Universiẗat, Diss./08--Erlangen-Nürnberg, 2007.

Följande projektrapport beskriver arbetet med att ta fram ett modulärt distribuerat system för fjärrstyrning och -avläsning av hårdvaruenheter i en apparat för mineralanalys. Resultatet visar hur ett sådant system med fördel kan byggas på fjärranrop, publiceringar och prenumerationer med hjälp av ett externt ramverk. Delar av systemet har testkörts mot målhårdvaran. Resterande delar har testats mot simulatorer. Systemet är flexibelt, med en stark separation mellan dess komponenter, och dess utökningsbarhet har verifierats kvalitativt. / The following report describes the design and development of a modular distributed system for remote control and measurement of hardware devices in a machine for mineral analysis. The result shows how such a system can be built on remote procedures, publications and subscriptions using an external framework. Parts of the system has been tested on the target machine. Remaining parts have been tested through simulation. The system is flexible, with a strong separation between components, and its extensibility has been verified qualitatively.

Hochsch., Bachelor-Thesis--Wismar, 2006.

Zugl.: München, University, Diss., 2008.

Inledning: År 2020 behövde företag runt om i världen ställas om i rask takt på grund av covid-19-pandemin. Till följd av detta behövde företag och chefer börja styra och kontrollera anställda på distans. Distansarbete medför diverse utmaningar för chefer när de styr och kontrollerar, exempelvis i minskad övervakning, bristfällig kommunikation, synergi- och samarbetsproblem samt att det är svårare att implementera och bibehålla uppsatta mål på distans. För närvarande finns en liten mängd forskning om hur chefer faktiskt styr och kontrollerar på distans.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer styr och kontrollerar sina anställda när arbetet sker på distans. I studien identifieras chefers upplevda utmaningar och effekter av styrning och kontroll på distans.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ med en abduktiv ansats. En intervjustudie tillämpas där studiens empiriska material erhålls genom semistrukturerade intervjuer från nio chefer. Slutsats: När chefer styr och kontrollerar på distans förändras inte deras arbetssätt i deras styrning och kontroll. På distans läggs det mer fokus kring styrmedlen sociala relationer, samordning, icke-monetära belöningar samt befogenhet och tillit. Det sker en omprioritering kring styrningen, där det huvudsakliga fokuset ligger på att styra de sociala aspekter inom styrmedlen. Chefer styr och kontrollerar dessa aspekter genom att planera, mäta, följa upp och utvärdera men även att kommunicera. Kommunikationen på distans behöver därmed bli mer individanpassad i och med den obefintliga fysiska kontakten. Distansarbetet medför även utmaningar och effekter, att bibehålla den sociala samhörigheten och kompetens- och kunskapsutveckling, minskad informell kommunikation och ökat sämre mående hos anställda. / Introduction: In 2020, companies around the world needed to readjust at a fast pace due to the covid-19 pandemic. As a result, companies, and managers needed to start managing and controlling remotely. Remote work entails various challenges for managers when they control, such as reduced supervision, inadequate communication, synergy, and collaboration problems, and that it is more difficult to implement and maintain set goals at a distance. There is currently a small amount of research on how managers control remotely.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how managers govern and monitor their teleworkers. The study identifies managers' perceived challenges and effects of remote governance and control. Method: The thesis is a qualitative study with an abductive approach. An interview study is applied where the empirical material of the study is obtained through semi-structured interviews from nine managers. Conclusion: Managers' control methods do not change while they manage and control from a distance. Rather more emphasis is placed on the control of social relations, coordination, non-monetary rewards, authority, and trust. Instead, control is being re-prioritized, with the primary emphasis on managing the social aspects. These aspects are managed through planning, measuring, following up, and evaluating, as well as communicating. As a result of the lack of physical contact, communication at a distance must be more personalized. Remote work also entails challenges and effects, maintaining social cohesion and knowledge development, reduced informal communication, and impaired well-being of employees.

Public lighting is an important part of city infrastructure. In parks, it enables activity, transportation and recreation in the darker hours. As the field of city lighting is rapidly expanding and advancing, innovations like customisable luminaries and LED light source options are making their way into the fray. This study is focused on comparing two parks with different lighting setups: Tegnérparken – equipped with newer, individually programmable luminaries with LED light sources and a separate control system (Interact City), and Bergsbrunnaparken – which hosts non-customisable luminaries with halogen light bulbs. By interviewing relevant professionals, conducting a survey, and performing several field studies in the two parks, many subjective factors were identified. These are the unmeasurable entities that lighting affect – like sense of safety, comfort, light pollution and blinding.  In order to create a more energy efficient system that does not compromise with the subjective factors, but rather improves them – a new schedule with changed dimming levels is designed for Tegnérparken. By simulating the schedule in Python, the new schedule shows a 15 percent reduction in energy consumption compared to the old. Compared with Bergsbrunnaparken, the improvement is between 46 (old schedule) and 54 (new schedule) percent.  The study also point to a range of possible improvements in Bergsbrunnaparken, that should be taken into account when thinking of redesigning the lighting there. These are based on input from investigating subjective factors, as well as lux measurements and visual inspections.  The study resulted in a change of schedules in Tegnérparken, as the new one was accepted and implemented by Uppsala Kommun in late May 2021. It is also groundwork for further studies into implementing the Interact City system throughout more park spaces, and its usability for improving subjective factors with relative ease.  The study is commissioned by Uppsala Kommun.

