Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter. / Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Ett väl fungerande ledarskap är viktigt för många aspekter inom en organisation. Det är kanske särskilt viktigt inom hälso- och sjukvården då det är en bransch där förutsättningar i arbetet inte bestäms av organisationen utan av politiker. På grund av det här är det mycket viktigt att det finns chefer och ledare som på ett korrekt sätt kan tolka lagar och bestämmelser och samtidigt översätta dem till övergripande, förståeliga mål som är nåbara för medarbetare och samtidigt ta hänsyn till medarbetarnas olika behov. I den här studien undersöks chefer inom hälso- och sjukvården och hur de själva beskriver sitt ledarskap med fokus på upplevda krav i arbetet samt deras erfarenheter av stöd. Studien undersöker vidare chefernas upplevelser av vilken påverkan pandemin haft på deras ledarskap. Studiens empiri har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt perspektiv. Det är sex respondenter som besitter olika chefspositioner inom hälso- och sjukvården som har deltagit i studien. De teorier som studien utgår från är krav-kontroll-stödmodellen samt KASAM. Resultaten från studien visar på att majoriteten av respondenterna beskriver sitt ledarskap som tillitsbaserat men samtidigt framgår det att det förekommer en del detaljstyrning, särskilt under pandemin. Det går även att se att respondenterna har en hög arbetsbelastning vilket gör att det uppkommer en viss diskrepans mellan hur respondenterna själva ser på sitt ledarskap samt vilka möjligheter de egentligen har att leda tillitsbaserat. Studien visar även på att respondenterna upplever att samarbetet mellan dem som chefer på sjukhuset har förbättras under pandemin samtidigt som studien tydliggör att det är viktigt att både fokusera på sina chefsrelationer samt kontakten och relationen med sin personal.

Dagens samhälle har stort beroende av central elförsörjning för att ha kapacitet att fungera. Beroendet av centrala produktionsenheter kopplade till stamnätet kan i sin tur göra det svenska elnätet mer sårbart och ostabilt. En potentiell lösning för att göra nätet mer resilient och stabilt är att bygga ut nätet med mindre lokala nät kompletterade av lokala energilager. Dessa energilager kan bestå av villabatterier men även genom att utnyttja elbilar via olika integrationer av V2X. På grund av det ovanliga jordningssystemet i Sverige, utan lokala jordtag i hemmen, är kravet på jordtag en mycket viktig fråga att undersöka för att inte förhindra utvecklingen och utökningen av energilager. Det EU-direktiv som idag gäller vid inmatning från generatorer, RfG, inkluderar uttryckligen inte energilager. Detta skapar en ”lucka” i regelverket där det saknas tydliga krav för energilager och elbilar. Historiskt sett har kraven för ödrift grundats i kraven för reservkraftsystem med en teknik som skiljer sig från den kraftelektronik med växelriktare som existerar idag. Denna studie syftar till att kartlägga de krav som finns för inmatning till det centrala nätet eller det lokala önätet via växelriktare. Det syftar även till att undersöka huruvida de krav som identifierats är applicerbara på modern teknik eller om de behöver uppdateras. Kraven identifierades genom en litteraturgenomgång av det svenska regelverket för el och genom 17 intervjuer med aktörer från myndigheter, organisationer, nätbolag, tillverkare och högskolor där ”krav-kartan”, se nedan bild, även förankrades och utvecklades. Studien visade att det finns en uppdelning för vilka funktioner som relaterar till vilka krav där den tydligaste skillnaden är att kravet på lokalt jordtag endast existerar för anläggningar som är förutsatta att drivas i ödrift. Studien visar även att ett flertal av de krav som identifierats inte är helt applicerbara på det svenska perspektivet eller på modern kraftelektronik och behöver uppdateras. / Todays society has a great dependence on central power production in order to function. The reliance on central production on the main grid exposes the Swedish power grid and makes it more vulnerable and unstable. One potential solution to make the grid more resilient is to expand the network with local micro grids with energy storage. These microgrids can be powered by home batteries but there is also the potential of utilizing electric vehicles through various V2X integrations. Due to the unusual grounding system in Sweden without local earth electrodes in the homes, the requirement for earthing is a very important issue to investigate to prevent any hinders on the development of local energy storages. The EU directive that regulates the requirements for generators, RfG, explicitly does not include energy storage requirements, creating a void in the regulations where there are no clear requirements for energy storages and electric vehicles. Historically, the requirements for island operations have been decided on the requirements for reserve/backup power system which utilizes generators that differs from the power electronics with inverters that are utilized today. This study aims to identify the requirements for feeding while “grid connected” and while in island mode. It also aims to investigate whether the identified requirements are applicable to modern technology or if they need to be updated. The requirements were identified through a literature overview of the Swedish regulations for electricity and through 17 interviews with stakeholders from authorities, organizations, grid companies, manufacturers, and universities, where the "map of requirements" was also discussed and developed. The study showed that there is distinction what requirement relate to what function, where the clearest difference is that the requirement for local earth electrodes only exists for buildings intended for island-operations. The study also shows that several of the identified requirements are not fully applicable to the Swedish perspective or to modern power electronics and need to be updated.

