Molnets ökade popularitet har drivit allt fler företag till att lansera molntjänster. Det vill säga tjänster som tillhandahålls över internet. För att hålla koll på dessa tjänster krävs det register som lagrar information om dessa. Idag finns det en hel del sådana produkter på marknaden, men vad bör prioriteras vid val eller utveckling av ett tjänsteregister? Denna studie tar upp vilka olika kriterier som finns för ett tjänsteregister som inkluderar molntjänster och rangordnar dessa baserat på hur viktiga de är. Den insamlade datan kommer från intervjuer samt enkäter och jämförs i studien mot tidigare forskning. Datan är analyserad med AHP-metoden, vilket genererar exakta värden som är lätta att jämföra. Studien fastställer att det viktigaste kriteriet i ett tjänsteregister är säkerhet och därefter kommer reliabilitet. / The increasing popularity of the cloud has driven more companies to deploy cloud services, which is a service provided over the internet. To keep track of these services, registries are required which stores information about them. At present there are many such products on the market, but what should be prioritized when selecting or developing a service registry? This study brings up the different criteria of service registries that include cloud services and ranks them based on their importance. The collected data is derived from interviews and surveys and is compared to previous research. The data is analyzed with the AHP-method, which generates accurate values that are easy to compare. This study determines that the most important criterion is security and thereafter reliability.

The aim of work was comparing breeding of suckler cows in agriculture companies with different methods of farming. Both farms are in the same climate conditions in submontaine region in Blanský Les. I included a herd of cows {--} bred Aberdeen Argus from the conventionally company and crossbreeds (the higher blood percentage of race Aberdeen Argus) are at the ecological farm. In both farms was checked same indices (reproduction inbreed, health problems cows and calves, management herd, sustenance, grazing system and economy of breed). Data was assessed behind period two years 2005 and 2006.

The diploma thesis is divided into three parts: cattle herd management, ethology and economic evaluation. The observation was carried out on the farm which is situated in the mountain region of Šumava mountain with decreasing agricultural production. The main production is cattle breeding without market milk production. These meat breeds (Hereford, Aberdeen angus, Charolais) are bred there.

The purpose of this study was to investigate the experiences of the factors demand, control, social support and stress among the staff in home care service and establish how these factors have changed after the introduction of the new working method Vanguardin 2014. The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Four interviews were conducted with staff in a home care service group. The study selection was targeted and the participants were recruited by contacting a manager of a municipal home care service group in a town in central of Sweden.The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element. The results showed that the factors demand, controll, social support and stress have improved since the introduction of the new working method. The results showed that the work-related demands have changed from being a negative factor that caused stress, to instead being something positive that develops staff as individuals. Participation and influence increased in the workplace as staff themselfes began to plan their work. This contributed to an increased sense of control. Social support improved in the workplace since they became smaller groups and thus became better acquainted with each other. Stress is no longer due to high workload but occurs rather if problems arise in the work group. The conclusion is that demands, control, support and stress are important factors in working life that either affect health negatively or positively. Vanguard as aworking method has contributed positively in the investigated group and improved the perceived health of the workers. / Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av krav, kontroll, stöd och stress och utröna hur dessa faktorer förändrats efter införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard år 2014. Metoden i studien utgjordes av en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personer som arbetar i hemtjänsten. Studiens deltagare rekryterades till följd av att en chef för en kommunal hemtjänstgrupp i Mellansverige kontaktades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom en manifesttematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt inslag. Resultatet visade att faktorerna krav, kontroll, stöd och stress har förbättrats sedan införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard. Resultatet visade att de arbetsrelaterade kraven har förändrats från att vara en negativ faktor som orsakade stress, till att istället vara något positivt som personalen utvecklas av som individer. Delaktighet och inflytande ökade på arbetsplatsen i och med att personalen själva började planera sitt arbetet, vilket bidrog till en ökad känsla av kontroll. Socialt stöd förbättrades när de under förändringsarbetet blev mindre grupper och på så vis lärde känna varandra bättre. Stress är inte längre som tidigarerelaterat till hög arbetsbelastning, utan uppkommer snarare om problem uppstår inom arbetsgruppen. Slutsatsen är att krav, kontroll, stöd och stress är viktiga faktorer i arbetslivet som antingen påverkar hälsan negativt eller positivt. Vanguard som arbetsmetod har bidragit med en positiv inverkan på den undersökta arbetsgruppen och förbättrat den upplevda hälsan hos arbetstagarna.

