommunicera med omgivningen då de unga kvinnorna inte lärt sig att på ett mer välgörande sätt uttrycka svåra känslor. De unga kvinnorna internaliserar omgivningens förväntningar – att vara ”den självskadande” – och skapar utifrån dessa en identitet. / The purpose of this systematic review was to highlight different aspects of the state of knowledge available today in terms of non-suicidal self-injury among young women. The question at issue was: How does the research literature – selected parts of it – construct and discuss the topic of non-suicidal self-harm in young women? The paper is a selective knowledge survey consisting of 11 primary document and the results were analyzed using a social constructionist theory. The results showed that women are overrepresented in terms of non-suicidal self-injury with a focus on cutting/scratch, but it may depend on what the researcher selects for inclusion and exclusion criteria in their study. Primary documents show various reasons why young women deliberately harm themselves, both internal and external factors are crucial and interact with each other. The young women felt that the cutting action was an effective way to deal with negative emotions and to feel emotional relief. There was a strong correlation between self-harm acts and dysfunctional family relationships. The young women learned to self-harm as a way to channel hard feelings but also to communicate with the environment because they had not learned to communicate difficult emotions in a more beneficial way. The young women internalize the expectations of - to be "the self-harming young woman” - and creates an identity from these expectations.

Studien undersöker hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare. Intresset riktas också mot hur etnicitetskonstruktioner är förbundna med social komplexitet och samspelar med andra relationer, särskilt kön och klass. Studien är baserad på etnografiska fältstudier i en högstadieskola, som framförallt omfattar deltagande observationer av klassrumssituationer, olika typer av möten för personalen samt informella samtal där lärare diskuterar sitt arbete och elever. Detta har kompletterats med intervjuer. Av studien framgår att de skillnader som genereras och upprätthålls via skolpersonalens handlande, resonemang och interaktioner med eleverna måste förstås som sammansatta, varierande och nära förbundna med skolsammanhanget. Detta innebär att enskilda elever inte enbart och omväxlande identifieras som invandare eller svenskar, utan beroende på sammanhanget också uppfattas vara detta i olika omfattning. Exempelvis blir elever som presterar väl i skolarbetet i mindre utsträckning identifierade som invandrare. En viktig iakttagelse är att skolpersonalens dagliga arbete med eleverna omges av höga ambitioner vad gäller rättvisa och tolerans, men att dessa intentioner sällan förenas med insikt om de maktaspekter som omger sociala relationer. Istället överskuggas den dagliga praktiken av det som är relaterat till att fullfölja olika undervisningsmoment, där uppmärksamheten koncentreras till klassrumssituationen framför att synliggöra eller diskutera elevers skilda erfarenheter och livsvillkor. Därigenom riskerar även skolans intentioner och möjligheter att arbeta för jämlikhet och mot diskriminering att förvandlas så att den snarare producerar och upprätthåller ojämlika relationer. / The study examines how ethnicity is turned into a central category for the social organisation of the school and used to emphasise differences, whereby students are categorised as Swedes and immigrants. Interest is also levelled at how ethnicity constructions are bound up with social complexity and interact with other relations, especially gender and class. The study is based on ethnographical field studies in a comprehensive secondary school, primarily consisting of participant observations of classroom situations, different types of staff meetings and informal discussions where teachers talk about their work and students. This has been complemented with interviews. The study shows that the differences that are generated and sustained through the school personnel’s actions, argumentation and interactions with the students are complex, varied and closely bound up with the school context. This means that individual students are not only and alternately identified as immigrants or Swedes, but are dependent on contexts that can also be understood in a variety of ways. For example, students who are successful in their schoolwork are, to a lesser extent, identified as immigrants. One important observation is that the school personnel’s everyday work and contact with the students are ambitious when it comes to justice and tolerance, but that these intentions are seldom combined with insights into the power aspects associated with social relations. Daily practices are instead overshadowed by the need to accomplish certain teaching elements, where attention is focused on the classroom situation in preference to highlighting or discussing students’ individual experiences and living conditions. The school personnel’s intentions and possibilities of working towards equality and against discrimination are thus transformed so that the school instead produces and sustains relations of inequality.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara. Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra. / The background to our research is a common interest in adolescent identity development. We have found no previous studies of how home solutions can contribute to a positive identity development so we considered it interesting to do such a study. The purpose of the research is based on a staff point of view to increase understanding of the meaning to the work with home solutions when it comes to taking advantage of and strengthen young people's positive identity processes. In order to answer this purpose, we have chosen to problematize questions about how identity formation takes place in their activities and how they with home solutions can strengthen these young people in a positive direction. We have used a social constructionist point of view throughout this research. To collect our material we have done six individual qualitative interviews that have been analyzed and processed using a qualitative content analysis. Our results shows that the staff group describes identity as socially constructed with and by the individuals context. They also describe that home solutions can contribute to a stronger identity development through their work, their view of man and ways of being. Our interpretation and conclusion is that the staff considers their work with home solutions contributes to influence young people's identity development in a positive direction. Since our study has a staff point of view it would be interesting to do further research on a youth perspective.