Allt mer fokus har på senare tid riktats på hur företag arbetar med hållbarhet. För att nå en hållbar utveckling måste företagen styra sina organisationer till att uppnå samtliga av de tre dimensionerna: social-, miljömässig-, och ekonomisk utveckling. På egna initiativ och med eventuella påtryckningar från diverse intressenter har begreppet Corporate Social Responsibility blivit än mer aktuellt. Detta innebär att företagen tar ett socialt ansvar som sträcker sig utöver vad lagen kräver att de ska göra. På så vis har företag inte längre enbart de finansiella målen att arbeta mot utan även sociala och miljömässiga mål. Tidigare studier har mestadels fokuserat på hur de större företagen arbetar med att styra sina organisationer mot en hållbar utveckling. Att arbeta med hållbarhet är resurskrävande och leder ofta till ökade kostnader på kort sikt vilket gör det extra problematiskt för små och medelstora företag (SME) då dessa kännetecknas av att ha knappa resurser. Trots att tidigare forskning visar att de allra flesta SME arbetar med hållbarhet saknas emellertid betydande kunskaper angående hur de gör detta. Då majoriteten av företagen som finns i Sverige är klassificerade som SME innebär det att de har en stor betydelse för om en hållbar utveckling ska vara möjlig i samhället. Syftet med denna studie blev således att skapa förståelse för hur SME arbetar med att implementera hållbar utveckling i den interna verksamhetsstyrningen. För att skapa en förståelse valdes en kvalitativ forskningsansats där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer där tolv personer med ledande befattningar inom SME intervjuades. Resultaten från studien analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. De viktigaste resultaten som studien visar är att SME i hög utsträckning tillämpar personalkontroll i form av att de arbetar med att skapa gemensamma värderingar för att få personalen att vilja uppnå hållbarhetsmål och policys. Handlingskontroll används i viss mån för att förhindra att misstag begås. I enlighet med tidigare forskning visar studien att SME ofta saknar kompetens och resurser för att fullt ut arbeta mot en hållbar utveckling. Detta då de tycker det är problematiskt att få ner hållbarhetsarbetet till en individnivå vilket kan innebära en risk för att denna aspekt blir åsidosatt när de anställda ska fatta beslut inom företaget. / Sustainable development in small and medium sized enterprises - how are the employees steered? More and more focus has recently been put on how companies work with sustainability. To reach a sustainable development companies must steer their organizations to achieve all dimensions of social, environmental and the economic development. By companies own initiative and with possible pressure from various stakeholders the concept of Corporate Socials Responsibility has become even more relevant. This means that companies take social responsibility that goes beyond what the law requires them to do. Because of this companies also have social and environmental goals to work toward as well as the financial ones. Earlier studies have mostly focused on how larger companies work to steer their organizations towards a sustainable development. To work with sustainability is resource-intensive and often leads to increased costs in the short term which makes it especially problematic for small and medium sized enterprises (SME) as these are characterized by scarce resources. As most of the Swedish companies are classified as SME this means that they play a major role in whether sustainable development would be possible within the society. Hence, the purpose of our study became to create an understanding of how SME work to implement sustainable development into their internal management control. To create an understanding a qualitative research approach was chosen where empirical data was collected through semi-structed interviews where twelve people with senior positions within SME were interviewed. The results of the study were then analyzed based on the theoretical framework.   The most important results obtained in our study are that SME to a large extent applies personal control in the form of working to create common norms and values within their company to get the employees to want to achieve the goals and policies linked to sustainability. Action control is also used to some extent to prevent mistakes from being made. In accordance with previous research the study shows that SME often lack the competence and resources to work fully towards a sustainable development. This because they find it problematic to reduce the sustainability work to an individual level. Because of this there is a risk that the sustainability aspect will be neglected when the employees make their decisions within the company.

