Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter. Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor. Dock visar undersökningen på att den bild som KRAV vill förmedla inte helt överensstämmer med den bild som studenterna har om varumärket. Den traditionella bilden av KRAV, där samhälls- och miljöansvar står i fokus, anser studenterna att KRAV uppfyller mycket väl. KRAV har däremot inte lyckats med att förmedla att KRAV-märkta produkter numera även står för god hälsa och smak. Vidare kan vi urskilja en tendens mot att studenterna inte värdesätter KRAV:s traditionella värderingar särskilt högt. Samhällsansvar och miljöansvar är inte någon prioritet vid studenternas val av livsmedel. Slutsatsen vi kan dra av detta är att om KRAV vill nå ut till studenterna som målgrupp bör de lägga större betoning på de produktrelaterade attributen som studenterna anser vara av störst vikt (smak, nyttigt, kvalité, tillgänglighet). KRAV bör fortsätta sitt arbete med att ladda varumärket med hälsoargument och framhäva de attribut som studenterna värdesätter hög

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid. Vi har i vår undersökning fokuserat på Karaseks krav- och kontrollmodell och deltagarnas välbefinnande före och efter införandet av arbetstids-förkortningen. Frågorna vi har använt oss av utgår från samma som i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Eftersom vi också tror att, hur vi använder vår fritid påverkar hur vi mår på vårt arbete, har vi utöver Karaseks krav/kontrollmodell, också använt oss av The role strain theory då vi har studerat hur deltagarna har använt sin nyvunna fria tid och ställt dessa svar i relation till hur nöjda de var med sina nya arbetstider.Resultaten av vår studie visade att arbetstidsförkortningen inneburit ökade krav såsom att arbetet blivit mer jäktigt och att den psykiska stressen hade ökat samtidigt som kontrollen hade minskat då det blivit svårare att hinna med sina arbetsuppgifter. Trots detta visade resultaten att den kortare arbetstiden kan lätta den totala arbetsbördan genom att frigöra tid till annat än betalt arbete, såsom hushålls- och hemarbete samt fritidssysselsättningar och på så sätt öka individens välbefinnande.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat. De ville bland annat också ha lyhörda chefer, möjlighet att utvecklas som yrkesmänniskor och varierande arbetsuppgifter. Ytterligare en kategori hittades som inte hade någon koppling till resten av resultaten och det var kategorin pengar. Respondenterna sa att de ville få en rättvis ersättning för sitt arbete, men att de inte ville arbeta för att kunna leva ett liv i lyx. Resultaten från denna undersökning jämfördes i slutet både mot tidigare forskningsartiklar och mot fyra olika teorier.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner). Upplevd stress och sömnproblem kopplades även till utbrändhet i 1 av 4 dimensioner. Krav/kontroll-modellen hade enbart påverkan på utbrändhet i 1 av dimensionerna och då i form av delkomponenten kontroll. / Forskningsgruppen för beteendemedicin och hälsopsykologi

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare? Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder. Om människors partner förvärvsarbetar visade sig istället ha ett positivt samband med attityden till pension. Krav, kontroll och stöd hade ingen direkt inverkan på attityd till pension. Däremot hade personer vars arbetsförhållanden karaktäriserades av höga krav, låg kontroll och lågt stöd, en dålig hälsa. / There is a trend in the community today that people spend shorter time in working life at the same time as a threat of a future lack of labour exists. The purpouse of this study was to examine the factors that are of significance in the decision of moment for retirement by older co-workers. The variables demand, control, social support, economic situation, health and the attitude towards retirement were examined through a questionaire. 117 assistants in the municipality of Örebro participated in the study. The result showed that health, marital status, and age had a negative relation with the attitude towards retirement. The ocupation of the partner had instead a positive relation with the attitude towards retirement. Demand, control and social support had no instant effect on the attitude towards retirement. However, people with a working situation that had characteristics of high demands, low control and low social support showed a poorer health.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation. I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta. I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.