Mobilindustrin är under ständig förändring vilket har lett till en fragmenterad marknad somsmåföretag har haft svårt att etablera sig i. Småföretag har haft problem med att utvecklakvalitativa applikationer till olika mobila plattformar. Anledningen är att det varitresurskrävande att utveckla native applikationer till flera plattformar och underhålla flerakodbaser. Till följd av detta har mindre företag oftast valt att utveckla webbapplikationer för attleverera tjänster som når ut till många konsumenter. Hybrida ramverk har på senare år etableratsig som en potentiell lösning för att utveckla mobila applikationer med högre prestanda ochfunktionalitet än webbapplikationer och samtidigt möjliggjort för utvecklare att dela kod mellanolika plattformar. I denna studie intervjuades anställda på tre mindre företag för att identifierakrav som småföretag anser vara viktiga vid val av ramverk för applikationsutveckling. Utifrånkraven jämfördes tre hybrida ramverk för att ta reda på vilket som passar småföretag. Resultatenvisade att småföretag är olika med varierande behov och att det inte finns ett specifikt ramverksom passar alla. Däremot konstaterades det att alla tre hybrida ramverk som jämfördes i studienvar tillräckligt sofistikerade att implementeras som potentiella lösningar. Med det sagt ärhybrida ramverken inte kompromisslösa. Applikationer som utvecklas med hybrida ramverkuppnår ännu inte samma prestanda som native applikationer och är inte plattformsoberoende isamma grad som webbapplikationer. / The mobile industry is constantly changing, which has led to a fragmented market that smallbusinesses have difficulties to successfully establish in. Small businesses have had problemswith developing qualitative applications for different mobile devices. The main reason is theresource intensive process to develop native applications for multiple platforms andmaintaining the different codebases. Thus, smaller companies have usually chosen to developweb applications to deliver services to a more widespread target audience. Hybrid frameworkshave established themselves as a potential solution for developing mobile applications withhigher performance and functionality than web applications, while allowing developers to sharecode between platforms. In this study, employees of three smaller companies were interviewedto identify shared requirements held by small businesses to select a framework for applicationdevelopment. Based on the requirements, three hybrid frameworks were compared with thepurpose to identify which one was most suitable for small businesses. The results showed thatsmall businesses are different with varying needs and that there is no specific framework thatsuits all companies. On the other hand, it was found that all three hybrid frameworks comparedin the study were sufficiently developed to be implemented as potential solutions. With thatsaid, hybrid frameworks are not without flaws. Applications developed with hybrid frameworksdoes not yet achieve the same level of performance as native applications and is not platformindependent to the same extent as web applications.

The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg & Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg & Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra ett damallsvenskt lag med det svenska damlandslaget i total belastning, total distans, högintensiva löpningar (HL), mycket högintensiva löpningar (MHL) samt sprints (S). Frågeställningarna var följande: Skiljer sig total belastning och total distans mellan de två lagen? Finns det skillnader i total belastning och total distans mellan olika positioner? Finns det skillnader i HL, MHL samt S i antal genomförda och sträcka mellan lagen och mellan olika positioner? Metod Studien genomfördes på åtta kvinnliga fotbollsspelare (ålder 27±1,8, längd 168±4,7, vikt 65±4,7). Dessa representerar ett damallsvenskt lag som spelade i övre delen av tabellen under år 2017. För att genomföra mätningen användes ett GPS-system (MinimaxX S4). Mätningen genomfördes under match vilken spelades på naturgräs. Vidare har värden från landslagets 12 spelare inhämtats från SvFF (ålder 28±4,5, längd 174±5, vikt 64±4,2). Resultat Resultatet visar att klubblagets totala belastning var 186 större än landslagets. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två lagen. Klubblagets mittfältare belastades 19 % mer än landslagets. Vidare belastades klubblagets anfallare 33 % mer än landslagets medan backarna i klubblaget belastades med 7 % mer än landslagets. Klubblaget sprang 15 % längre än landslaget. Ingen signifikans fanns mellan lagen. Klubblagets totala distans visar att spelarna sprang längre än landslaget på alla positioner. Resultatet visade vidare att det inte fanns någon signifikans mellan lagen för HL, MHL och S. Klubblaget sprang 1 % fler antal meter HL och 13 % fler antal meter MHL än landslaget. Landslaget sprang även 3 % fler antal meter S än klubblaget. Den procentuella skillnaden mellan lagen var 19 % fler antal genomförda HL och 9 % fler antal genomförda MHL samt 17 % fler antal S än klubblaget. Landslaget genomförde fler antal HL, MHL och S på samtliga positioner. Slutsats Studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Dock genomförde landslaget fler S i antal och sträcka vilket överensstämmer med tidigare studier som visar att lag som spelar på högre nivå genomför fler högintensiva aktioner under en match. Studiens omfång bör utökas för att vidare undersöka dessa variabler. / Abstract Aim The aim of this study was to compare a Swedish top league soccer team to the Swedish national team during a competitive game. Comparisons included measurements in player load, total distance covered, high-speed running (HL), very high-speed running (MHL) and sprint (S). The research questions were: Is there a difference in player load and total distance covered between the teams? Is there a difference in player load and total distance covered between different playing positions? Is there a difference in HL, MHL and S in performed and meters covered between different positions and between the two teams?     