Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

Introduktion Försvarsmakten (FM) genomför en revidering av hur fysisk träning (FT) ska bedrivas inom myndigheten. I revideringen är FM avsikt att de civilanställda arbetstagarna (CVAT) ska få som krav att bedriva FT i samma omfattning som den militära. Dock är kunskapsläget över vad som motiverar, respektive inte motiverar, den civila personalen till FT relativt outforskat.  Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur anställdas upplevelse av fysisk träning påverkar motivationen till att bedriva fysisk träning under arbetstid.  Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie baserad på semistrukturerad intervjumetod. Fem individer intervjuades och data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats. Resultat Från analysen framkom ett antal motivationsfaktorer och barriärer kopplat till att bedriva FT på arbetstid. De mest framträdande motivationsfaktorerna var att FT skulle vara rolig och att FTskulle förbättra individens hälsa. Vidare framkom att krav som inte är kopplade till en för individen tydlig målbild inte bidrar till en ökad motivation till FT. De största barriärerna till att utöva FT var tidsbrist och att FT inte värderades lika högt som andra arbetsuppgifter. Diskussion/slutsats FM:s vilja att implementera FT på arbetstid som ett krav för CVAT kommer troligen inte leda till att fler inom FM genomför FT. För att på längre sikt motivera CVAT till FT så behöver FMförstår de underliggande motiven till varför en individ bedriver FT. Det finns troligtvis inte en generell formel för att motivera individer till att bedriva FT. Därför bör de riktlinjer FM eller andra organisationer tar fram vara tillräckligt flexibla i sin utformning för att de ska kunna anpassas till individens rådande motivationsbehov och följas upp kontinuerligt.Inom FM förefaller det finnas en kultur där arbetsuppgiften FT inte likställs med övriga arbetsuppgifter vilket leder till att det är det första som prioriteras bort. FM bör utreda omkulturen existerar i hela myndigheten och i så fall arbeta fram en strategi för att motverka den. / Introduction The Swedish Armed Forces (SAF) is carrying out a revision of how physical training (PT) is to be conducted within the organization. In this revision, the SAF intends to impose requirements on civilian employees (CE) to engage in PT to the same extent as military personnel. However, the knowledge regarding what motivates or demotivates civilian personnel to participate in PT is relatively unexplored. Aim The aim of the study was to examine how employees' experience of PT affects their motivation to engage in PT during working hours. Method The study was conducted as a qualitative interview study based on a semi-structured interview method. Five individuals were interviewed, and the data from the interviews was analysed using qualitative content analysis with an abductive approach. Results The analysis revealed several motivational factors and barriers related to engaging in PT during working hours. The most prominent motivational factors were that PT should be enjoyable and contribute to improving individuals' health. Furthermore, results show that requirements that are not connected to a clear goal for the individual do not contribute to increased motivation for PT. The main barriers to engage in PT were lack of time and PT not being valued as highly as other work tasks. Discussion/Conclusion The SAF intention to implement mandatory PT during working hours for CE is unlikely to result in more individuals within the SAF engaging in PT. In order to motivate CE in the long term, the SAF needs to understand the underlying motives for why individuals participate in PT. There is likely no universal formula for motivating individuals to engage in PT, and the guidelines developed by the SAF, or other organizations should be sufficiently flexible in their design to adapt to individuals' current needs and be continuously reviewed.Within the SAF, there seems to be a culture where the task of PT is not considered equal to other work tasks and is often prioritized last. The SAF should investigate whether this culture exists throughout the organization and, if so, develop a strategy to counteract it.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

Bristen på kvinnor inom IT-branschen är något som uppmärksammats i många år. I Sverige finns det fortfarande en underrepresentation av kvinnor inom branschen, och företag har därför svårt att rekrytera kvinnor. Ett sätt för företag att locka kandidater kan vara genom platsannonser, men tidigare forskning visar att platsannonsernas formulering kan påverka män och kvinnor olika. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur kraven i platsannonser inom programmeringsyrken upplevs av kvinnliga programmeringsstudenter, samt undersöka om det finns några skillnader i hur kvinnliga och manliga studenter upplever kraven. Med hjälp av denna förståelse ämnar studien att identifiera några faktorer i upplevelsen av krav, som företag skulle kunna ha i åtanke vid utformandet av platsannonser. Empirin som ligger till grund för denna studie är insamlad via kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätstudie. Resultatet av undersökningarna visar att kvinnliga programmeringsstudenter upplever att det är svårt att avgöra nivån på kraven i platsannonser, och huruvida de når upp till den nivå som efterfrågas. Hur nivån upplevs kraven kan påverkas av sättet kraven benämns och formuleras i annonsen. Utformningen av kraven som listor är något som kvinnorna i studien föredrar framför krav skrivna i löpande text. Kraven upplevs liknande i flera aspekter mellan kvinnorna och männen. Till exempel har båda upplevt att platsannonser ställt för höga krav, att det är svårt att avgöra nivån på kraven, och båda upplever att de oftare uppfyller de personliga egenskaperna än de tekniska kunskaperna. Däremot finns det vissa skillnader. Exempelvis är kvinnorna i studien mindre benägna att söka en tjänst än vad männen är när de inte uppnår samtliga krav i en platsannons. Kvinnorna i studien verkar även generellt vara mer osäkra kring frågor om arbetssökandet än vad männen är. Faktorer som företag skulle kunna ha i åtanke vid skapandet av platsannonser är antalet krav, ordningen på kraven, benämningen av kraven, förtydligandet av skall-krav och meriterande krav, samt kontextualiserandet av kraven och arbetslivserfarenheten. / The lack of women in the IT industry has been discussed for many years. There is still an underrepresentation of women within the field in Sweden, and companies find it difficult to recruit women. One way for companies to attract candidates could be through job advertisements. However, previous research show that men and women can be affected differently by the wording of job advertisements. The purpose of this study is to create an understanding of how female programming students experience the requirements in job advertisements within programming professions, and whether there are any differences between how female students and male students experience job requirements. Using this understanding, the study aims to identify factors that companies could consider when designing job advertisements. This is investigated through qualitative interviews and a quantitative survey. The results show that the female students find it difficult to determine the level of the requirements in job advertisements and whether they reach the required level. How the level is perceived can be affected by the wording of the requirements. The women in this study prefer requirements that are written as lists rather than running text. Several aspects showed a similarity between how the women and men experienced the requirements. For example, both genders have experienced difficulties in determining the level of the requirements, and they have also experienced the required level as too high. Both genders experience that they meet the personal requirements more often than the technical ones. However, there are also some differences. For example, the women in this study are less likely than the men to apply for a job if they do not meet all the requirements in a job advertisement. The women in this study also generally seem to be more uncertain about questions concerning job searching compared to the men. Factors that companies could keep in mind when creating job advertisements are the number of requirements, the order of the requirements, the wording of the requirements, the differentiation of preferred skills from required skills, the contextualization of the requirements and the required work experience.