Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

Uppsatsen är en kvalitativ studie, med ett blandad induktivt- och deduktivt förhållningssätt med en kritisk realistisk lins, som har tillämpats under bearbetning och presentation av materialet. Uppsatsen avser att undersöka de strategier och resurser som bolag X har tillhandahållit för att skapa en sund social- och organisatorisk arbetsmiljö hos distansarbetande medarbetare. Strategierna och resurserna bygger på det arbetsmaterial som studenten fått tillgång till samt en gruppintervju med ansvarig HR-personal. Därutöver undersöka hur strategier och resurser mottagits av första linjens ledarskap och kundtjänstmedarbetare, har empiriskt insamlats genom 11 semi-strukturerade intervjuer. Respondenternas upplevelser med att arbeta på distans presenteras utifrån ett upplevt, socialt- och organisatoriskt arbetsmiljöperspektiv. Likväl presenteras de förbättringsåtgärder som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar på att HR-avdelningen i sitt arbetsmiljöarbete har försökt att skapa strategier och resurser riktade mot distansarbetet. Däremot saknas det en gemensam vision och riktning som dikteras av högre ledning. Det återspeglas i respondenternas svar, upplevelser och rekommendationer. Arbetsmiljön präglas av bristfälliga organisatoriska resurser med höga krav och förväntningar. Det resulterar i en betoning och framarbetning av sociala- och personliga resurser i arbetsmiljön bland medarbetare och teamledare, vars syfte är att täcka upp den organisatoriska arbetsmiljöproblematik som existerar.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. / The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.

Background: In a larger picture, companies are hiring third party logistics operators who have the task to manage all or part of logistics operations such as storage, transport and packaging. The case company strives to constantly improve in order to get a better understanding of the requirements in connection with procurement. More and more demands are placed on the corporates responsibility along with the procurement. Corporate social responsibility describes a company’s responsibility judging by three dimensions: Ecologic, economic and social. Purpose: The purpose is to decide from a corporate social responsibility perspective which demands are meaningful while purchasing logistic services from a third party logistics operator. Method: This study is a case study at a third party logistics operator. The study is built upon an abductive research approach and the results are collected through semi- structured interviews with the company along with the three potential customers. This theoretical referencing is built from scientific article, books and websites. Conclusion: The amount of requirements put on a third party logistics operator from an economical responsibility perspective is twice as much with ecological responsibility perspective. The least demands is required by social responsibility. The operator’s price and quality on the service, correctly maintained goods, withholding of vehicles, ability to communicate electronically and localizing are the requirements that are made from the economical responsibilities perspective. Fuel usage and environmental class vehicles and that the operator has an environmental goal are required by ecological responsibilities perspective. The social responsibilities perspective requires long-term collaboration and fair working conditions. This study has contributed knowledge about the requirements by corporate social responsibilities three dimensions and how they affect third party logistics operator. / Bakgrund: I en allt större utsträckning anlitar företag tredjepartslogistik-aktörer som har till uppgift att sköta hela eller delar av logistikverksamheten som lagring, transportering och paketering. Fallföretaget, som är en tredjepartslogistik-aktör, strävar efter att ständigt förbättras för att få en ökad förståelse för de krav som ställs i samband med upphandling. Allt fler krav ställs på företags ansvarstagande i samband med upphandling. Corporate social responsibility beskriver ett företags ansvarstagande utifrån tre dimensioner: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Syfte: Syftet är att utifrån corporate social responsibility utforska vilka krav som är betydelsefulla vid inköp av logistiktjänster från en tredjepartslogistik-aktör. Metod: Denna studie är en fallstudie hos en tredjepartslogistik-aktör. Studien bygger på en abduktiv forskningsansats och resultatet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fallföretaget samt tre potentiella kunderna. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån vetenskapliga artiklar, böcker och hemsidor. Slutsats: Antalet ställda krav på en tredjepartslogistik-aktör utifrån ekonomiskt ansvarstagande är dubbelt så många jämfört med ekologiskt ansvarstagande. Minst krav ställs utifrån socialt ansvarstagande. Aktörens pris och kvalitet på tjänsten, korrekt hantering av gods, underhåll av fordon, förmåga att kommunicera elektroniskt och lokalisering är krav som ställs utifrån ett ekonomiskt ansvarstagande. Bränsleval och miljöklass på fordon samt att aktören har ett miljömål är krav som ställs utifrån ett ekologiskt ansvarstagande. Långsiktigt samarbete och rättvisa arbetsvillkor är krav som ställs utifrån socialt ansvarstagande. Denna studie har bidragit med kunskap angående ställda krav utifrån corporate social responsibility:s tre dimensioner och hur de påverkar valet av tredjepartslogistik-aktör.