Method The number of participants were eight female soccer players (age 27±1,8, length 168±4,7, weight 65±4,7). They played in the top of the league during the season of 2017. A GPS system (MinimaxX S4) was used to collect data. The game was played on nature grass in the last round of the season. The National team values were supplied by SVFF where 12 players participated (age 28±4,5, length 174±5, weight 64±4,2). Results The Swedish league team had 186 higher player load than the National team where no significant difference was found. Furthermore, the Swedish league team’s midfielders were loaded 19 % more than the national team’s. The Swedish league attackers were loaded 33 % more than the national team’s. The difference in player load between the defenders was 7 % higher for the Swedish league team’s. The Swedish league team covered 15 % more meters in total distance where no significant difference was seen. All players in the Swedish league team covered the longest distance. There were no significant difference between number of performed and meters covered in HL, MHL and S. The Swedish league team covered 1 % more meters HL and 13 % more meters MHL than the National team. The National team covered 3 % more meter S than the Swedish league team. The National team performed 19 % more HL and 9 % more MHL than the Swedish league team. In total, the National team performed more HL, MHL and S than the Swedish league team.      Conclusion No significant difference was found between the two teams. Although, the National team covered higher number of S performed and meters which is in accordance to previous surveys which shows more high-speed actions is performed in higher competition levels during a game. The survey should be expanded to further examine the demands for women’s soccer. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Tillgänglighet är väsentligt för att skapa effekt med tekniska system. Detta leder till ett behov av att aktivt arbeta med uppföljning och nyckeltal för att kunna optimera organisation och design i syfte att uppnå den önskade effekten, utifrån tillgängliga resurser. En grund i detta är att ha en gemensam terminologi, god kommunikation och en förståelse för aktörernas roller.   Studien undersöker tillgänglighetsbegreppen och jämför definitionerna i litteratur med verkligheten. Syftet är att förtydliga och belysa problematiken kring begreppen för tillgänglighet och dess nyckeltal samt arbetet med detta. Detta görs bland annat genom att pröva om befintliga begrepp fortfarande är valida. Målsättningen är att arbetet skall styrka de uttalade behoven rörande en diskussion kring tillgänglighetsbegreppen och kunna vara en inledning till vidare studier.   Resultatet visar på att befintliga tillgänglighetsbegrepp är gångbara. Frågan som uppstår är rörande vilken typ av tillgänglighet som bör vara i fokus. Oavsett, är det utmanande att ur ett tillgänglighetsperspektiv, hantera multifunktionella plattformar med olika driftprofiler. Till detta finns det tolkningsdiskrepanser mellan litteraturen och verkligheten, samt inom och mellan organisationerna. Vidare noteras att ensade rutiner för uppföljning saknas och att detta främst är en chefs- och ledningsfråga. / Availability is essential to create effect with technological systems. This leads to a need to actively work on follow-up and key indicators to be able to optimize organization and design in order to achieve the desired effect, with the resources available. Fundamental to this is to have common terminology, good communication and an understanding of the roles of those involved.   This study examines the concepts of availability and compares the definitions from literature with reality. The aim is to clarify and highlight problems with concepts of availability, key indicators and the work being done on this. This is partly done by testing whether or not existing concepts are still valid. The objective is for this work to support needs expressed regarding a discussion of availability concepts, and to be a prelude for further studies.   The results of the study show that existing concepts of availability are still valid. The question that arises relates instead to which type of availability should be in focus. Nevertheless, it is quite clear that it is a challenging task, from an availability perspective, to manage multifunctional platforms with different operating profiles. Furthermore, there are also discrepancies both between literature and reality, and within and between organizations. It was also noted that there is a lack of uniform follow-up procedures, and that this is primarily an issue for commanders and management.

