<p>Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar.</p><p>Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets.</p><p>Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället.</p><p>För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.</p>

Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar. Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets. Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället. För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.

<p>Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt.</p><p>Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den?</p><p>Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ.</p><p>Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?</p>

Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt. Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den? Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ. Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?

Forskningsfrågor: Hur engagerar sig konsumenter med kontantfria betalningar? Hur ser konsumenter på behovet av kontanter i dagens digitala ekonomi? Vilka faktorer påverkar konsumenternas uppfattning om övergången till ett kontantfritt samhälle? Syfte: Studien undersöker hur kontantavvecklingen i Sverige påverkar konsumenters betalmetodsval och engagemang. Syftet är att öka förståelsen för konsumentbeteende i ett kontantlöst samhälle och identifiera faktorer som påverkar samhället i stort. Metod: Med en kvalitativ forskningsdesign bestående av en enkät och fokusgruppsintervjuer som tillvägagångssätt för data- och empiriinsamling har fenomenet undersökts i syfte att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien visar slutligen att det finns delade åsikter och erfarenheter som påverkar konsumenters inställning till det kontantlösa samhället. Trots att faktorer som tillit, kontroll och säkerhet ständigt testas när det gäller användningen av kontantlösa betalningar och det i sin tur bör påverka engagemang och uppfattning, fortsätter majoriteten att använda dessa. Det finns en stark rädsla för exkludering samt en stark ström av konsumentbeteende som hindrar förändringar. Trots negativa faktorer fortsätter de kontantlösa betalningarna locka användare. Det finns dock ett motstånd till avvecklingen av kontanter vilket tyder på att debatten kring dess fördelar kan väcka intresset och engagemanget hos fler. / Research questions: How do consumers engage with cashless payments? How do consumers view the need for cash in today's digital economy? What factors influence consumers' perception of the transition to a cashless society? Purpose: The study examines how the cash phase-out in Sweden affects consumers choice of payment method and commitment. The aim is to increase understanding of consumer behavior in a cashless society and identify factors that affect society at large. Method: With a qualitative research design consisting of a questionnaire and focus group interviews as an approach for data and empirical collection, the phenomenon has been investigated with the aim of answering the research questions and fulfilling the purpose of the study. Conclusion: Finally, the study shows that there are shared opinions and experiences that influence consumers' attitude towards the cashless society. Although factors such as trust, control and security are constantly being tested in the use of cashless payments and this should in turn affect engagement and perception, the majority continue to use them. There is a strong fear of exclusion as well as a strong current of consumer behavior that prevents change. Despite negative factors, cashless payments continue to attract users. However, there resistance to the phase-out of cash, which suggests that the debate around its benefits may arouse the interest and commitment of more people.

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor.   En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster. Vår promblematisering ledde därmed till följande frågeställning:   Vilka dimensioner i tjänstekvalitén, sett utifrån SST- och traditionella tjänster, ger förklaringar till bankernas försämrade tjänstekvalité?   Huvudsyftet med studien var främst att kartlägga vilka dimensioner som förklarar bankernas försämrade tjänstekvalité. Utifrån detta ville vi även bidra med praktiska råd till bankerna för att förbättra tjänsterna och således förbättra kundernas upplevda tjänstekvalité. Dessutom ville vi studera om det finns skillnader mellan äldre och yngre kunder angående deras åskter kring de två olika kontanthanteringstjänsterna. Vi ville även kartlägga skillnader mellan kundernas ålder, teknologiska mognadsgrad och behov av mänsklig interaktion.   Studien genomfördes genom en enkätundersökning på bankkunder i ålder 18-85 år bosatta i  Umeå kommun. Studien använde sig av ett kvoturval bestående av tre kvoter:  åldersgrupp 18-35, åldersgrupp 36-59 och åldersgrupp 60-85. Insamlat material sammanställdes i en importance-performance analys och användes vid hypotesprövningar.   Vår studie visade att dimensionerna säkerhet och användarvänlighet för SST:s kan förklara bankernas försämrade tjänstekvalité. Främst uppfattar de äldre kunderna att uttagsautomaternas säkerhet är bristfällig. Samtidigt kan detta även förklaras av att kundernas valmöjligheter minskat och att vissa kunder blivit så nöjda med tjänsten manuell kontanthantering att de blir missnöjda i och med förändringen.   Vår förhoppning är att bankerna skall använda de praktiska råden och där igenom förbättra tjänstekvalitén. Vårt teoretiska bidrag är främst att ge en ökad kunskap rörande SST:s dimensioner och skillnader i åldergrupperna.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellan privatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter. Dock beror efterfrågan på kontanter utav en demografisk utveckling. Kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under längre tid. För andra grupper såsom landsbygdsföretag, funktionshindrade, papperslösa och turister är kontanter essentiella, vilket gör att de hamnat i kläm vid avvecklandet. Andra har personliga preferenser till kontanters nytta såsom integritet, förtroende, tid, vana eller andra värderingar. Problemet blir således en demokratisk fråga där alla skall ha rätt till grundläggande betaltjänster. Studiens syfte är därför att förstå denna process och vilka effekter som uppstår när de flesta storbanker väljer att avveckla den manuella kontanthanteringen. Syftet har delats in i tre huvudproblem:      Vems ansvar är det när en av de grundläggande betaltjänsterna försvinner i samhället?      Vilka blir konsekvenserna med en minskad kontanthantering?      Vilka alternativa lösningar finns det för problemen? Sammanfattningsvis kom studien fram till att bankernas avveckling av kontanthantering har skett snabbare än nya lösningar har introducerats i samhället. Effekterna av denna avveckling har medfört problem för flera grupper. Resultaten visar även att bankerna kunde ha effektiviserat och avgiftsbelagt kontanter innan avvecklingen skedde. / Cash has been used for centuries and is a customary mean of payment between individuals and on the place of purchase. As technology progresses, a growing number of different payment services has developed and been adapted to the market. Today, approximately 70 percentages of all purchases in the stores is made by card. This has suddenly challenged the use of cash and therefore the majority of Sweden’s major banks have chosen to gradually phase out the manual cash management. The idea is to try to get consumers and businesses to use alternative solutions, which are substitutes for cash. However, the demand for cash depends on demographical conditions. The use of cash is more frequent among eldest and they have also shaped their habits over a longer time. For other groups, such as small firms on the countryside, disabled, undocumented migrants and tourists, cash is essential, so they are left in a jam. Others have personal preferences related to the use of cash such as integrity, trust, time, habits, or other values. Everyone is entitled to basic payment services, thus becomes the problem a question of democracy. The purpose of the study is to understand this process and to be aware of the effects that arise when most of the major banks will interrupt their manual cash management. The purpose has been divided into three main parts:  Whose responsibility is it when one of the basic payment services disappears in the society?  What are the consequences when there is a reduction of cash?  What are the alternative solutions? Overall, the study concluded that the banks' reduction of cash has been faster than the introductions of new solutions have been introduced into society. The effect of this decision has caused problems for several groups. The results of the study show that the banks could have improved the efficiency and they could also have introduced a fee on cash before the settlement was made.