The aim of the study is to examine how the executive leadership and the decision-making process are shaped by the leadership environment in a transition democracy as Venezuela. The questions I intend to answer are: What kind of leadership environment surrounds the leadership and what kind of consequences does it have on the leadership and the decision-making process in Venezuela? To answer my questions I will use the literature: Political Leadership in Liberal Democracies (Elgie, Robert 1995, London: Macmillian), together with the method “The cultural determinist school of history” by Tomas Spencer, later reproduced by Kellerman. The leadership environment provides unique opportunities for a leader to gain control over the decision-making process. Institutional structures and the needs of the society are major parts in determining how the political leadership is exercised. In Venezuela, charismatic President Hugo Chávez is head of the executive branch. The President enjoys great executive power that has diminished the role of the legislature. The policy of a more governmental controlled economy and direct democracy, based on populism has led to a more polarized society. Both historical and socio cultural failures have benefited the presidency. The “partyarchy” is abolished and has been replaced by a personalized policy-making process. The tendency is a leadership environment with a consolidation of the extended power within the executive, and a decision-making process outside the traditional institutional structures that favours the executive.

Samhället står inför utmaningar gällande den ökade mängden sjukskrivningar till följd av högre arbetsbelastning och nedskärningar inom olika yrkesområden. Detta innebär i sin tur prövningar för den psykosociala arbetsmiljön. Denna studie har för avsikt att undersöka före detta enhetschefers psykosociala arbetsmiljö och dess eventuella samband till egen uppsägning. En kvalitativ ansats med målinriktat samt snöbollsurval ligger till grund för undersökningen. Sex intervjuer med före detta enhetschefer i en kommun har genomförts och en bearbetning av det empiriska materialet har skett genom en tematisk analys med hjälp av valda teorier såsom IMGD-modellen samt krav-, kontroll och stödmodellen. Resultatet visar att chefstjänsten har förändrats och att det finns bristande möjligheter att påverka uppdraget. I studien dras slutsatsen att konsekvenser av organisatoriska beslut gett upphov till brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vilket i sin tur resulterade i enhetschefernas uppsägning. / The society is facing major challenges regarding sickness absence due to psychosocial work-related causes and increased workload as a result of austerity measures in different professions. This study intends to investigate the psychosocial work environment of the former unit managers and possible links with their own termination. The survey is based on a qualitative approach with a targeted selection. In addition, a snowball surgeon has been used to make contact with significant persons for the purpose of the study. Six individual interviews with former unit managers in a municipality have been carried out and a processing of the empirical material has been done through a thematic analysis using selected theories like the IMGD model as well "high demand - low control model". The results show that unit manager's duties has changed and that the ability to influence the assignment was inadequate. The study indicates that there is a connection between the psychosocial work environment and the unit manager's own termination.

