Vid byggen i Sverige idag där det efterfrågas stora fria ytor används ofta pelare-balksystem med stora spännvidder. Det ställer stora krav på de material som används för att klara att bära upp krafterna som påverkar byggnaden. De vanligaste materialen idag är limträ och stål eller en kombination av dessa där de olika materialens egenskaper kombineras för att uppnå de mest fördelaktiga egenskaperna för konstruktionen. Under detta examensarbete har kostnaderna för balkar i stål och limträ med spännvidder mellan 2-24 meter tagits fram och studerats i intervall om 2 meter för att göra en kostnadsberäkning av vilket material som är det mest kostnadseffektiva vid respektive spännvidd. Kostnadsberäkningarna utfördes med beräkningsdata från tre olika orter i Sverige, Kiruna, Östersund och Stockholm, där balkarna skulle ingå i takkonstruktioner med spännvidder mellan 10-24 meter. Beräkningar utfördes också för balkar i ett bjälklag med 3 olika nyttiga laster, bostad, kontor och idrottshallar, i intervall om 2 meter för spännvidderna 2-10 meter. Resultaten visar att limträbalk är ca 57 % mer kostnadseffektivt än stål, oberoende av balkarnas spännvidder inom det givna intervallet 2-24 meter. De olika geografiska placeringarna i landet inverkade på balkarna genom ett ökat eller minskat tvärsnitt för båda materialen vilket medförde att prisskillnaden mellan balkarna förblev runt 57 % med limträbalkarna som det mer ekonomiska valet. Detta leder till slutsatsen att i intervallet 2-24 meter är det limträ som är det mest kostnadseffektiva materialvalet för balkar i en pelare-balkstomme jämfört med stål. Inverkan av laster eller geografisk placering bidrar inte till en ekonomiskförändring med avseende på materialval, utan det bidrar enbart till att öka eller minska balkarnas tvärsnitt med ökad eller minskad belastning. / It built a lot in Sweden today with pillar- beam structures where large open spaces are in demand, this requires large spans of the materials used to handle the forces that affect the building. The most common materials today are glulam or steel or a combination of these, where the different material properties are combine to achieve the most advantageous properties for the structure. In this thesis, the cost of steel beams and glulam beams between 2-24 meters developed and studied to make a cost estimate of which material is the most cost-effective at each span. The calculations were performed at three different locations in Sweden, Kiruna, Östersund and Stockholm, where the beams were calculated as part of the roof construction with spans of 10-24 meters. Calculations were also performed as floorbeams with spans between 2-10 meters where the beams are subjected to three different useful loads to see if any price difference occurred between the materials. Of the results that occurred in the measurements of the study showed that glulam beams was the most cost-effective in approximately 57%, independent of an abbreviation or increase of the girder spans of the ration ranges from 2-24 meters. The different geographical locations in the country affected the beams through an increased or decreased cross-section of both materials which meant that the price difference between the beams remained around 57% there glulam beams where the more economical choice. Which leads to the conclusion that the glulam beams between the intervals 2-24 meters is the most cost-effective choice of material for beams in a pillar- beam frame compared to steel beams. The influence of loads or geographic location does not contribute to an economic change in material choice, but it contributes solely to the increase or decrease of the structural cross-section with increasing or decreasing load

SAMMANFATTNING Syftet med detta projekt är att jämföra byggnaders olika grundläggningsmetoder, vid grundläggning på jordar med låg hållfasthet, för att kunna välja den mest ekonomiska metoden. I detta examensarbete har fokus lagts på fyra grundläggningsmetoder vilka är betongpålar, Kalkcement-pelare (KC-pelare), träpålar och stenpelare och deras respektive kostnadseffektivitet. Analysen baseras på utredning av hur företagets tid och kostnad påverkas i början av varje projekt samt vid användning av de olika grundläggningsmetoderna med fokus på olika faktorer som kan påverka valet av grundläggningsmetoder. Denna undersökning genomfördes genom att studera fyra projekt som utfördes av NCC anläggning och deras dotterföretag Hercules: tre av projekten är grundlagda med betongpålar och ett av projekten är grundlagt med stenpelare. Beräkningar innefattar projekteringskostnader och kostnad för utförande av de olika metoder där prisdokument fåtts av NCC anläggning och Hercules. Ett frågeformulär har skickats till två produktionschefer och en platschef som har arbetat med de olika metoderna för att få mer information från produktion. Dessutom samlades information från olika litteratur och hemsidor sökning för att förstå olika egenskaper hos varje metod Slutsatsen av detta arbete ät att den mest ekonomiska grundläggningsmetoden är betongpålar samt den är mest användbara hos NCC, medan stenpelare är den dyraste metoden som har använts bara en gång av NCC anläggning. Dessutom fick vi antagande projekt om KC-pelare som visas vara dyrt metod jämförd med betongpålar. Därtill har inte fått något projekt om träpålar, därför är det svårt att undersöka den metoden.