Disputats. Rheinische Friedrick-Wilhelms-Universität, 2001.

Syftet är att analysera hur lärare arbetar med kartläggning i undervisningen bland nyanlända elever med kort eller ingen skolbakgrund i vuxenutbildningen, samt hur kartläggningen används i undervisningen. Syfte är dessutom att undersöka hur samverkan fungerar mellan elev och lärare samt mellan lärare och andra professioner.   Studiens empiriska material består av fyra djupintervjuer med sex lärare inom vuxenutbildningen. Lärarna i studien arbetar med kartläggning av nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning och dels utifrån teoretiska begrepp med inspiration från socialkonstruktivistiskt perspektiv. De analysbegrepp som använts är kommunikation och organisation, samverkan, lärande och identitet i syfte att skapa en bild av hur teori och praktik möts och formas för att stödja den enskilda individens lärande och utveckling.  Studiens resultat visade på att informanternas skolor har svårt att konkretisera arbetssätt och arbetsmetoder inom kartläggning av svårigheter på organisationsnivå. Orsaken kan vara att skolorna slits mellan statens förväntningar och rådande möjligheter att utforma undervisningen. På gruppnivå används kartläggningsresultat främst till nivåplacering och i liten utsträckning till individanpassning av undervisningen på grund av besparing av stödfunktioner. Målgruppen nyanlända, med kort eller ingen skolbakgrund, är en grupp som behöver mycket stöd och hjälp i sin språkinlärning därav är specialkompetenser inom vuxenutbildning en viktig utvecklingsfråga som behöver lyftas på makronivå.

Syftet med denna studie är att diskutera konceptet triggervarning och dess betydelse för litteraturundervisningen i den svenska skolan. Detta har gjorts dels genom en kritisk diskursanalys på 17 utvalda svenska artiklar om triggervarning i undervisningen och dels genom en litteraturanalys av Christina Wahldéns debutroman Kort kjol. Resultatet visade på en förskjutning från sakfrågan ”bör triggervarningar användas i undervisningen?” till vems verklighetsuppfattning som är den sanna samt att det till viss del redan triggervarnas i gymnasieskolor runt om i Sverige även om termen triggervarning inte används.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad förståelsen av innehållet. Undersökningen genomfördes genom en analys av de möjliga medborgarcertifikat och en enkätundersökning av medborgare. Resultatet visar att mjukt certifikat är det som bäst lämpar sig i den framtida 24-timmarsmyndigheten. Det medborgarcertifikat som bäst besvarade vår frågeställning är den som levereras av Föreningssparbanken. / The use of Internet and number of services increase more and more. Internet is an open media and to be able to use Internet in a greater extent even when you handle with sensitive information you need better security. The purpose with this report is from Karlskrona municipality security policy together with citizen opinions about security, analyse which security solution that is best at the planned 24- hour- government. This report examines which of the alternative citizen certificate that authorities are allowed to use. The goal is to be able to present a possible solution for electronic identification in the future 24- hour- government at Karlskrona municipality. To be able to realize this investigation we have used interview, questionnaire and literature studies. To enhance the understanding of the report, are there some backgrounds facts. The research were carried out with analyse of the possible citizen certificate and of the questionnaire that was carried out among the citizens. The result shows that soft certificate is best for the future 24- hour- government. The citizen certificate that answered our questions best is the one provided by Föreningssparbanken. / adb99umo@student.bth.se adb99eno@student.bth.se is99asc@student.bth.se

Inom systemutveckling är det viktigt att man använder den eller de metoder som lämpar sig bäst till projektet. De mest populära systemutvecklingsmetoderna är de agila metoderna. Att utveckla agilt innebär att man jobbar iterativt och inkrementellt och följer tolv grundprinciper för att skapa värde till kunden. Författarna till denna uppsats har utvecklat ett informationssystem under en månad där de tillämpat agila principer samt metodelement från SCRUM och Extreme Programming, och dokumenterat processen för att undersöka för- och nackdelarna med detta inom ett mikroprojekt.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av hemlig information krävs bättre säkerhet. I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en säkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio år för säker identifiering, kryptering och signering på Internet. För att sätta in problemområdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhälle. Det ges även en grundläggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förståelsen av rapportinnehållet. I rapporten redovisas även tillvägagångssättet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier. Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att användas i framtiden för säkrare informationshantering på Internet. I resultatet sammanfattas även några av de visioner och problem som anses finnas inom ämnesområde.