To implement an ERP-system is not an easy process. The success of the implementation depend on many different variables. The most important one is perhaps the requirement process, to define what the organization wants and expects from the system. In this study, the advantages of a process mapping are examined, in relation to the phase where the requirements are expressed in an ERP-implementation. The conclusion is that a process mapping generates an increased communication with the supplier of the ERP-system, hence the business knows their processes and thereby what they want from the system. From this knowledge, the supplier can design the system more closely to the organizational needs. / I en allt mer föränderlig omvärld ställs allt större krav på stödjande IT-system i verksamheter. Att införa ett affärssystem i verksamheter ger en ökad effektivitet då organisationen har en samlad informationsbas över hela verksamhetens data och kan med denna ta mer korrekta beslut då data uppdateras i realtid. Tidigare forskning inom området visar på att det är oerhört svårt att driva ett framgångsrikt IT-projekt eftersom det finns många svårigheter i att ta fram krav på systemet. Denna undersökning har genomförts med syfte för att undersöka vilka fördelar en processkartläggning ger då verksamheten, som ligger i fokus för denna undersökning, diskuterar en kravbild med leverantören av affärssystemet som skall implementeras.                       Ett ERP-system (för en begreppsförklaring, se begreppslistan på sidan 11) har en inbyggd logik av processer som är framtagna ur ett best practice (Motiwalla & Thompson, 2012, 2009). När en verksamhet skall införa ett affärssystem kan den välja att anpassa systemet efter organisationen, eller organisationen efter systemet. Skall organisationen anpassas bör den göra detta efter Business Process Reengineering (BPR) metodologin.                       Undersökningen har genomförts genom intervjuer med sex personer, på det valda fallföretaget, vilka medverkat både i processkartläggningen och i projektet för ERP-implementering.                       Den empiriska forskningen har lyft fram ett par saker som är av intresse för undersökningen. Processkartläggningen har hjälpt fallföretaget i deras kommunikation med leverantören genom att de med hjälp av kartläggningen kan uttala sig väl om hur de arbetar och varför. Detta har i sin tur gett leverantören fördel då de lättare förstår hur verksamheten fungerar och på så vis kan sätta upp systemet mer anpassat till deras krav. Dock finns det ett par saker som kunde varit mer förberett inför start av projektet som hade kunnat ge en ytterligare definierad kravbild. Detta är faktorer som att; alla processer skulle varit kartlagda, de skulle ha beslutat om vilken detaljnivå de skall ha på processbeskrivningarna, rollbeskrivning borde ha kommunicerats till projektdeltagarna och en beslutsprocess kunde ha satts.                       Slutsatser som dras från undersökningen är; att en processkartläggning ökar kommunikationen med leverantören. En processkartläggning är en kritisk faktor för att hålla scope, tid och resurser i implementeringsprojektet samt att kartläggningen ger verksamheten utrymme att värdera och validera deras beslut kring systemuppsättning och processförändringar. Verksamheten behöver också sätta upp en lärande organisation för att underhålla ERP-systemet och säkerställa att det förändras i takt med organisationen.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

Bakgrund: Många kvinnor upplever höga förväntningar på sig själva och sin prestation, vilket kan leda till ett så kallat “duktig flicka” syndrom som orsakas av individuella, psykologiska och samhälleliga faktorer. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Resultat: Studiens resultat har delats upp i sex olika teman, där alla påverkar konstruktionen av den “duktiga flickan”: självkänsla, prestation, genus, normer, socialt stöd och arbetsplatsen. Diskussion: Studiens resultat påvisade att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av syndromet. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklas inte till “duktiga flickor”, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att en individ utvecklar ohälsa i relation till prestation. Slutsats: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation är ett folkhälsoproblem. För att komma tillrätta med det är det viktigt att belysa både yttre och inre faktorer hos individen samt sociala konstruktioner.  Nyckelord: Duktig flicka, normer, genus, prestation, självkänsla, krav, psykisk ohälsa, kvinnor / Background: Many women experience high expectations of themselves and their achievement. That can lead to a so-called "good-girl” syndrome, which is caused by individual, psychological and social factors. Purpose: The main purpose of this work is to investigate possible factors that can cause mental illness among young women in performance. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result: The results of this study raised six themes describing, which all of them contributes to the construction of the “good-girl”: self-esteem, performance, gender, norms, social support and workplace. Discussion: The results of this study showed that there are several risk factors that affect the development of the “good girl” syndrome. If someone is exposed to one of these risk factors it will not imply that the individual will automatically turn into a "good girl", most likely, it is a combination of several risk factors that causes an individual to develop mental illness in relation to performance. Conclusion: Mental illness among young women in performance is a public health problem. To address this, it is important to illuminate both external and internal factors of an individual as well as social constructions. Keywords: Good-girl, norms, gender, performance, self-esteem, demands, mental illness, women