Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevd psykosocial arbetsmiljö beroende på om de anställda arbetar i en automatiserad produktion eller en manuell produktion. Den psykosociala arbetsmiljön mättes utifrån aspekterna: inre arbetsmotivationen med underkategorierna: autonomi, kompetens och samhörighet samt krav i arbetet och stress. Enkätstudien genomfördes på en stålindustri där 60 anställda deltog i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) som mätte den inre arbetsmotivationen med behoven; autonomi, kompetens och samhörighet. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnarie) mätte krav i arbetet och stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i inre arbetsmotivation, där de anställda som arbetade på den automatiserade avdelningen skattade högre grad av autonomi än de anställda på den manuella avdelningen. Vidare visade resultatet på en tendens till skillnad i krav i arbetet. De anställda på den manuella avdelningen upplevde högre krav i arbetet än de som arbetade på den automatiserade avdelningen. Inga skillnader påvisades mellan avdelningarna avseende motivationsbehoven kompetens, samhörighet eller stress. / The purpose of this quantitative study was to examine whether there were any differences in self- perceived psychosocial work environment depending on whether employees work in an automated production or a manual production. The psychosocial work environment was measured on the basis of the aspects: intrinsic work motivation with the subcategories: autonomy, competence and belongingness as well as demands in work and stress. The survey was conducted on a steel industry where 60 employees participated in the survey. The measuring instruments used were the BNS (Basic Need Satisfaction at Work Scale) that measured the intrinsic work motivation with the needs; autonomy, competence and belongingness. COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire) measured requirements in work and stress. The result showed a significant difference in intrinsic work motivation, where employees working at the automated department estimated higher autonomy than employees in the manual department. Furthermore, the result showed a tendency to differentiate from the requirements of the work. The staff at the manual department experienced higher demands at work than those working at the automated department. No differences were identified between departments regarding the motivational needs of competence, belongingness or stress.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 – En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna. Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup. En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna. Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa. Detta resulterade i att ingenjörkompaniets utveckling kan sammanfattas som uppbyggnaden av en helt ny organisation snarare än en reorganisation där erfarenheter och lärdommar hjälpt till att bygga upp den ”nya” organisationen. / The essay "Changes in the engineer coy between NBG-08 to NBG-11 -  A myth or truth?" deals with the engineer company under Nordic Battlegroup-08 and Nordic Battlegroup-11. The essay depicts the differences that existed between the respective companies regarding organization, material and equipment, as well as requirements and tasks, and has been conducted through a comparison between the respective companies. The purpose of the essay is to see which effect earlier organizations has on the preparation of a new organization under the respective Nordic Battlegroup. In this case, the engineer company under the respective Nordic Battlegroup. A comparison between the two different companies, containing three of the basic skills: effect, movement and endurance, has been conducted linked to two of the warfare skills, conceptual and physical skills. The result of the study shows conclusions connected to mainly lack of communication between the respective engineer companies, where no, or very limited, experience exchanges have been made between them. This resulted in that the development of the engineer company can be summarized as the construction of a completely new organization rather than a reorganization, where experience and lessons learned could have helped building the "new" organization.

Bakgrund: Problemformuleringen visar på att det fortfarande inte finns tillräckligt med forskning kring det hälsofrämjande ledarskapet. Bakgrunden tar upp arbetets betydelse för folkhälsan med ur ett nationellt perspektiv, men även internationellt. Vidare belyser bakgrunden vikten av ett ledarskap i praktiken, begreppsförklaringar samt ett teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer hos en privat aktör upplever betydelsen samt bedrivandet av ett hälsofrämjande ledarskap. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en semideduktiv ansats har genomförts. Via en semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor har intervjuer genomförts med åtta chefer hos Sparbanken Rekarne. Resultat: Resultatet visar på att hälsofrämjande ledarskap som begrepp är svårt för chefer att definiera. Resultatet visar på att Sparbanken Rekarne redan idag arbetar hälsofrämjande med ledarskapet. Cheferna upplever att de är tydliga i sitt ledarskap samt visar stor respekt och tillit till sina medarbetare. Resultatet visar även på att cheferna är tillgängliga för sina medarbetare och finns där som stöd. Diskussion: Genom att chefer oavsett hos vilken aktör de arbetar får utbildning i det hälsofrämjande ledaskapet kommer aktörer att få starka och trygga samt modiga ledare för framtiden. Vidare behöver forskningen fokusera mer på chefernas perspektiv och inte så mycket på arbetsplatsen. Slutsats: Slutsatserna som framkommit under studiens genomförande är att cheferna hos den privata aktören inte är bekanta med begreppet hälsofrämjande ledarskap. Cheferna upplever inte att de bedriver ett hälsofrämjande ledarskap, utan att det mer handlar om medarbetarnas hälsa. Fortfarande behöver mer forskning genomföras för att det hälsofrämjande ledarskapet skall bli vedertaget som begrepp inom arbetslivet. / Background: The wording of the problem shows that there is still insufficient research on the health promotion leadership. The background addresses the importance of work for public health from a national perspective, but also international. Furthermore, the background enlightens the importance of a leadership in practice, conceptual explanations and a theoretical framework. Aim: The purpose of the study is to investigate how managers at a private actor perceive the importance and the pursuit of a health-promoting leadership. Method: A qualitative research method with a semi-deductive approach has been implemented. Through a customized interview guide, semi-structured interviews were conducted with eight managers at Sparbanken Rekarne. Result: The result shows that health promotion leadership as a concept is difficult for managers to define. The result shows that Sparbanken Rekarne is already working with health promotion and the leadership. The managers feel that they are clear in their leadership and show great respect and trust in their employees. The results also show that the managers are available to their employees and show great support. Discussion: By giving managers, regardless of which actor they work for, education in the health promotion leadership, actors will gain strong and confident and courageous leaders for the future. Furthermore, the research needs to focus more on managers' perspectives and not so much on the workplace. Conclusion: The conclusions reached during the study are that the managers of the private actor are not familiar with the concept of health promotion leadership. The managers conduct a health-promoting leadership, but are not aware of it themselves. More research still needs to be carried out in order for health promotion leadership to be accepted as a concept in public health.