Bakgrund: Alkoholproblematik förekommer i hela världen och drabbar miljoner människor på olika sätt. Tidigare forskning visar att rådgivande samtal är en effektiv metod för patienter med alkoholproblematik, som vill genomgå en förändring i sitt beteende. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av rådgivande samtal i samband med alkoholproblematik. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet gav tre teman: upplevelser av vårdrelationen, upplevelser av behandlingsmetoden och upplevelser av behandlingsmetodens effekt. Resultat: Litteraturöversikten belyser hur patienter med alkoholproblematik upplever rådgivande samtal. Temat upplevelse av vårdrelationen visade hur viktigt det var för patienten att känna sig förstådda av samtalsledaren och att det fanns tillit och trygghet för att patienten skulle våga prata om sin alkoholkonsumtion. Temat upplevelse av behandlingsmetoden visade att patienterna hade delade åsikter om rådgivande samtal, men att större delen av patientgruppen upplevde de rådgivande samtalen som behjälpliga. Temat upplevelse av behandlingsmetodens effekt visade att patienterna upplevde att det fått mer kunskap om hur alkohol kan påverka olika delar i livet, och det gav motivation till att begränsa sin alkoholkonsumtion. Slutsats: Patienterna upplevde att vårdrelationen var viktigt i ett rådgivande samtal. Det rådgivande samtalet var också tvunget ha ett syfte för att upplevas relevant av patienterna. / Background: Alcohol misuse is prevalent around the world and affects a great number of people. Early research shows that brief interventions are an effective method of treatment for persons when changing behaviors associated with alcohol misuse. Aim: The aim of the study was to describe patient’s experiences of counseling as used to treat alcohol misuse. Method: A general literature review with an inductive approach was based on eight scientific articles. In the result three different themes emerged: experiences of the care relationship, experiences of the counseling method and experiences of the counseling effect. Result: The literature review illustrates how patients with alcohol problems experience counseling. The theme experiences of the care relationship showed how important it was to feel understood by the interviewer and that there was trust and safety for the patient to dare to talk about the alcohol consumption. The theme experiences of the counseling method showed that the patients had shared opinions about counseling, but most of the patients experienced the counseling as helpful. The theme experiences of the counseling effect showed that the patients experienced that they gained more knowledge about how alcohol can affect different parts of their lives, and it gave motivation to limit their alcohol consumption. Conclusion: The patients experienced that the care relationship was important in counseling. The counseling was also compelled to have a purpose in order to be considered relevant by the patients.

Ett formativt arbetssätt framhålls som produktivt för elevers lärande (Balan, 2012). Samtidigt beskriver Jönsson (2008) att verksamma lärare har svårt att ta sig an arbetssättet då det är omfattande och tidskrävande. Denna motsättning vill vi reflektera kring och närma oss med hjälp av en utarbetad uppgift och hint-kort (ledtrådar) som formativt verktyg för eleverna. Syftet är att undersöka elevers uppfattningar kring användandet av hint-kort och huruvida de upplever att uppgiftens upplägg påverkar deras lärande.Martons variationsteori framhåller kritiska aspekter och kritiska drag som avgörande för att elever skall kunna närma sig ett lärandeobjekt (Marton & Booth, 1997). Vidare ligger denna teori som grund för utformningen av våra hint-kort. Uppgiftens upplägg kopplas till variationsteorin och tidigare forskning som framhåller vikten av förförståelse och metakognition. En kvalitativ metod i form av 10 intervjuer användes för att undersöka elevers uppfattningar kring uppgiftens upplägg och hint-kort. Resultatet analyserades utifrån fenomenografi, en empirisk strävan som grundar sig i att beskriva upplevelser av olika fenomen. Resultatet visar att majoriteten av eleverna ställde sig positiva till hint-korten och uppgiftens upplägg. Ett flertal elever upplevde att hint-korten hjälpte dem att spara tid och därmed effektivisera det egna lärandet. Ytterligare en upplevelse ett flertal elever framhöll var en känsla av trygghet pga. möjligheten att få extra stöd av hint-korten. De elever vars upplevelser av uppgiftens upplägg och hint-korten var mindre positiva saknade förförståelse för lärandeobjektet och ämnesområdet. Dessa elever kunde inte ta sig an uppgiften och dess upplägg med stöd från hint-korten i samma utsträckning som de elever som hade adekvat förförståelse. Detta är i linje med variationsteorin som menar att hur väl man tar sig an ett lärandeobjekt beror på vilka kritiska aspekter man har fått möta tidigare.