The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.

The corona pandemic caused restrictions to be implemented on March 18 on how universityteaching should be conducted. This meant that all teaching formats would be conducted remotely, internationally this came to be described as emergency remote teaching, which has brought about several consequences for students. The purpose of the study has been to understand the positive and negative effects students experienced by studying remotely. To investigate this, Karasek's and Theorell's demand-control and support model and Collins' theoretical concepts of emotional energy have been used. This has been studied through a qualitative research approach with semi-structured interviews as a research method. The results that have been identified are that students have experienced an increased flexibility with distance learning that entails a better perceived control of the study environment. The study has also identified that social relations have deteriorated, that instrumental support is inadequate, that the study environment has added more distractions and concentration difficulties, that reflection and discussion space has deteriorated, and the form of study has meant that the students experienced insufficient emotional and network support. The study has also identified that small study groups via zoom provide a better space for discussion and reflection than other forms of distance learning. / Coronapandemin gjorde att restriktioner implementerades den 18 mars för hur universitetsundervisning skulle bedrivas. Detta medförde att alla undervisningsformat skulle bedrivas på distans, internationellt kom detta att beskrivas som emergency remote teaching, vilket medfört en rad konsekvenser för studenter. Syftet med studien har varit att förstå vilka positiva och negativa effekter studenter upplevt med att studera på distans. För att undersöka detta har Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodellen och Collins teoretiska begrepp om emotionell energi använts. Detta har studerats genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. De resultat som har identifierats är att studenter har upplevt en ökad flexibilitet med distansundervisningen som medför en bättre upplevd kontroll av studiemiljön. Studien har även identifierat att sociala relationer försämrats, att det instrumentella stödet är bristfälligt, att studiemiljön har tillfört fler distraktioner och koncentrationssvårigheter, att reflektion- och diskussionsutrymme har försämrats samt har studieformen medfört att studenterna upplevt ett otillräckligt emotionellt- och nätverksstöd. Vid studien har det även identifierats att små studiegrupper via zoom medför ett bättre diskussion- och reflektionsutrymme än andra former av distansundervisning.