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner. / Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan.  Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. / The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below.  The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.

Det har blivit allt mer viktigt för företag att ta ansvar inom områdena miljö, ekonomi och samhälle. Företag använder sig av CSR-kommunikation för att visa vilka handlingar de vidtar för att uppfylla dessa förväntningar och erhålla legitimitet. Det förekommer dock att CSR-kommunikationen inte överensstämmer med verkligheten. Det skapas då ett gap mellan företagens symboliska och substantiva handlingar, vilket benämns som CSR-decoupling. Företag i USA kontra Västeuropa befinner sig på olika marknader när det kommer till företagskulturer. Denna studie syftar därför till att undersöka användandet av CSR-decoupling i USA och Västeuropa. Studien undersöker även verkställande direktörens makt och intressenternas krav för att se om dessa faktorer påverkar användandet av CSR-decoupling. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som bygger på data bestående av amerikanska börsnoterade företag och västeuropeiska börsnoterade företag. Hypoteserna besvaras utifrån tidigare forskning och resultatet från en regressionsanalys samt t-test. Resultatet från regressionsanalysen visar att användandet av CSR-decoupling är större i USA än i Västeuropa, medan t-testet visar det motsatta. Av studien kunde inget samband fastställas mellan verkställande direktörens makt och CSR-decoupling. Resultatet visade däremot ett positivt samband mellan intressenternas krav och CSR-decoupling, samt att västeuropeiska börsnoterade företag påverkas mer av intressenternas krav när det kommer till användandet av decouplingstrategier. / It has become increasingly important for companies to take responsibility in the areas of environment, economy and society. Companies use CSR-communication to show what actions they are taking to meet these expectations and gain legitimacy. However, it happens that CSR-communication does not correspond to reality. This creates a gap between the companies' symbolic and substantive actions, which is referred to as CSR-decoupling. Companies in the U.S versus Western Europe are in different markets when it comes to corporate cultures. This study therefore aims to research the use of CSR-decoupling in the United States and Western Europe. We also examine the CEO's power and stakeholder requirements to see if these factors affect the use of CSR-decoupling. The study is a quantitative cross-sectional study based on data consisting of U.S listed companies and Western European listed companies. The hypotheses are answered based on previous research and the results of a regression analysis and t-test. The results from the regression analysis show that the use of CSR-decoupling is greater in the U.S than in Western Europe, while the t-test show the opposite. From the study, no statistical relationship could be established between the CEO's power and CSR-decoupling. The result, on the other hand, showed a positive statistical relationship between stakeholder requirements and CSR-decoupling, and that Western European listed companies are more affected by stakeholder requirements when it comes to the use of decoupling strategies.

