In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån.  Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare.  Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades.  Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. / The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.

Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet. / The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Studien undersöker hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Västra Götaland har påverkats av pandemin Covid-19. Äldreomsorgen präglas av problematik med hög arbetsbelastning, bemanningsproblem och undersköterskors arbetsmiljö. Studiens angreppssätt har en kvalitativ ansats där vi utgår ifrån semistrukturerade intervjuer, för att få förståelse för enhetschefens upplevda arbetssituation. Den teoretiska referensramen som tillämpas är; krav-kontroll-socialt stöd och KASAM som handlar om känsla av sammanhang. Tidigare forskning studerades i anknytning till chefers hållbarhet, hälsa och digitaliseringens betydelse, för att förstå hur enhetscheferna upplever arbetsbelastningen under pandemin. Resultatet indikerar på en omfattande omställning i enhetschefernas dagliga arbete på grund av pandemin, som leder till övertidsarbete. Enhetscheferna har ökade krav på sig att säkerhetsställa att samtliga medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens gällande skyddsutrustning och basala hygienrutiner. Vid smitta i verksamheten startas en smittspårning som har högsta prioritet. Det är ett tidskrävande arbete som ökar enhetschefernas arbetsbelastning. Förmåga att hantera oförutsedda arbetssituationer är en viktig egenskap en chef bör besitta, som att snabbt kunna ställa om vid nya restriktioner från myndigheter. Digitaliseringen har med stor hastighet påverkat enhetschefernas dagliga arbete, från fysiska mötesformer till distansmöten. Digitala möten är tidsbesparande på grund av minskad restid . Resultatet av ökat antal digitala möten påvisar dock minskad möjlighet till återhämtning och påverkar den sociala samhörigheten.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

Mellanchefers roll i organisationer har visat sig vara fylld med utmaningar. En mellanchefs ansvar är bland annat att rapportera till högre chefer, kommunicera beslut till medarbetare samtidigt som relationer ska upprätthållas på olika nivåer inom organisationen. Den syn på mellanchefens roll som skildras i tidigare forskning tenderar att vara negativ. En stor del av forskningen visar höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö bland mellanchefer. Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur mellanchefer på operativ nivå upplever sin arbetssituation. Studien fokuserar på mellanchefers komplexa roll som både arbetsgivarrepresentant och medarbetarrepresentant. För att besvara studiens forskningsfrågor har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Till skillnad från stor del av tidigare forskning visar resultatet i föreliggande studie inte att mellanchefers arbetssituation präglas av höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö. Detta med ett undantag till en av studiens respondenter som arbetar i en mycket stressig miljö. Studiens resultat visar tre framträdande utmaningar som mellanchefer möter i sitt arbete på grund av att de befinner sig mitt emellan organisationens olika nivåer (1) Att hålla medarbetare och högre chefer nöjda, (2) Att binda samman organisationens kommunikationskedja och (3) Att skilja på den formella överordnad-underordnad relationen och informella vänskapsrelationen. Resultatet i studien påvisar även att mellanchefer ofta tillämpar copingstrategier för att hantera utmanande situationer. Särskilt vanligt är socialt stöd från kollegor i samma roll, problemfokuserad coping i oförutsedda händelser och emotionsfokuserad coping när frustration eller osäkerhet uppstår. / The role of middle managers in organizations has proven to be filled with challenges. A middle manager's responsibilities are, among other things to report to senior managers, and to communicate decisions to employees while maintaining relationships at various levels within the organization. Middle managers are often portrayed in a negative way in earlier research. Majority of the studies show high stress levels and a negative psychosocial environment among middle managers. The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how middle managers at the operational level in retail and café operations experience their work situation. The study focuses on middle managers' complex role as both employer representative and employee representative. To answer the study's research questions, the empirical data has been collected through semi-structured interviews. Unlike a lot of the previous research, the results in this study did not show that middle managers' work situation is characterized by high stress levels and a poor psychosocial work environment. This apart from one respondent who works in a stressful environment. The study’s results presented three prominent challenges that middle managers face as a result of being situated between different hierarchies: (1) To keep the subordinated and the higher managers content, (2) To connect the communication chain of the organization and (3) To distinguish between the formal and informal managerial role. The results in the study also show that middle managers often use coping strategies to manage challenging situations. Particularly with the respect to showing social support from colleagues with the same role, taking a problem-focused approach during sudden unexpected events and emotion-focused coping during times when expressing dissatisfaction is needed.