Bakgrund: Konstruktioner av ensamkommande barn har undersökts till viss del. Föreställningar om barnen i bland annat medier och policydokument har studerats. Hur barnen konstrueras inom en "vardagskontext", i form av ett öppet diskussionsforum online (Flashback Forum), och hur konstruktioner däri görs trovärdiga, bedöms eftersatt. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera olika inom Flashback Forum förekommande diskurser kring ensamkommande barn, med avseende på deras retoriska organisering. Med diskurs avsågs ett sätt att tala om och förstå världen som konstruerar ett objekt eller företeelse på ett särskilt sätt. Metod: För att besvara syftet användes en diskurspsykologisk ansats vilken fokuserar på hur trovärdighet och sanning skapas i kommunikation. Utifrån en teoretisk modell, innefattande de fyra retoriska teknikerna category entitlement, empirisk repertoar, konsensus och extremfallsformuleringar, undersöktes hur skribenter på forumet skapade sanning och bemötte andras föreställningar om barnen. Resultat: Resultatet visade att ensamkommande barn omges av diskurserna de vuxna, barnen, våldtäktsmännen, de särbehandlade, de sexuellt utsatta samt diskursen om de biologiskt manliga könet. Diskurserna användes parallellt i talen och underbyggde argumenteringar på forumet. Skribenterna använde de studerade retoriska teknikerna för att skapa trovärdighet i uttalanden. Med särskilda uttrycksformer skapades fakta om ensamkommande barn. / Background: Constructions of unaccompanied children have been researched to some extent. Concepts of the children have been studied in media and policy documents amongst others. How the children are constructed within an "everyday context", in form of an open online discussion forum (Flashback Forum), and how the constructions become credible, are regarded as under-researched. Aim: The aim of the present study was to identify different discourses concerning unaccompanied children on the Flashback Forum, with regard to their rhetorical organization. Discourse is meant as a way to talk about and understand the world that constructs an object or phenomenon in a particular way. Method: To answer the aim, a discursive psychological approach was used, which focuses on how credibility and truth are created in communication. Based on a theoretical model, including the four rhetorical techniques category entitlement, empirical repertoire, consensus and extreme case formulations, it was examined how the writers at the forum created truth and responded to others' beliefs about the children. Result: The results showed that unaccompanied children are surrounded by the discourses: the adults, the children, the rapists, the special treated, the sexually vulnerable and the discourse of the biologically male sex. Discourses were used in parallel in the speeches and to back up arguments at the forum. The writers used the studied rhetorical techniques to build credibility in the statements. With specific expression, facts about unaccompanied children were created.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

In this study, I will examine how child labour occurred and changed at Transjö glass factory between 1880-1930. The study is based on how family constellations, class differences amongst parents and the need affected the existence of child labour. It is the families with child labourers that will be examined to discover how child labour occurred and what might have been the reasons for it. There was a strong difference between the superior child labourers for whom the work was apprentice based and the inferior child labourers who worked to contribute to the family economy. The conclusions that have emerged are that family constellations, family needs, glass factory needs, and class difference between employees all are parts that contribute to and help explain how child labour could occur in a glass factory.