Work engagement has a number of positive effects that benefit companies, and it may therefore be interesting to investigate what precedes work engagement. The purpose of the study was to investigate the relationship between occupational self-efficacy and occupational work engagement. In order for the study to provide a picture of all of Sweden, a number of counties were selected around the country. Randomized managers from each county were asked to forward an e-mail with an information letter and a survey to the employment officers over which he or she was manager. When the employment officers (N = 163) had responded the surveys, a multiple regression analysis was made. The result showed that the relation between occupational self-efficacy and work engagement was close to moderate. In conclusion, there was a discussion about how employers can increase their employees' occupational self-efficacy. Practical guidelines on how to achieve this was also presented along with other previous research. / Arbetsengagemang har en mängd positiva effekter som gynnar företag, och det kan därför vara intressant att undersöka vad som föregår arbetsengagemang. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. För att studien skulle ge en bild av hela Sverige valdes ett antal län runt om i landet ut. Slumpmässigt utvalda chefer från varje län ombads vidarebeforda ett mail med ett informationsbrev och en enkät till arbetsförmedlarna som denne var chef över. När arbetsförmedlarna (N = 163) svarat på enkäterna gjordes en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett knappt måttligt samband mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. Avslutningsvis förs en diskussion om hur arbetsgivare kan höja sina medarbetares yrkesinriktade self-efficacy. Praktiska riktlinjer på hur detta kan uppnås presenterades även, tillsammans med tidigare forskning.

Tidigare forskning visar att responstid har stor inverkan på användarens upplevelse online. Trots det saknas tydliga metodiker för hur man ska arbeta med responstid. Med detta i åtanke blev studiens syfte att undersöka hur företag bör arbeta med responstid i webbapplikationer och huruvida man bör ta hjälp av användare i arbetet. Undersökningen skedde med hjälp av en litteraturstudie, följt av sju intervjuer med yrkesverksamma inom IT-branschen. Därefter genomfördes en analys av empirin för att hitta likheter och skillnader i data. Studiens resultat påvisar att man bör definiera krav som är anpassade efter webbapplikationens mål och syfte. Kraven bör definieras för varje funktion i webbapplikationen och vara tydliga samt mätbara. En metod för att uppnå det är att använda SMART-kriterierna. För att säkerställa att kraven uppfylls bör prestandatester genomföras. Dessa bör automatiseras och verktyget som används ska vara anpassat för applikationen. Användare kan med fördel vara involverade i arbetet med responstid. Huruvida användbarhetstest är rätt metod går inte att säkerställa. Monitorering är ett bra komplement i arbetet med krav för responstid, men kan inte återge användarens upplevelse och ersätter inte heller användarmedverkan vid kravframtagning. / Previous research shows that response time has big impact on the user's experience online. Despite this, there are no clear methodologies for how to work with response time. With this in mind, the aim of this study was to investigate how companies should work with response time in web applications and whether one should take help from users. The study was conducted using a literature study, followed by seven interviews with active professionals in the IT industry. An empirical analysis was then performed to find similarities and differences in data. The study's results show that one should define requirements that are adapted to the goals and purpose of the web application. The requirements should be defined for each function in the web application and be clear and measurable. One method of achieving this is to use the SMART criteria. To ensure that the requirements are met, performance tests should be carried out. These should be automated, and the tool used should be adapted for the application. Users can advantageously be involved in the work with response time. Whether usability test is the right method cannot be guaranteed. Monitoring is a good complement in the work with requirements for response time but cannot reproduce the user's experience nor does it replace user involvement in the production of requirements.

Enhetschefer är benämningen på den yrkesverksamma grupp som ansvarar för verksamheter som drivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De befinner sig i en politiskt styrd organisation med socialnämnden som uppdragsgivare. Enhetschefer är identifierade som en yrkesverksam grupp med hög arbetsbelastning och högre risk att utsättas för stress, i jämförelse med andra yrkesgrupper i ledande position. Syftet med studien är att undersöka hur olika stressfaktorer bidrar till upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg. Metodvalet är en kvantitativ enkätundersökning med syfte i att nå ut till fler personer och på så sätt få en bred överblick av enhetschefernas arbetssituation. Studien har genomförts i en medelstor svensk kommun där samtliga enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg valts ut. Av resultatet framkommer att de faktorer som i störst utsträckning bidrar till upplevd arbetsrelaterad stress, är för hög arbetsbelastning i förhållande till arbetstiden samt  bristande möjlighet att uppfylla önskemål från brukare. / Middle managers is the name of the professional group who is responsible for institutions that are run by the Social Service Act and Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional impairments. They work in a politically controlled organization with the municipal social welfare committee as the outsourcer. Middle managers are identified as a profession with a high workload and a higher risk of being exposed to stress, in comparison with other occupational groups with a leading position. The aim of the study is to examine how various stressors contribute to work-related stress. The method is a quantitative survey with the aim of reaching out to more people and to get a larger overview of the middle managers work situation. The study has been carried out in a medium-sized Swedish municipality, where all middle managers in municipal elderly and disability care were selected. The result shows that the stressors that contribute most to work-related stress are the high workload in relation to working time and a lack of opportunity to fulfill the client’s wishes.