Vår studie tar fasta på undersköterskor i kommunal förvaltning och deras syn på om ledarskapet påverkar deras arbetsmiljö men även vilka egenskaper som undersköterskor anser som viktiga hos en enhetschef för att utöva ett bra ledarskap. Från tidigare forskning kunde vi se att det saknades en del forskning kring hur en chefs sätt att leda och agera påverkar de anställdas arbetsmiljö på en arbetsplats vilket vi i vår studie ville utveckla. Vårt syfte var att få en djupare bild över undersköterskors egna upplevelser och erfarenheter kring området. En kvalitativ metod valdes för att matcha upp det krav som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken kvinnor där vi fick fram vårt empiriska material med utgångspunkt att höra respondenternas egna upplevelser. Analysen gjordes utifrån en tematisk analys där vi utgick från tre relevanta teman som uppkom samtidigt som en öppen kodning hjälpte oss vidare i processen. Avslutningsvis så diskuterades teori, tidigare forskning och resultat för att få en samlad bild över undersköterskors upplevelser med det som tidigare framkommit. Vi drog en slutsats kring vårt resultat att undersköterskor efterfrågar egenskaper hos en enhetschef som tidigare forskning belyser som positiva samtidigt som studiens resultat påvisar att ledarskapet är en arbetsmiljöfaktor.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

The career transition from junior to senior (JST) is described as the most difficult step during an athlete's career, and it is a critical step that many athletes fail to get through (Stambulova, 2009). Stambulova also highlights in her study that a team athlete's experiences of career transitions can be influenced by teammates. Hence, in this study, the focus was on individual athletes, in this case elite golfers, in order to gain a deeper understanding of how the career transition is experienced on a personal level. The purpose of the study was to explore golfers' retrospective experiences of the career transition from junior to senior. The holistic career development model (Wylleman, 2019) and the career transition model (Stambulova, 2009) were used in the study as a theoretical framework. The study was conducted through semi-structured interviews of nine elite golfers aged 19-31 (M=25.44, SD=3.74). Three women and six men participated in the study. All interviewees had successfully completed the JST, as all participants, at the time when the study was conducted, played golf on the highest tours both nationally and internationally. The interview result was analyzed by thematic analysis according to Braun et al. (2016). The analysis was divided into four categories based on the career transition model (Stambulova, 2009). The four categories were as follows; elite players' perceived demands during the transition from junior to senior, their perceived resources, barriers and finally their coping strategies. According to these categories, sub-categories and themes were then formed. The authors analyzed the results on the basis of a deductive approach, with elements of an inductive approach in the development of the results' themes. The results of the study show an increase in requirements during the career transition. It also shows which resources were contributing, and which barriers emerged. To deal with the barriers, the results show which coping strategies were used, which together with the resources contributed to a successful transition for the participants. The result has the potential to give elite juniors, but also coaches, a wider view of how increased knowledge of JST can contribute to an effective and successful transition. The results of the interviews were then discussed in accordance with the theoretical frame of reference and previously presented research. / Karriärövergången från junior till senior (JST) beskrivs som det svåraste steget i en idrottareskarriär, och ett kritiskt steg som många idrottare misslyckas att ta sig igenom (Stambulova,2009). Stambulova (2009) lyfter även fram i sin studie att en lagidrottares upplevelser kringkarriärövergångar kan påverkas av lagkamrater. Därav riktades i denna studie fokus påindividuella idrottare i form av elitgolfspelare, för att få en djupare förståelse kring hurkarriärövergången upplevs ur ett personligt perspektiv. Syftet med studien var att utforskagolfspelares retrospektiva upplevelser av karriärövergången från junior till senior.Den holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) ochkarriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009) användes i studien som teoretiskt ramverk.Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer av nio elitgolfspelare i ålder 19–31 år.Det deltog tre kvinnor och sex män (M=25,44, SD=3,74). Samtliga intervjupersoner hadegenomgått JST på ett lyckat sätt, då alla deltagarna, vid studiens utförande, spelar golf på dehögsta tourerna såväl nationellt som internationellt. Intervjuresultatet analyserades genomtematisk analys enligt Braun et al. (2016). Analysen delades upp i fyra kategorier baserade påkarriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009). De fyra kategorierna var följande;elitgolfspelares upplevda krav under övergången från junior till senior, deras upplevda resurser,barriärer och slutligen deras copingstrategier. Utifrån dessa kategorier formades sedanunderkategorier och teman. Författarna analyserade resultatet utifrån en deduktiv, med inslagav induktiv, ansats vid framtagandet av resultatets teman. Studiens resultat påvisar enkravökning under karriärövergången. Det påvisar även vilka resurser som var bidragande, ochvilka barriärer som dök upp. För att hantera barriärerna, påvisar resultatet vilka copingstrategiersom användes, som tillsammans med resurserna bidrog till en lyckad övergång för deltagarna.Resultatet har potential att ge elitjuniorer, men även tränare, en bredare uppfattning om hurökad kunskap om JST kan bidra till en effektiv och lyckad övergång. Resultatet av intervjuernadiskuterades sedan i enlighet med den teoretiska referensramen och tidigare presenteradforskning.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