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus. Kostnadsjämförelsen har genomförts för att redogöra om det finns kostnadsbesparingar att intjäna ur brukarens perspektiv i att bygga ett passivhus istället för ett konventionellt hus. Jämförelsen har grundats på skillnaderna mellan ett passivhus och ett konventionellt hus där kostnaderna för villabyggsats, entreprenad och energianvändningen redovisas. Kostnaderna för villabyggsats och entreprenad för det konventionella huset har hämtats från offerten för en villabyggsats till Fiskarhedenvillan AB:s hus Porfyren. Likvärdiga kostnader för passivhuset har Michael Staffas, VD för Bestahus AB, tagit fram. Energikostnaderna baseras på energianvändningen för de båda husen, med ett aktuellt energipris och ett antaget framtida energipris. Kostnadsjämförelsen har tagits fram för Bestahus AB:s intresse. Examensarbetet behandlar även vad konceptet passivhus innebär och vilka svenska och internationella krav som ställs för definiering av passivhus. Resultatet av kostnadsjämförelsen mellan ett passivhus och ett konventionellt hus visar att passivhuset är dyrare att bygga med avseende på villabyggsats och entreprenad. Passivhuset har en lägre energianvändning och därför en lägre energikostnad. Trots detta blir den totala månadskostnaden för passivhuset 17,4 % mer i förhållande mot det konventionella huset. Om en tidsperiod på fem och tio år framåt iakttas är passivhuset 15,9 % respektive 12,9 % dyrare i jämförelse med ett konventionellt hus. Passivhusets i detta examensarbete har en större boyta i förhållande till det konventionella huset. Om hänsyn tas till den större boytan i kostnadsjämförelsen får passivhuset en lägre  månadskostnad på 5,9 %, om fem år 7,1 % och om tio år 9,4 % än det konventionella huset. / During the past decades, environmental and climatic situation in the world has become increasingly important, prices have risen sharply in Sweden and the future of energy prices are expected to continue to increase. Within the EU, buildings account for 40% of the total energy consumption. Construction is expected to increase as well as the use of energy. To break this trend, the European Council in 2007 decided to impose stricter requirements. With stricter requirements and higher energy prices, interest in low-energy in Sweden has increased and the construction of  low energy houses is expected to take off. The purpose of this thesis has been to develop a cost comparison between a conventional house and a passive house. The cost comparison has been conducted to explain whether there are cost savings to acquire the costumer’s perspective of building a passive house rather than a conventional house. The comparison has been based on the differences between a passive and a conventional house where the cost of material, contract and the energy use are reported. The cost of material and contract for the house according to building regulations has been taken from the offer for a home kit from Fiskarhedenvillan AB. Michael Staffas, CEO for Bestahus AB has develop equivalent costs for the passive house. Energy costs are based on energy use for the two houses, with a current energy price and an assumed future energy price. The cost comparison has been developed for Bestahus AB's interest. The thesis also deals with what the concept of passive means, and the Swedish and international requirements for the definition of passive. The result of the cost comparison between a passive house and a conventional house according to building regulations shows that passive house is more expensive to build according to material and contract. Passive house has a lower energy and therefore a lower energy cost. Despite this, the total monthly cost for the passive house is 17.4% more compared to the conventional house. A period of five and ten years hence compliance is passive house 15.9% and 12.9% more expensive in comparison to a conventional house. The passive house in this thesis has a larger area compared to the conventional house. Taking into account the larger area in the cost comparison may give the passive house a lower monthly rate of 5.9%, in five years 7.1% and in ten years 9.4% than the conventional house.

Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning.   I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning.   Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen. Sjukhusen sparar cirka 16 000 kronor respektive 1 216 000 kronor per år genom att outsourca. Dessutom pekar enkätens resultat på att läkarnas arbetsmiljö har förbättrats då de arbetar mindre nattetid. Hur patientsäkerheten påverkas är dock osäkert. Studien tillhandahåller även en kalkylmall som kan bistå andra sjukhus i en liknande beslutssituation.

Denna rapport är en jämförelse mellan BBR och Miljöbyggnad nivå Guld. Tre frågeställningar besvaras, Vad är skillanden mellan BBR och Miljöbyggnad nivå guld, vad är mervärdet och merkostnaden av Miljöbyggnad nivå Guld. Studien är utförd på en fallstudie av Studenthuset som byggs på Linköpings Universitet. Resultaten av studien visar att skillanderna mellan de två är stora, mervärdet för Miljöbyggnad nivå Guld är stort samt att merkostnaden är 2.5 - 3.0 % för Miljöbyggnad nivå GUld

Trä är och har sedan länge varit en av Sveriges mest exporterade råvaror. Branschen sysselsätter idag omkring 100 000 människor i landet. I samband med de senaste årens miljödiskussioner bör husens uppbyggnad diskuteras. Syftet med detta examensarbete är att främja husbyggnation i massivträ som de senaste åren fått mer publicitet inte bara på den svenska marknaden men också i centraleuropeiska länder. Frågorna i detta arbete handlar om att identifiera de vanligast förekommande ytterväggskonstruktionerna och jämföra deras materialkostnader samt kostnader för arbete vid montering. För att ha kunnat göra en rättvis jämförelse har BBR’s energikrav varit den gemensamma nämnaren för ytterväggskonstruktionerna. Frågorna har besvarats genom intervjuer med tillverkare av prefabricerade massivträväggar, träregelväggar och betongväggar varpå energiberäkningar utförts i samband med framtagning av olika väggkonstruktioner för att få fram tre lika energieffektiva väggar. Dessa väggar har sedan kostnadsjämförts. Resultatet visar att den vanligast förekommande massivträväggen består av tre till fem lager korslimmade bräder som tillsammans bildar en KL-skiva. På dessa kan isolering och fasad appliceras och på så sätt få en vägg jämförbar med en träregelvägg eller betongvägg. Det visade sig efter gjorda undersökningar att massivträväggen är marginellt dyrare än träregelväggen men väsentligt mycket billigare än betongväggen. / Wood is and has long been one of Sweden’s most exported commodities. The industry currently employs about 100 000 people in the country. In conjunction with the recent environment discussions the construction of houses should also be discussed. The purpose of this study is to promote housing construction in solid wood, which in recent years has received more publicity not only in the Swedish market but also in central European countries. The questions in this project is about identifying the most common exterior wall constructions and compare their costs for materials and labor costs during assembly. To have a fair comparison, the BBR's energy requirements have been the common denominator of the exterior wall constructions. The questions have been answered through interviews with manufacturers of prefabricated solid wooden walls, wooden stud walls and concrete walls after which energy calculations conducted in connection with the development of various wall constructions to produce three equal energy-efficient walls. These walls have then been compared by their costs. The results show that the most common wall of solid wood consists of three to five layers of cross-laminated planks that make up a CLT-board. On these insulation and façade are applied and thus obtain a wall which is similar to the wooden stud wall or concrete wall. It was found after the investigations were made that the wall of solid wood is marginally more expensive than the wooden stud wall but significantly cheaper than the concrete wall.