This study aims to examine which mechanisms affect young adults' trust in authorities, with a focus on capital composition, and specifically cultural capital (education). Through this focus on capital, the study examines the underlying factors that affect what requirements that young adults feel that they can demand of/put on authorities. The data material has been collected through six interviews with young adults aged 20–30 who are, or during the past year have been, registered at the Public Employment Service (Arbetsförmedlingen) in Stockholm, Sweden. The reference framework that formed the basis for the analysis consists of Pierre Bourdieu's capital theory and the concept of habitus, in addition to Max Weber's theories on status and accumulation of opportunities. The results of the study shows that capital composition correlates with trust level, but that the level of trust also relates to which extent an authority meets the expectations that exist around their services. Moreover, the results show that the level of trust correlates with the level of risk the young adult must take to trust authority. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar unga vuxnas tillitsnivå till myndigheter, med inriktning på kapitalsammansättning och framförallt kulturellt kapital (utbildning). Dessutom undersöker studien vilka bakomliggande faktorer som påverkar vilka krav unga vuxna upplever att de kan ställa på myndigheter, även detta med fokus på olika typer av kapital. Datamaterialet har samlats in genom sex intervjuer med unga vuxna i åldern 20–30 år som är, eller under det senaste året varit, inskrivna på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Den referensram som legat till grund för analysarbetet har bestått av Pierre Bourdieus kapitalteori och begreppet habitus samt av Max Webers teorier kring status och möjlighetsansamling. Resultaten av studien visar att kapitalsammansättning korrelerar med tillitsnivå, men att nivån av tillit också har att göra med i vilken utsträckning myndigheter uppfyller de förväntningar som existerar kring deras tjänster. Dessutom visar resultatet att nivån av tillit korrelerar med hur stor risk det innebär för individen att hysa tillit till myndigheten.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Alla människor vill gå till arbetet utan att känna oro och ängslan samt kunna gå hem från arbetet med en positiv känsla i kroppen. Vissa människor går till arbetet med en klump i magen och kommer hem med minnen om en skrämmande och hotfull situation som uppstod under dagen. Dagens lärare utsätts för kränkningar, hot och våld i sitt yrkesutövande något som är en direkt påverkan på deras person och arbetsmiljö. Nummer tre av de åtta folkhälsopolitiska målsättningarna tar bland annat upp ökad hälsa i arbetslivet, något som vissa lärare möjligtvis går miste om. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning högstadielärare utsätts för, kränkningar, hot och våld och om detta hade ett samband med sjukskrivningar hos lärare. Kvantitativa data samlades in via enkäter ställda till lärare för högstadieelever i klass 7–9. Data analyserades både deskriptivt och analytiskt för att kunna besvara frågeställningarna i syftet. Ur resultaten framkom att majoriteten av respondenterna utsatts för kränkningar hot och/eller våld samt att nästan hälften av respondenterna uppfattar att elevers bemötande påverkar dem negativt samt att elevers beteende var bättre förr. Lärares utsatthet för kränkningar, hot och våld kunde dock inte kopplas till sjukskrivning. Slutsatsen är att lärare är en utsatt yrkesgrupp som behöver få stöd inom sin yrkesroll och erbjudas funktionella verktyg för att kunna utföra sitt yrke, förslagsvis med Krav- kontroll-stödmodellen, samt att skolan som arena behöver ses över och göras säkrare. / Everyone wishes to be able to go to work without anxiety and to being able to leave work with a positive feeling. Some people go to work feeling troubled and return to their homes with memories of a frightening and threatening situation that arose during the day. Teachers are subjected to violations, threats and violence in their occupation, which affects them both personally and within their work environment. Number three of the eight Public Health policy objectives include, among other things, increased health at work something that some teachers may miss out on. The purpose of the study was to investigate the extent to which high school teachers are exposed, violations, threats and violence and whether this had any connection with teacher’s sick leave. Quantitative data were collected through surveys that were filled in by teachers in 7th and 9th grade at primary-schools. Analysis regarding both descriptive and analytic forms were presented to answer the questions included in the studies aim. The results showed that the majority of respondents were subjected to violations, threats and /or violence and that almost half of the respondents perceived that pupils' treatment affected them negatively and that student behavior was better in the past. However, teachers' exposure to violations, threats and violence, could not be linked to sick leave. The conclusion is that teachers are a vulnerable professional group who need to be strengthened and offered functional tools to be able to carry out their profession with the Requirements Control support model and that the school as an arena needs to be reviewed and made safer.