Growing number of SME restaurant and unsustainable food consumption creates a paradoxicaltension in the society from “Environmental sustainability” perspective. This paradoxicaltension requires every organizations to reduce their ecological footprint through minimizingits environmental effects. In Sweden, KRAV, a non-profit organization that sets organicagriculture standards, oversees certification for a variety of industry members, includingrestaurants. Previous research has focused on only CSR issues and only large multinationalfood chains rather than SMEs. While SME restaurants are less powerful on their own but theircollective impact on the environment and society is tremendous. Guided by qualitative data inthe form of semi-structured interviews were collected from SME sushi restaurant owners inUmea, Sweden. Firstly author has identified the motives of owners toward “environmentalsustainability” such as packaging, waste management, procurement, and environmentalcertification. Environmental certification has further classified into two motives one is basedon morality and another one is based on profitability & morality. Secondly, author furtherdiscussed the environmental certification that is based on both morality & profitability into twodimension such as “profitability” & “Legitimacy”. Thirdly, author represent the role of greenmarketing to achieve these two dimensions along with its benefits and challenges. Benefits andchallenges were discussed based on both “environmental certification (KRAV) and “Greenmarketing” perspective. Benefits such as “New customer segment”, “Brand loyalty”,“Competitive advantage” and “higher profitability” in the long run have been identified.Moreover, “Lack of awareness”, “attitude- behavior gap”, “inadequate use of technology”,“costly”, “SME restaurant type”, “unavailability”, “strict rules and restriction” and“insufficient financial investment” have been found as a major barriers or challenges to achieveKRAV certificate (environmental certification) and overall “Environmental sustainability”.With the help of a comprehensive literature review, the motivations and challenges of theseparticipants were identified and explored using a conceptual framework based on“Environmental sustainability” and “Green marketing”.

Work-life balance, balans mellan arbetsliv och privatliv, har intresserat forskare under de senaste decennierna och flertalet studier har gjorts på ämnet. Olika perspektiv har tagits i beaktning, såväl individinriktade som organisatoriska. Denna studie belyser de mönster och faktorer som kan urskiljas och påverkar chefers work-life balance. Studien bygger på 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika branscher. Intervjuerna behandlade chefernas upplevelser av balans mellan arbetsliv och privatliv och en tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visar att chefer i relativt hög grad upplever balans mellan arbetsliv och privatliv men balansen tycks gå i vågor av perioder av stress och hög arbetsbelastning. Studien finner inga tydliga könsskillnader angående chefernas sätt att skapa balans. Däremot lyfter intervjupersonerna problematiken kring kvinnors dubbla arbete, i förvärvsarbete och hem. Slutligen kan det konstateras att arbetsuppgifternas karaktär, det flexibla arbetet och förmågan att sätta gränser mellan de olika livsdomänerna, konflikter mellan olika sociala roller, såväl som det sociala stödet och kraven som cheferna upplever är de faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv i högst grad. / Work-life balance, the balance between work and private life, has been interesting researchers over the last decades, and several studies has been conducted in the field. Different perspectives have been considered, both individual and organizational. This study highlights the patterns and factors that affect managers' work-life balance. The study is based on 14 qualitative semi-structured interviews with managers in different industries. The interviews covered the managers’ experiences of work-life balance and a thematic analysis was used to analyze the data. The results show that managers experience a relatively high level of work-life balance, but the balance seems to fluctuate in periods of stress and high workload. The study finds no clear gender differences regarding the managers’ way of creating balance. Although the respondents raise their attention to the issue regarding women’s double workload, both at work and at home. Finally, it can be noted that the nature of the tasks, the flexible working hours, the ability to set limits between the life domains, the conflict between different roles, as well as social support, and the demands the managers face are the factors that influence the balance between work and private life the most.