This report will try to give clarity in when and if it is most advantageous for a specific pipelaying entrepreneur to invest in buying pipelaying-equipment or renting it to their pipelaying-projects. The purpose of the report is also to give the reader a good perception of both alternatives as it could be a useful tool in future procurements. The information and prices that is used for the calculations in this report are gathered through the entrepreneur’s calculation-section, interviews with field-experts, rental companies, books and publications and internet. The report is limited to equipment that pipelayers normally are in need of in projects and the specific usage percentage is not used in the calculations. The result in this report shows what equipment is needed in a typical pipelaying-project and when it is best economically for a company to buy or rent their equipment both as individual articles and as a complete set. The result also shows that the hourly rate of buying the equipment is far less than the rate of renting it. It also brings up critical factors for investment-calculating regarding pipelaying-equipment. / Denna rapport ska skapa en ökad kunskap om och i sådana fall när det för ett specifikt företag inom mark- och anläggningsbranschen i Stockholmsområdet är fördelaktigt att själva investera eller hyra sin rörläggarutrustning i interna VA- projekt. Syftet med arbetet är även att kunna ge en god uppfattning av bägge kostnadsalternativen då det kan vara till nytta att använda sig av i framtida upphandlingar. Den information och de priser som legat till grund för beräkningarna i rapporten är inhämtade genom företagets ekonomiavdelning, intervjuer med sakkunnig personal, mailkontakt med hyresföretag samt informationssökning i litteratur, publikationsdatabaser samt internetsidor. Arbetet avgränsas till utrustning som rörläggare är i behov av för att klara av sitt dagliga arbete samt att den exakta nyttjandegraden av utrustningen inte vägs in i beräkningarna som återfinns i arbetet. Resultatet i den här rapporten visar vad som bör ingå i en typisk utrustning som en rörläggare behöver för att kunna utföra sitt arbete och när man tjänar på att hyra alternativt köpa sin rörläggarutrustning både som separata artiklar och som en komplett rörläggarcontainer. Arbetet visar också att själva timpriset för att köpa utrustningen är avsevärt lägre än timpriset för att hyra utrustningen. Slutligen tar rapporten upp avgörande faktorer för investeringskalkylering av rörläggarutrustning.

Labeled data, which is a collection of data samples that have been tagged with one or more labels, play an important role many software organizations in today's market. It can help in solving automation problems, training and validating machine learning models, or analysing data. Many organizations therefore set up their own labeled data gathering system which supplies them with the data they require. Labeling data can either be done by humans or be done via some automated process. However, labeling datasets comes with costs to these organizations. This study will examine what this labeled data gathering system could look like and determine which components that play a crucial role when determining how costly an automatic approach is compared to a manual approach using the company Klarna's label acquisition system as a case study. Two models are presented where one describes a system that solely uses humans for data annotation, while the other model describes a system where labeling is done via an automatic process. These models are used to compare costs to an organization taking those approaches. Important findings include the identification of important components that affects which approach would be more economically efficient to an organization under certain circumstances. Some of these important components are the label decay rate, automatic and manual expected accuracy, and number of data points that require labeling. / Annoterad data, vilket är en kollektion utav datapunkter som har blivit annoterade med en eller flera taggar, spelar en viktig roll för många mjukvaruföretag i dagens marknad. Det kan hjälpa till att lösa automatiseringsingsproblem, träna och validera maskininlärningsmodeller, eller analysera data. Många organisationer sätter därför upp sina egna dataannoteringssystem som kan leverera den annoterade data som behövs inom organisationen. Annotering kan göras av människor, men kan också göras via en automatiserad process. Emellertid kommer annotering utav data med kostnader för organisationen. Denna studie undersöker hur ett sådant dataannoteringssystem kan se ut och analyserar vilka komponenter som spelar en betydande roll när kostnader mellan ett automatiserat system och ett manuellt system ska jämföras. Klarnas dataannoteringssystem kommer att användas som en case-studie. Två modeller presenteras varav den ena beskriver ett system där enbart manuellt annoteringsarbete utförs, och den andra beskriver ett system där annotering utav data utförs via en automatisk process. Några viktiga resultat av denna studie är identifikationen utav betydelsefulla parametrar i modellerna när det kommer till att jämföra den ekonomiska effektiviteten mellan de två olika dataannoteringsstrategierna. Exempel på dessa komponenter är annoteringens förfalltakt, den förväntade manuella/automatiska pricksäkerheten, och mängden data som behöver annoteras.

