<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?</p><p>Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.</p><p>Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.</p><p>Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.</p> / <p>This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?</p><p>The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.</p><p>Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.</p><p>The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.</p>

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter. Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.   Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka människor tar SMS-lån - Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån? - Varför tas SMS-lån? - Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?   Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.   Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.   Förslag till fortsatta studier: Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion? Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa. Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt. Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik. / This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption? The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers. Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally. The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.

Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv.

I den föreliggande studien undersöks sociala medier och framför allt Instagrams betydelse för unga kvinnors konsumtionsvanor. Både det högmoderna samhället och samhällsmedlemmarna påverkas på flera sätt av sociala medier och smartphones. Det för med sig olika beteenden och blandade positiva samt negativa känslor. Studien lutar sig mot en teoretisk och begreppsligt ramverk med utgångspunkt i A, Giddens teori om reflexivitet och självet samt Z, Baumans teori om konsumtionssamhället, men även inslag från Heimann och Gaisers teori om smarta infödingar lyfts fram. Genom fyra dialogiska intervjuer med totalt sju kvinnor i åldrarna 19–29 år så utformades studien med stöd från den hermeneutiska metodansatsen. I studiens resultatdel lyfts det fram hur Instagram via smartphones konstanta närvaro har kommit att få stor betydelse för kvinnorna och deras konsumtionsvanor. Empirin binds samman med teorierna och tidigare forskning och i huvudtolkningen som jag valt att kalla Du håller din smartphone i handen, men håller den dig i handen? påvisas en paradox som sedan förklaras och redovisas.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro fördagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och medtanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägarkrävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbarutveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta attidentifiera som behovet av dem.Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gällerutvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhetbeträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot enhållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisktillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling. Islutändan vill ju trots allt företag uppnå en god lönsamhet och därmed tryggasin egen överlevnad på marknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analyserautvecklingsmöjligheterna för företag att bedriva lönsamma och hållbaraverksamheter i en förändrad framtid.För att kunna besvara de frågor som uppsatsen bygger på har teori varitgrundstommen. Vidare har en växelverkan skett mellan teori och empiri.Intervjuer med politiker liksom representanter från stora företag med mycketkunskap och många års erfarenhet ger uppsatsen tyngd.Vi har kommit fram till att det är av stor vikt att det kapital som företag ochstat satsar på miljöarbete investeras på ett effektivt sätt. Det krävs dyrbarainvesteringar för att stödja en miljöfrämjande utveckling och för attproducera produkter med minskad miljöbelastning.Företag måste vara nytänkande för att kunna erbjuda miljövänliga produktersom dessutom efterfrågas av konsumenter på marknaden. Det är enligt vårmening troligt att miljövänliga produkter inte genererar en önskvärdlönsamhet för företag, framför allt på kort sikt. Vi anser attkringverksamheter och en satsning på långsiktiga relationer med kundernakan kompensera en minskad lönsamhet inom miljösatsningsområden.Vi ser att företag som har en stor miljömedvetenhet och dessutom användersig av den i sin produktion och framställer miljövänliga produkter kan vinnakonkurrensfördelar. Genom att aktivt arbeta mot en hållbar utveckling kanföretag, enligt vår mening, skapa nya möjligheter. Ansvaret för arbetetgentemot en hållbar utveckling tycker vi ska ligga på såväl företag som stat.För att kunna nå lösningar som möjliggör en hållbar utveckling krävs medandra ord ett stort och välfungerande samarbete med en gemensammålsättning. / Uppsatsnivå: D

<p>The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong>This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.</p><p><strong> </strong></p><p>The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.</p><p> </p><p>Keywords:</p><p>Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society</p>

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.    This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.   The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.   Keywords: Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

Följande studie ämnar undersöka hur Rodja Pazooki kommunicerar om konsumtion respektive hållbarhet för att urskilja vilka diskurser som skapas och om det finns en motsättning i kommunikationen. Studien kommer att undersöka på vilket sätt Rodja Pazooki uppmuntrar till konsumtion samtidigt som hon uppmuntrar till hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av dagens klimatförändringar och Sveriges aktuella överkonsumtion. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys följt av Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texter, diskurser och dess sociala konsekvenser. Därefter analyseras resultatet utifrån Baumansteori om konsumtionssamhället, Marcuses teori om falska behov, Goffmans dramaturgiska perspektiv och fenomenet greenwashing. Pazookis kommunikation visar att hon vill vara en medveten konsument, som uppmuntrar sina följare på Instagram att leva hållbart. Hennes kommunikation bidrar till att skapa nya miljövänliga normer. Pazooki informerar om hur människan kan bli mer medveten om sin delaktighet i miljöförstöringen. Vad som dock går att problematisera med Pazookis kommunikation är trots hennes miljövänliga uppmuntran, finns en fortsatt uppmuntran till konsumtion. I utgångspunkt i konsumtionssamhället blir det tydligt att Pazooki lever under konsumismens regler. Greenwashing kan urskiljas i Pazookiskommunikation men i slutsatsen anser jag inte att greenwashing förekommer på Pazookis Instagram i det stora hela.