Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.

Hanteringen av krav är en essentiell del för att lyckas leverera det som kunden efterfrågar hos ett system. Flertalet forskare pekar på att ett misslyckat IT-projekt grundar sig i felhantering av krav. Kringliggande faktorer som påverkar kravhanteringen har identifierats som kommunikation och dokumentation. Syftet är att undersöka de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom agil kravhantering, med avseende på arbetet enligt SAFe. För att kunna identifiera utmaningar och framgångsfaktorer tillämpas empirisk datainsamling, kompletterad med befintlig teori. Undersökningens metod har genomförts i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi, där fem semistrukturerade intervjuer har tillämpats vid den empiriska datainsamlingen. Den kvalitativa studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats, detta i syfte att pendla mellan empiri och befintlig teori. Urvalet som har tillämpats i denna undersökning använder en konfidalitet och har tilldelats fiktiva namn, med anledning av att säkerställa trygghet hos respondenterna. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån befintlig teori som är relevant och stärker undersökningens trovärdighet. Utmaningar som vi har identifierat inom arbetet enligt SAFe är bland annat kopplat till prioritering och anpassning till organisationen. Resultatet påvisar även utmaningar gällande planeringen, med anledning av de långa cyklerna, likaså är anpassningen till den agila rytmen inom alla avdelningar hos organisationen en utmanande aspekt i arbetet. Våran undersökning har påvisat att SAFe har medfört gynnsamma fördelar med organisationens arbete, bland annat förbättrad transparens genom en ökad insikt i varandras arbeten. Likaså visar vår undersökning att den agila kravhanteringen har bidragit med gynnsamma fördelar i hur kraven hanteras, där sprintar och små leveranser är centralt inom arbetet. Beträffande empiri kontra befintlig teori, påvisas likheter och skillnader som bör betraktas, de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom empirin är omtalade i befintlig teori. Däremot presenterar befintlig teori endast generella aspekter som förekommer i det agila arbetet. Empirin bekräftar de utmaningar och framgångsfaktorer som omnämnas i befintlig teori, men är mer i linje med respondentorganisationens situation och verklighet. De slutsatser som vi har kommit fram till är att befintlig teori presenterar övergripande aspekter utan någon specifik anknytning till en organisations situation. Empirin visar att SAFe har anpassats för att möta respondentorganisationens behov, där teoretiska utmaningar och framgångsfaktorer har bekräftats och kompletterats. / The management of requirements is an essential part of successfully delivering what the customer demands from a system. The majority of researchers point out that a failed IT project is based on mishandling of requirements. Surrounding factors that affect requirements management have been identified as communication and documentation. The purpose is to investigate the challenges and success factors that occur within agile requirements management, with regard to the work according to SAFe. In order to identify challenges and success factors, empirical data collection is applied, supplemented with existing theory. The survey's method has been carried out in accordance with a qualitative research strategy, where five semi-structured interviews have been applied to the empirical data collection. The qualitative study has used an abductive research approach, with the aim of commuting between empiricism and existing theory. The sample that has been applied in this survey uses a confidentiality and has been assigned fictitious names, due to the safety of the respondents. The collected empirical evidence has been analyzed and discussed based on existing theory that is relevant and strengthened the credibility of the investigation. Challenges that we have identified within the work according to SAFe are, among other things, linked to prioritization and adaptation to the organization. The result also shows challenges regarding the planning, due to the long cycles, as well as the adaptation to the agile rhythm within all departments of the organization and challenging aspects in the work. Our investigation has shown that SAFe has brought favorable benefits to the organization's work, including improved transparency through and increased insight into each other's work. Likewise, our thesis shows that the agile requirements management has contributed with favorable advantages in how the requirements are handled, where sprints and small deliveries are central to the work. Regarding empiricism versus existing theory, similarities and differences that should be considered are demonstrated, the challenges and success factors that occur within empiricism are discussed in existing theory. In contrast, existing theory only presents general aspects that occur in agile work. The empirical evidence confirms the challenges and success factors mentioned in existing theory, but is more in line with the respondent organization's situation and reality. The conclusions we have reached are that existing theories present overall aspects without any specific connection to an organization's situation. The empirical evidence shows that SAFe has been adapted to meet the needs of the respondent organization, where theoretical challenges and success factors have been confirmed and supplemented.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.

This report is based on the work carried out on behalf of Uppsala Municipality within the framework of the course Independent Work in Energy Systems.The main purpose of the project was to develop a tool capable of generatingreliable simulations of power demand in 24 areas for the future developmentof the Southeast District in Uppsala. The goal was also for the tool to assistin sizing the energy system in the areas and provide suggestions for futuresolutions that can be adapted for the district.The tool was developed in the Python programming language to be compatible with Excel, as agreed upon with Uppsala Municipality. The tool hasthe ability to simulate the total power demand from different types of buildings and model the power load resulting from electric vehicle charging. Inaddition to this, the tool can calculate the electricity production from solar panels, thereby creating simulations of the total power demand in theSoutheast District.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