För att klara av den befolkningsökning som sker i städerna projekteras nybyggnadsområden. Innan byggnation av bostäder kan ske måste ett beslut tas om val av spillvattensystem. I nuläget saknas enkla hjälpmedel för att jämföra och göra val baserat på systemens totala kostnader under dess livslängd. Målet med detta arbete var att ta fram en beräkningsmall som kan göra en livscykelkostnadsanalys samt vara ett komplement vid projektering och val av spillvattensystem. Topografin och områdesspecifika kostnader bryts ner och förs in i beräkningsmallen för den sträcka där spillvattenledningen ska anläggas. Mallen kontrollerar därefter om områdets förutsättningar uppfyller de krav som finns för spillvattenledningar eller ej. Resultatet som erhålls av beräkningsmallen påvisar initiala-, årliga och ackumulerade kostnader för de båda systemen. Skillnader och eventuella brytpunkter mellan ackumulerad kostnad för de båda systemen redovisas och kan användas som underlag vid val av spillvattensystem. Arbetet visade att det finns ett stort b / In order to cope with the population increase that occurs in the cities, new construction areas are being planned. Before the construction of housing can take place, a decision must be made regarding the choice of sewerage system. At present there are no simple tools to compare and make choices based on the systems total lifetime cost. The aim of this thesis has been to develop a calculation template that can perform a life cycle cost analysis and to be a complement to the project planning and choice of sewerage systems. The topography and area-specific costs are broken down and entered into the calculation template for the distance where the wastewater pipeline is to be constructed. The template then checks whether the area's conditions meet the requirements for wastewater pipelines or not. The result obtained from the calculation template shows initial, annual, and accumulated costs for the two systems. Differences and possible breakpoints between the accumulated cost of the two systems are reported and can be used as a basis for decision. The work showed that there is a great need for supporting tools to facilitate the planning and decision making of water systems.

Byggbranschen i sverige har ett mål att till 2045 uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser. I dagsläget såbyggs det vid större byggnationer mestadels med betongstomme, vilket har en hög koldioxidutsläpp vidnyproduktion. Detta medför att miljömålen inte kommer uppnås om inte andra alternativ tillbyggnadsmaterial börjar användas i större utsträckning. Det material som är bäst alternativ till betong iflerbostadshus är KL-trä tack vare dess hållfasthet förmåga jämfört med vanligt trä. Problemet medKL-trä är att det har en så pass mycket dyrare produktionskostnad, att det fortsätter väljas betongstommari flerbostadshus. Om byggbranschen skall ha någon chans att klara kraven som ställts för år 2045 mednoll nettoutsläpp av växthusgaser så måste kostnaden för KL-trä alltså dras ner, för att dess användningska påskyndas. Syftet med denna studie är att ta fram den exakta totalkostnads skillnaden mellan enprefabricerad betongstomme och en KL-trästomme, samtidigt som byggnadsarean och struktur påstommarna är så lika som möjligt. Målet var att bevisa hur långt KL-träet har kvar till att konkurrera medbetong i flerbostadshus ekonomiskt.För att göra jämförelsen så togs en referensbyggnad fram som redan var utförd i betong, som sedandimensioneras om till KL-trä för en rättvis jämförelse. Dimensioneringen skedde genom lastsummeringgjord förhand. Dessa laster används sedan i ett beräkningsprogram för varje konstruktionsdel i Calculatissom tar fram de dimensioner som krävs för att klara hållfasthets kraven. Med ny dimensioneradträstomme, togs två materiallistor fram för de olika stommarna och jämfördes i kalkylprogrammet Bidconför en få fram en totalkostnads differens. Denna studie har fokuserat på att jämföra kostnaderna förstomme materialen för en byggnad i KL-trä och en i prefab betong. Icke bärande väggar, takkonstruktionsamt husunderbyggnad tillhör inte