Detta arbete undersöker elevers kommunikation om utförandet av kort division för att lösa divisionsuppgifter utan miniräknare. Arbetets syfte var att finna de svårigheter som elever uppvisar vid utförandet av kort division, samt vad som karakteriserar deras matematiska diskurs i deras kommunikation. Datainsamlingen gjordes genom tre fokusgruppsintervjuer där de intervjuade eleverna fick i uppgift att tillsammans lösa fyra olika divisionsuppgifter. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter att hantera divisionsuppgifter som ger upphov till rest, divisionsuppgifter med tvåsiffrig nämnare och att fortsätta sin uträkning om de inte mindes någon del av kort division. Karakteriseringen av elevernas matematiska diskurs baserades på fyra egenskaper vilka enligt Sfard (2008) utgör en matematisk diskurs: ordanvändning, visuella medlare, narrativ och rutiner. Resultatet visade bland annat att det var i mötet med svårigheterna som skapandet av nya narrativ uppstod och att elevernas icke akademiska språk påverkade deras ordanvändning. / This study explores students´ communication about the process of performing short division to solve division problems without a calculator. The aim of the study was to find what difficulties students show in their process of performing short division, as well as what characterizes their mathematical discourse in their communication. The data collection was made using three focus group interviews in which the interviewed students were to solve four different division problems together. The result showed that students have difficulties with division problems that generate a remainder, division problems that have a double-digit denominator, and continuing their calculations if they couldn’t remember a part of the short division method. The characterization of the students’ mathematical discourse was based on four characteristics that, according to Sfard (2008), constitute a mathematical discourse: word use, visual mediators, narratives, and routines. The result showed, among other things, that it was during the encounter with the difficulties that the creation of new narratives arose, and that the students’ nonacademic language affected their use of words.

Bakgrund: Helamning rekommenderas de första sex månaderna och har många hälsomässiga fördelar för både moder och barn. Svårigheter vid amning kan kopplas till tidiga amningsstopp och kort tungband kan vara en orsak till dessa amningssvårigheter. Syfte: Syftet är att belysa mödrars erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och av tungbandsklipp. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats baserades på semistrukturerade intervjuer med tio informanter via video- eller telefonsamtal, strategiskt utvalda utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Materialet analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Mödrarnas erfarenheter av amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp kan visa sig som både fysiska eller psykiska symtom så som smärtande bröstvårtor och ångest. Flera av mödrarna upplevde att deras amningssvårigheter inte blev hörda eller uppmärksammade av vårdpersonalen samt att de upplevde ett bristande stöd. Flera upplevde också att det fanns en kunskapsbrist beträffande kort tungband inom vården och ett fåtal av mödrarna visste inte vad kort tungband var eller vad det innebar. Flera av mödrarna upplevde även att informationen kring själva tungbandsklippet var bristfällig samt vad de kunde vänta sig för resultat efteråt. Slutsats: Mödrar och barn med amningssvårigheter relaterat till kort tungband och tungbandsklipp får olika bemötande, bedömningar och åtgärder beroende på vilken kunskap som den vårdkontakt de möter besitter. Det finns ett behov av att arbeta fram en nationell handlingsplan för kort tungband hos barn för att alla ska få tillgång till samma vård. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended the first six months of life and has many health benefits for both mother and child. Difficulties during breastfeeding can be associated with early breastfeeding cessation and tongue-tie can be one of the causes leading to breastfeeding difficulties.  Aim: The aim was to elucidate mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy.  Method: A qualitative inductive study based on semi-structured interviews with 10 informants via video- or telephone calls was conducted. Purposive sampling with inclusion- and exclusion criteria was chosen. Data was analyzed using a thematic content analysis.  Result: Mothers’ experiences of breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy appear as both physical and psychological symptoms such as nipple pain and anxiety. Many of the mothers expressed that their difficulties were not heard or acknowledged by the health care staff and they also experienced a lack of support. Many of the mothers also experienced a lack of knowledge in the health care system regarding tongue-tie and a few of the mothers did not know what tongue-tie was or what it meant. Several of the mothers also experienced a lack of information regarding the frenotomy and what result they may expect afterwards.  Conclusion: Mothers and children with breastfeeding difficulties in relation to tongue-tie and frenotomy are treated and assessed differently depending on the knowledge of the health care staff. There is a need to develop a national careplan for children with tongue-tie so that all children have the same access to equal care