Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.

No description available.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Denna studie har riktat in sig på lärares arbetsmiljö med fokus på hur de själva upplever den. Lärare beskrivs ofta som en yrkesgrupp med hög stress och mycket krav. Syftet med uppsatsen har varit att belysa de eventuella problem som finns i arbetsmiljön på skolan. Uppsatsen har även sökt svar på vilka faktorer som är av betydelse för stress och psykisk ohälsa hos lärare, samt hur de upplever att det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet bedrivs. Tidigare forskning på detta ämne har kunnat belysa en rad olika problem i lärarnas arbetsmiljö, däribland har det visat sig att hög arbetsbelastning och samvetsstress samt tidspress har påtagligt negativa effekter. Vidare har det också förts fram vad som är viktigt för att förebygga ohälsa på arbetsplatser, där vikten av ett gott ledarskap påpekas men även det stöd som erbjuds från såväl chefer som kollegor lyfts fram som en vital del i det hela. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer utförda med nio lärare på grundskole- och gymnasienivå, samt relevanta lagar och föreskrifter som ställts mot intervjuerna. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ställdes därefter mot två teorier; den nyinstitutionella teorin samt krav, kontroll & stöd-modellen. I analysen av materialet har det framkommit olika teman som ligger till grund för att förstå de problem som återfinns i skolvärlden. Ett av de mer påtagbara handlar om lärares upplevda otillräcklighet. Detta är ett resultat av flertal faktorer, däribland en diskrepans mellan ledning och lärare men även så som skolan har kommit att se ut, med mer ansvar och mindre resurser. Tiden räcker helt enkelt inte till för att lärarna ska hinna uppfylla de krav som de har på sig, krav satta av såväl sig själva som omgivningen.

Förlossningsvården kan betraktas som en komplex organisation där etablerad styrning är av intresse att undersöka i samband med ökade uppsägningar. Denna studie ämnar att undersöka hur styrning påverkar stress och motivation hos barnmorskor verksamma inom förlossningsvården utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Studien är av kvalitativ form där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Empirin mynnar ut i en analys som indikerar att styrningen av organisationen gör det svårt för barnmorskor att hantera de krav som existerar. Analysen visar att vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga eller höga nivåer av krav ökar stress. Vidare konstateras att motivation minskar vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga krav. Studiens slutsats sammanfattar att styrningen av förlossningsvården lett till försvårade möjligheter för barnmorskor att kontrollera sin arbetssituation, en splittrad kultur på arbetsplatsen samt otillräcklig belöning vilket påverkar stress- och motivationsnivåer.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.

Vi kommer i denna uppsats presentera olika teoretiska utgångspunkter för att analysera hurtillgänglighet påverkar möjligheterna till balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Våra primärateoretiska utgångspunkter är Work-life balance, Gränslöst arbete och Tillgänglighet. Vi harfokuserat och utformat vår studie efter vårt urval av respondenter; bemanningsansvarigachefer. För att ge läsaren en insikt i hur arbetssituationen ser ut i helhet har vi valt attdessutom använda oss av Krav-kontroll-stöd-modellen samt Effort-reward. Det empiriskamaterialet till uppsatsen samlades in via åtta intervjuer där samtliga respondenter arbetarinom olika branscher med fysisk arbetskraft. Med fysisk arbetskraft syftar vi till att deanställda endast kan utföra arbetet på plats och att möjligheten för distansarbete inte finns.Uppsatsens slutsatser är att tillgängligheten ställer höga krav i arbetet och det bidrar till enrisk för obalans och gränsdragningskonflikt mellan arbete och övrigt liv. Flera aspekter ochkomponenter spelar in i upplevelsen av att arbetet stundvis tar mer energi än det ger och vikommer att närmare presentera det i slutet av uppsatsen.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.