Shortages of electricity in larger cities in Sweden are becoming more common and might increase with an increased consumption. The thesis focuses on lights due to approximately 19 - 20% of the total electricity consumption coming from lights. It examines whether a control system consisting of an Motion Detection Dimming (MDD) System combined with a Daylight-Linked Control System (DLCS) that illuminates the workspace of individual employees while avoiding bright spots in a Swedish office context achieves an energy gain. An MDD system activates different lamps depending on if motion was detected while the DLCS adjusts the brightness the lights emit depending on the natural light in the area. Data was gathered which connected spans of cloudiness to lux (lx) values. This allowed for simulations for the year with the least amount of brightness and the year with the most amount of brightness, since the 2000s. Workers movement in an office environment was also documented. The results for both of the data gatherings where imported in to a simulation that calculated the electrical energy, in kWh. Three scenarios were created and simulated; all workers being at the office moving around, hybrid working and lastly all employees being present but never leaving their desks. The results showed that an energy gain could be achieved from all three scenarios, 48,9 - 50,1% for the first, 40,1 - 41,2% for the second and 4,4 - 5,5% for the final, compared to the offices current consumption. According to the results an MDD-system would lower the energy consumption, in a Swedish office environment, without creating a ”bright spot”. This meant that the master thesis succeeded in proving that it was, with high probability, possible. However, the savings would not increase significantly with the Daylight-Linked Control System. / Elektricitetsbrist i storstäder i Sverige blir mer vanliga och kan öka med en ökad elkonsumption. Arbetet fokuserar på ljus eftersom cirka 19 - 20% av den totala energikonsumptionen kommer från ljus. Projektet undersöker om ett Motion Detection Dimming (MDD) System kombinerat med ett Daylight-Linked Control System (DLCS) som lyser upp arbetsområdet för individuella anställda medan ljusa fläckar undviks i ett Svenskt kontorssammanhang kan spara energi. Ett MDD system aktiverar olika lampor beroende på om rörelse blev detekterat medan ett DLCS justerar styrkan på lamporna beroende på naturliga ljuset i omgivningen. Data som kopplade ihop molnighets-spann med lux-värden samlades ihop. Detta möjliggjorde simuleringar för ljusaste och mörkaste året efter år 2000 att göras. Hur anställda rörde sig i kontorsmiljön dokumenterades även. Resultaten från datainsamlingarna importerades in till en simulering som beräknade elenergin, i kWh. Simuleringarna utfördes för tre scenarios; alla arbetare är på kontoret och rör sig i det designerade området, hybridarbete och slutligen alla anställda är på kontoret men lämnar aldrig sina skrivbord. Resultatet påvisade att en energivinst kunde uppnås i alla tre scenarios, 48,9 - 50,1% för det första, 40,1 - 41,2% för den andra och 4,4 - 5,5% för det sista, jämfört med kontorets nuvarandra energikonsumption. Enligt resultaten minskar ett MDD-system energikonsumptionen,i en svensk kontorsmiljö, utan att bilda ljusfläckar. Detta medför att arbetet lyckades bevisa att det är, med hög sannolikhet möjligt. Å andra sidan visade det sig att besparingarna för Daylight-Linked Control System inte var stora i jämförelse.

The aim of this project was to compare two control algorithms designed to steer an autonomous vehicle. The comparison was made using a simulated environment to evaluate the performance of both controllers. The simulation used in this project was designed in Python and used an algorithm which randomly constructed roads from predefined road segments to create paths for the vehicle to follow. In this environment the Linear Time Varying (LTV)-Model Predictive Controller (MPC) and Pure Pursuit Controller (PPC) algorithms were evaluated. The thesis compared how well they follow paths, the average control cost of completing tasks, how well they handle input constraints, and the computational time for each algorithm. The data was collected by driving along three sets of randomly generated roads with both control algorithms. One set mostly straight, one with some turns, and one with mostly turns. An Analysis of Variance (ANOVA) test was used to make the comparison between the performance of the two algorithms. The results showed that both algorithms performed well. The PPC had low computation time and used less control, but it also had larger position errors. The LTV-MPC had higher computation time, but smaller position errors at the cost of larger control values. The conclusion is that the MPC is preferable if computational capabilities are available. Room for future work exists in the form of comparing additional controller types for autonomous vehicles and exploring different tuning parameters for the MPC controller. The simulation could also be expanded to more accurately reflect real world conditions. / Målet med detta projekt var att jämföra två kontrollalgoritmer avsedda för att styra en självkörande bil. Jämförelsen gjordes med hjälp av en simulering som utformades i Python. Den använde sig av en algoritm som slumpmässigt satte ihop vägar från förkonstruerade delar för att skapa banor för den självkörande bilen att följa. I denna miljö har vi testat två algoritmer, en LTV-MPC och en PPC. Vi jämförde hur pass väl de följer banor som skall likna riktiga vägar, hur mycket styrning de använder sig av för att bedöma energianvändning, hur väl de förhåller sig till begränsningar på acceleration och styrning, och den beräkningstiden som krävdes för att köra vår algoritm. Datan samlades genom att köra längs med tre grupper av slumpmässigt genererade vägar med båda kontrollalgoritmerna. En grupp innehöll huvudsakligen raka sträckor, en innehöll en del svängar, och en innehöll mycket svängar. ANOVA-testet användes för att göra jämförelsen mellan resultatet av dessa två algoritmer. Resultatet visade att båda algoritmer presterar väl. PPCn hade låg beräkningstid och mindre styrvärden, men större positionsfel. MPCn hade högre beräkningstid och större styrvärden, men mindre positionsfel. Slutsatsen är att MPCn är att föredra om beräkningsmöjligheterna finns tillgängliga. Det finns utrymme för framtida arbete i form av att jämföra fler kontrollalgoritmer och att utforska fler parameter justeringar för MPCn. Utöver det finns det även utrymme för en simulation som reflekterar verkligheten noggrannare.

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.