This study investigates the possibilities for an end-user mobile application that increases access to healthcare in rural communities in Mozambique. The country is facing multiple healthcare-related challenges, including a high prevalence of infectious diseases and a low density of physicians. Improved accessibility to mobile phones opens up the possibility of using mobile health applications to improve health outcomes for people in the country. A literature review, interviews, and questionnaires are conducted to better understand the country, its healthcare system, and its people. Based on the collected data, requirements are developed for a mobile health application that provides healthcare information to patients. The requirements are evaluated based on user testing and the framework tool Dynamics of Social Practice. The perceived usefulness and material prerequisites suggest that the application could get a foothold in Linga Linga and similar rural areas, provided that it’s accompanied by training and redesigned to facilitate ease of use. In the future, the requirements’ technical, operational and economic feasibility could also be investigated. / Denna studie undersöker möjligheterna för en slutanvändarmobilapplikation, som ökar tillgången till sjukvård på landsbygden i Moçambique. Landet står inför flera hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar, inklusive en hög förekomst av infektionssjukdomar och en låg täthet av läkare. Förbättrad tillgänglighet till mobiltelefoner öppnar för möjligheten att använda mobila hälsoapplikationer för att förbättra hälsopåföljder för människor i landet. En litteraturstudie, intervjuer och enkäter genomförs för att bättre förstå landet, dess sjukvårdssystem och dess folk. Baserat på den insamlade datan utvecklas krav på en mobil hälsoapplikation som ger hälsoinformation till patienter. Kraven utvärderas utifrån användartester och ramverktyget Dynamics of Social Practice. Den upplevda användbarheten och de materiella förutsättningarna tyder på att applikationen kan få fotfäste i Linga Linga och liknande landsbygdsområden förutsatt att den åtföljs av utbildning och omdesignas för att underlätta användarvänligheten. I framtiden kan även kravens tekniska, operativa och ekonomiska genomförbarhet undersökas.

Boendeojämlikheter har ökat i Sverige sedan 90-talet. Detta faktum ställer krav på svenska kommuner att hantera den negativa utvecklingen och arbeta med en hållbar bostadsförsörjning. Kommunala policydokument i form av bostadsförsörjningsplaner och riktlinjer för markanvisning är verktyg för kommuner att ställa sociala krav vid byggande och planering av bostäder. Det saknas uppgifter om i vilken utsträckning kommuner ställer sociala krav vid markanvisning i syfte att främja en hållbar bostadsförsörjning och skapa social rättvisa.  Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera i vilken utsträckning kommuner inom Region Stockholm ställer krav på social hållbarhet i kommunernas riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram samt granska samband mellan hur höga och låga medianinkomster påverkar sociala krav i policydokument. Empirin består av 26 kommuners riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram som bearbetas genom innehållsanalys med utgångspunkt i Fainsteins teori om rumslig och social rättvisa. Genom att studera Region Stockholms kommuner har studien uppmärksammat att sociala krav i många fall är bristfälligt hos kommuner / Increased housing inequalities in Sweden have been on the rise since the 1990s. This fact places demands on Swedish municipalities to address the negative development and work towards sustainable housing provision. Municipal policy documents in the form of housing supply plans and guidelines for land allocation serve as tools for municipalities to impose social demands in the construction and planning of housing. There is a lack of information regarding the extent to which municipalities impose social demands during land allocation with the aim of promoting sustainable housing provision and creating social justice. The purpose of this thesis is to examine and analyze the extent to which municipalities within the Stockholm Region impose demands for social sustainability in their guidelines for land allocation and housing supply programs, as well as to investigate the correlation between how high and low median income influence social demands in policy documents. The empirical data consists of guidelines for land allocation and housing supply programs from 26 municipalities, which are analyzed through content analysis based on Fainstein's theory of spatial and social justice. By studying the municipalities in the Stockholm Region, the study has brought attention to the inadequate presence of social demands in many cases.