stommen, och kommer därmed inte att jämföras.Studien gav ett resultat som visade att det är cirka 42% dyrare att bygga med en KL-trä stomme än enprefabricerad betongstomme i ett flerbostadshus. Mellanbjälklaget är den dyrare komponenten, medansexempelvis andra delar som balkong och bärande vägg ändå visar sig vara billigare. Enligt BBR måstesärskilda ljud och brandkrav uppfyllas i lägenhetshus. För att uppnå dessa så behöver det läggas tillljudisolering i de KL-element som är lägenhetsavskiljande och brandgipsskivor i hela stommen medKL-trä. Detta leder till att KL-trä stommen generellt får en större tjocklek jämfört med betongstommenoch även lite extra kostnader att ha i åtanke, även då det bärande materialet är mindre i KL-trä stommen.Detta leder då till att lägenheternas boarea i KL-trä byggnaden blir något mindre än i betong byggnaden.Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser närdenna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad. / The construction industry in Sweden has a goal of achieving zero net emissions of greenhouse gases by2045. At present, larger constructions are mostly built with a concrete frame, which has a high carbondioxide emission during new production. This means that the environmental goals will not be achievedunless other alternative building materials are being used to a greater extent. The material that is the bestalternative to concrete in apartment buildings is cross laminated timber (CLT), due to its durabilitycompared to regular timber. The problem with CLT is that it has such a much more expensive productioncost, that concrete frames continue to be chosen in apartment buildings. If the construction industry is tohave any chance of meeting the requirements set for the year 2045 with zero net emissions of greenhousegases, the cost of CLT must therefore be reduced in order for its use to be accelerated. The purpose of thisstudy is to produce the exact total cost difference between a prefabricated concrete frame and a CLTframe, while at the same time the building area and structure of the frames are as similar as possible. Thegoal was to prove how far the CLT has financially, until it can compete with concrete in apartmentbuildings.To make the comparison, a reference building was developed out of concrete, which is laterredimensioned to CLT for a fair comparison. The dimensioning was done by summarizing all loads byhand. These loads were later used for every part in the frame, in the calculation program Calculatis to getthe dimensions required for the demands on durability. With a new dimensioned wooden frame, twomaterial lists were produced for the different frames and compared in the Bidcon calculation program toobtain a total cost difference. This study has focused on comparing the costs of frame materials for abuilding in CLTand one in prefabricated concrete. Non-load-bearing walls, roof construction and groundstructure do not belong in the frame, and will therefore not be in the comparison.The study gave a result that showed that it is about 42% more expensive to build with a CLT frame than aprefabricated concrete frame in a 7 storey apartment building. The floor is the more expensivecomponent, while for example other parts such as balconies and load-bearing walls still proved to becheaper. According to BBR, special noise and fire requirements must be met in apartment buildings. Toachieve these, some sound insulation needs to be added to the CLT elements that are apartment separatorsand fire plasterboards in the entire frame with CLT. This leads to the CLT frame generally having agreater thickness compared to the concrete frame and also a few extra costs to keep in mind, even whenthe load-bearing material is smaller in the CLT frame. This leads to the living space of the apartments inthe CLT building being slightly smaller than in the concrete building. The conclusion is that CLT is not aneconomical alternative to prefabricated concrete according to Bidcon's databases when this study wascarried out and is 42% more expensive due to the fact that the intermediate floor has such a high cost.