As a consequence of the Covid-19 global pandemic, many occupational groups have been forced to readjust to teleworking. This has resulted in meetings held through different digital platforms, such as smartphones and video-meetings, instead of seeing each other physically face-to-face. This study aims to investigate social workers' experience of performing social work from home based on the aspects of relationship and communication. Central questions that are covered is how collegial- and client relationships are affected when digital means of communication becomes the leading way to communicate. Previous research that is referred to in this study illustrates aspects such as how relationships are affected when communication is done through digital means, what social workers' work situation looks like and the importance of relationships at work for social workers. The theories that are used in this study is symbolic interactionism, communication theory and control-demand-support. The study is based on the qualitative research method semi-structured interviews, containing six participants. The results of this study shows that performing work from home has both positive and negative aspects. Teleworking social workers have a need for social interaction and support from colleagues. Also, physical encounters are perceived as important when it comes to the assessment of clients, but the more established the relationship is, the less of a need for physical encounters. Having client contact from home can generate a negative feeling that clients comes to close, while for others an emotional distance is created through the calming effect of the home environment. / På grund av omständigheterna med covid-19 har organiseringen av arbetet kommit till att ställas om till distansarbete för flera yrkesgrupper ute i samhället. Detta har bland annat inneburit möten via digitala medier, som till exempel mobiltelefon och videomöten istället för att mötas fysiskt. Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelse av att utföra socialt arbete på distans utifrån aspekter relation och kommunikation. Centrala frågor som behandlas i är hur kollegiala relationer och klientrelationer påverkas när digitala kommunikationsmedel blir det ledande sättet att kommunicera på. Den tidigare forskning som hänvisas till i denna studie belyser aspekter av bland annat relationsskapande när kommunikationen sker digitalt, hur socialarbetares arbetssituation ser ut och vad vikten av relationer på arbetet innebär för socialarbetare. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är symbolisk interaktionism, kommunikationsteori och krav-kontroll-socialt stöd. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Socialsekreterare som arbetar på distans har ett behov av fysisk social samvaro och stöd från kollegor, att fysiska träffar upplevs som viktiga vid bedömningar av klienter, men ju mer etablerad relation desto mindre behov av fysiska träffar har man. Det visade sig även att utförandet av klientrelaterat socialt arbete hemifrån kunde ge en negativ känsla av att klienter kommer för nära, medan för andra skapades en emotionell distans genom hemmiljöns lugnande inverkan.

Som yrkesverksam inom sociala arbeten möter professionella tragiska människoöden och traumatiska berättelser. Utifrån återkommande exponering för dessa berättelser kan den yrkesverksamma i längden själv riskera drabbas av traumasymptom. Detta kallas för sekundär traumatisering, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och sjukskrivning. Studien undersöker hur chefer inom sociala verksamheter i Sverige anser att deras organisation kan förebygga sekundär traumatisering bland deras medarbetare. Studien utgår ifrån en kvalitativ, induktiv ansats där sju chefer från olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån ett målinriktat, bekvämlighets- och snöbollsurval. I genomförd innehållsanalys framkom tre kategorier gällande hur sekundär traumatisering kan förebyggas: genom kunskap, en planerad organisationsstruktur samt via en öppen organisationskultur. Resultatet har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning samt ur ett chefsperspektiv på krav-kontroll-stödmodellen. Studien konkluderar att chefer kan förebygga sekundär traumatisering. För det första genom att skapa en planerad organisationsstruktur, vilken möjliggör kontroll och stöd för medarbetarna. För det andra genom att uppmuntra en god organisationskultur som bidrar till högt socialt stöd. För det tredje genom att öka kunskapen om sekundär traumatisering, vilket fungerar som ett skydd gentemot sekundär traumatisering. Dessutom dras slutsatsen att cheferna kan använda krav-kontroll-stödmodellen som ett verktyg i sitt förebyggande arbete mot sekundär traumatisering. / Professionals within social work encounter tragic human fates and traumatic stories. Due to recurring exposure of traumatic stories it is possible for professionals to risk suffering from trauma symptoms. This is called secondary traumatisation, which can result in burnout and sick leave. The thesis investigates how managers within the social sector in Sweden find that they can prevent secondary traumatisation among their employees. The study is based on a qualitative, inductive approach where interviews with seven managers from different municipalities where conducted. The interviewees were selected based on target sampling, convenience sampling, as well as snowball sampling. In the content analysis three categories regarding how secondary traumatisation can be prevented was discovered: through knowledge, a planned organisational structure and through an open organisational culture. The result has been discussed based on existing research as well as from a manager’s perspective on the demand-control-support model. The findings conclude that managers can prevent secondary traumatisation. Fist, by creating a planned organisational structure, which enable control and support for employees. Second, by encouraging a good organisational culture, which contribute to high social support. Third, employees receive a form of protection from secondary traumatisation by increasing knowledge about the subject. Furthermore, the findings also conclude that managers can use the demand-control-support model as a tool in preventing secondary traumatisation.