Bakgrund: I den här studien undersöks ett projekt i en kommun i Mellansverige. Kommunen har infört arbetstidsförkortning för personal inom hemtjänst och äldreboenden. Debatten kring arbetstidsförkortning har pågått under en lång tid och pågår i dagsläget. Vilket kan bero på att det finns de som både är för och emot arbetstidsförkortning. Tidigare studier och forskning visar dock att arbetstidsförkortning leder till positiva effekter såsom minskad stress och mer tid över till familj och fritidsaktiviteter. Arbetstidslagen reglerar bland annat arbetstiden, dygnsvila, raster samt pauser. Vården har genom kollektivavtal gått ifrån normen om 40 timmars arbetsvecka, inom Kommunals avtalsområde har redan en arbetstidsförkortning införts som innebär 37 timmars arbetsvecka och detta har genomförts på grund av att de arbetar på obekväm arbetstid. Arbetstiden är sammankopplad med arbetsmiljön och en utmaning är att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Enligt Arbetsmiljölagen ska förhållandena anpassas till varje enskild individ vilket är en betydande faktor då hela människan, med sina egna känslor och behov, går till arbetet. Syfte: Studien syftar till att undersöka om omvårdnadspersonal inom hemtjänst och äldreboende i en kommun i Mellansverige upplever en bättre balans mellan arbete och fritid efter införandet av arbetstidsförkortning. Metod: Den här studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där både gruppintervjuer och enskilda intervjuer har genomförts. Att det var en kvalitativ forskningsmetod som valdes till studien är för att det skulle hjälpa oss att skapa en större förståelse för hur arbetstidsförkortning påverkar medarbetarna. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och det var totalt 23 personer som deltog. Slutsats: Studien visar att balansen mellan arbete och privatliv har förbättrats för medarbetarna, detta genom att de lättare kan hantera de krav som ställs både på och utanför arbetsplatsen. / Background: This study examines a project in a mid Sweden region. The region has introduced reduced working hours for staff in home care and nursing homes. The debate about shorter working hours has been going on for a long time and is still ongoing, which may be due to the fact that there are those who are both for and against shorter working hours. However, previous studies and research show that reduced working hours leads to positive effects such as reduced stress and more time for family and personal activities. The law of work-time regulates, among other things, working hours, daily rest, breaks and pauses. Through collective agreements, the healthcare sector has moved away from the norm of a 40-hour working week, and one trade union has already introduced a reduction in working hours to a 37-hour working week, which has been implemented because they work irregular hours. Working hours are linked to the work environment and one challenge is to create a balance between work and private life. According to the law of the work environment, the conditions must be adapted to each individual, which is a significant factor as the whole person, with their own feelings and needs, goes to work. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether nursing staff in home care and nursing homes in a region in mid Sweden experience a better work-life balance after the introduction of reduced working hours. Method: This study has been based on a qualitative research method in the form of semi-structured interviews where both group interviews and individual interviews have been conducted. A qualitative research method was chosen for the study because it would help us to create a greater understanding of how a reduction in working hours affects employees. The interviews were conducted at the participants' workplaces and a total of 23 people participated. Conclusion: The study shows that the work-life balance has improved for employees, making it easier for them to cope with the demands they face both inside and outside the workplace.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser kring att vara uthyrd inom sin egen organisation och att belysa hur denna typ av anställningsform påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Studien syftar även till att uppmärksamma vilken typ av krav som ställs på individerna samt hur dessa krav förhåller sig till upplevelsen av stöd och kontroll i arbetet. De teorier som använts i studien är Krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin om det gränslösa arbetet, vilka också har använts som grundvid utformning av intervjuguiden och för att analysera insamlad empiri. För att besvara studiens frågeställningar har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna visar att upplevelsen av att vara internt uthyrd är individuell samt att de allra flesta deltagarna i den här studien på en övergripande nivå är nöjda med sin arbetssituation. De uttrycker att de upplever en tillfredsställande nivå av stöd och kontroll, trots att det utifrån framstår som att deras resurser är begränsade. Den upplevda tillfredsställelsen tolkas i den teoretiska analysen som ett tecken på att även kraven i arbetet är låga. Tillfredsställelsen kring de utifrån sett låga nivåerna av stöd och kontroll visar att låga nivåer av dessa resurser inte nödvändigtvis är negativt, så länge det står i relation till kraven. Att kraven är låga bekräftas också utifrån diskussionen om det gränslösa arbetet. De allra flesta deltagarna i studien upplever en god balans mellan arbete och privatliv, vilket även kan uttryckas som en upplevd hög kontroll. Det kan därmed fastställas att individernas arbetsliv inte i särskilt stor utsträckning inkräktar på deras privatliv. Slutligen visar studien även att de sociala relationerna i arbetet blir påverkade av den flexibla arbetsformen, men att detta kompenseras av andra faktorer och därför inte får några stora konsekvenser.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.