Inledning: Corporate Social Responsibility är ett väletablerat begrepp som handlar om hur företag tar ansvar ur ett miljöperspektiv, socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller att implementera CSR och hållbarhetsarbete inom en verksamhet så har kunden en roll i detta. Kunden ställer allt fler krav på att företag ska arbeta hållbart och genom dessa krav kan företag styra mot en mer hållbar verksamhet. Däremot ställer kunden olika krav på om det är ett SME eller ett stort företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur SME arbetar jämfört med större bolag inom tillverkningsbranschen med CSR i relation till sina kunder. Metod: För att uppnå studiens syfte så har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi först undersökte och analyserade teori. Sedan samlades empirin in genom intervjuer med tre små och medelstora företag samt intervjuer med tre stora företag. Slutsats: Hur ett företag arbetar med CSR skiljer sig i om det är ett SME eller ett stort företag. Själva CSR arbetet drivs främst av kunden eftersom kunden sätter krav på att företaget ska implementera detta i verksamheten. Däremot skiljer sig kundens krav på SME jämfört med de större. / Introduction: Corporate Social Responsibility is a well established concept that deals with how companies take responsibility from an environmental, social and economic perspective.When it comes to implementing CSR and sustainability work within a business, the customer has a role in this. Customers are making more and more demands on companies to work sustainably, and through these demands companies can steer towards more sustainable operations. However the customer makes different demands depending on whether it is an SME or a large company. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and analyze the role of the customer in implementing CSR in SME companies compared to large companies in the manufacturing sector. Method: In order to achieve the purpose of the study, we have taken a deductive approach, where we first examined and analyzed theory. Then, empirical data was collected through interviews with three SMEs and interviews with three large companies. Conclusion: The way a company works with CSR differs if it is an SME or a large company. The CSR work itself is mainly driven by the customer, as the customer requires the company to implement this in its operations. However, the customer’s requirements för SMEs differ from those of larger companies.

När en grupp utvecklare jobbar med samma kodbas kan konflikter uppstå med avseende på implementationen av moduler eller delsystem som varje utvecklare individuellt jobbar på. Dessa konflikter måste snabbt lösas för att projektet ska fortskrida och inte stagnera. Utvecklare som sällan kommunicerar framför ofta okompatibla moduler eller delsystem som kan vara svåra eller omöjliga att integrera i kodbasen, detta leder ofta till s.k. “integration hell” där det kan ta väldigt lång tid att anpassa ny kod till en befintlig kodbas.En strategi som man kan ta till är “continuous integration”, ett arbetssätt som erbjuder en rad fördelar när man jobbar i grupp på en gemensam kodbas. Continuous integration är möjligt att tillämpa utan verktyg eftersom detta är ett arbetssätt. Däremot kan processen stödjas av ett s.k. “CI-system” som är något av en teknisk implementation eller påtagligt införlivande och stöd för arbetsmetoden “continuous integration”.Denna rapport syftar till att ge en inblick i vad ett CI-system är och vad den principiellt består av. Vi undersöker vad ett CI-system absolut måste bestå av genom en litteraturundersökning och en marknadsundersökning. Vi ställer upp dessa beståndsdelar som “funktionella” och “icke-funktionella” krav för ett typiskt CI-system. Vi kan på så vis kvantifiera och kategorisera olika komponenter och funktionaliteter som bör innefattas i ett typiskt CI-system. I denna rapport finns även ett bihang som visar hur man kommer igång med att bygga en egen CI-server mha. CI-systemmjukvaran “TeamCity”.Slutsatsen av vår rapport är att CI-system är ett viktigt redskap som kan underlätta mjukvaruutveckling. Med hjälp av CI-system kan man stödja utvecklingsprocessen genom att bl.a. förhindra integrationsproblem, automatisera vissa delar av arbetsprocessen (kompilering av källkod, testning av mjukvara, notifikation om stabilitet av kodbas och distribution av färdig mjukvara) samt snabbt hitta och lösa integrationsfel. / When a group of developers work on the same code base, conflicts may arise regarding the implementation of modules or subsystems that developers individually work on. These conflicts have to be resolved quickly in order for the project to advance at a steady pace. Developers who do not communicate changes or other necessary deviations may find themselves in a situation where new or modified modules or subsystems are impossible or very difficult to integrate into the mainline code-base. This often leads to so called “integration hell” where it could take huge amounts of time to adapt new code into the current state of the code-base. One strategy, which can be deployed to counteract this trend is called “continuous integration”. This practice offers a wide range of advantages when a group of developers collaborates on writing clean and stable code. Continuous integration can be put into practice without the use of any tools as it is a “way to do things” rather than an actual tool. With that said, it is possible to support the practice with a tangible tool called a CI-system.This study aims to give insight into the makings of a CI-system and what it fundamentally consists of and has to be able to do. A study of contemporary research reports regarding the subject and a survey was performed in order to substantiate claims and conclusions. Core characteristics of CI-systems are grouped into “functional requirements” and “non-functional requirements (quality attributes)”. By doing this, it is possible to quantify and categorize various core components and functionalities of a typical CI-system. This study also contains an attachment which provides instructions of how to get started with implementing your own CI-server using the CI-system software ”TeamCity”. The conclusion of this study is that a CI-system is an important tool that enables a more efficient software development process. By making use of CI-systems developers can refine the development process by preventing integration problems, automating some parts of the work process (build, test, feedback, deployment) and quickly finding and solving integration issues.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden. / The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.