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Sammanfattning Titel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie. Författare: Timmy Berta och Igor Krulj Handledare: Klaus Solberg Soilen Examinator: Ulf Ågerup Högskola: Halmstad Högskola, Sverige. Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013 Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet.   Problemformulering Hur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster? Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder? Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder?   Syfte Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna.   Teoretisk referensram Här presenteras olika teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning. Slutligen presenteras teorier vilka anses vara avgörande för användning av en ny teknologi. All teori är utifrån ett åldersperspektiv.   Metodik Vi har valt att göra en kvantitativ studie. Datainsamlingen består av 380 respondenter i Halmstads tätort som medverkat i vår enkätundersökning, tillsammans med tidigare nedskrivna teorier och information.   Empirisk studie I empirin presenteras svaren ur enkätundersökningen med diagram och korstabeller.   Slutsats Det finns ett samband mellan användning av mobila betalningstjänster och ålder. Desto högre ålder på konsumenten, leder till minskad användning av mobila betalningstjänster. Äldre människor har en vilja till att börja använda mobil betalning, men deras kunskap om mobilens funktioner begränsar detta. Majoriteten av respondenterna anser att deras vardag hade underlättats om de kunde överföra pengar och betala köp via mobilen. Ifall en marknadsmässig betrodd mobil betalningstjänst utifrån ett säkerhetsperspektiv finns i existens, är konsumenterna villiga att börja använda denna tjänst. / Abstract Title: The age impact on the usage of mobile payments – A qualitative study. Authors: Timmy Berta och Igor Krulj Supervisor: Klaus Solberg Soilen Examiner: Ulf Ågerup University: Halmstad University, Sweden Level: Bachelor thesis, Strategic Marketing (15 hp), springterm 2013 Keywords: Mobile payment, future payments, cash, age impact on mobile payments, mobile services, internet payments, smartphone services, e-commerce, mobile security.                                      Problem formulation How does consumer’s age affect the usage of mobile payment services? How is the use of mobile payment depending on consumer’s knowledge based on their age? Has consumers a different view on the safety of mobile payment services based on their age?   Purpose The purpose of this paper, based on the theoretical framework and a quantitative study, is to measure how consumer age affects the use of mobile payment services. Further, we investigate and analyze if the perceived security is vital to the use of mobile payment services, and if consumers are willing to switch to mobile payment services based on their age. Finally, we will get a result that the reader can see how the distribution of consumer usage presents depending on age.   Theoretical framework Presents different theories for understanding mobile communications development, and the various means of payments available. Theories of factors based on safety, simplicity and use are presented with a focus on mobile payments. Finally, we present theories which are considered crucial for the use of a new technology.All theory is based on an age perspective.   Methodology We have decided to make a quantitative study. The data collection consists of 380 respondents from urban Halmstad who participated in our survey, together with previously impaired theories and information.   Empirical study The empirical data presents responses from the survey with charts and crosstabs.   Conclusion There is a relationship between the use of mobile payment services and age. The higher the age of the consumer are the fewer are using mobile payment services. Older people have a desire to start using mobile payments services, but their knowledge of the mobile's features limits the usage. The majority of respondents believe that their lives had been more convenient if they could transfer money and pay for purchases via their mobile phone. If a market trusted mobile payment services existed based from a security stand of view, then consumers are willing to start using this service.