I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress. / Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisatoriska faktorer som krav i arbetet och stödfunktioner kan påverka grundskolans mellanchefers förutsättningar att vara tillgängliga för medarbetare enligt medarbetarnas förväntningar. För att får svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet från vår kvalitativa undersökning analyserade vi med hjälp av teorier kring krav i arbetet, kontrollspannetsbetydelse, mellanchefers behov av stöd och chefen som stötdämpare. Resultatet visar att medarbetarna förväntar sig att chefen är nåbar och tar sig tid genom att faktiskt lyssna aktivt när medarbetaren behöver det. Hur stödet ser ut påverkar hur mycket tid chefen kan lägga på att vara tillgänglig enligt medarbetarnas förväntningar. Ett stöd som fungerar frigör tid med medarbetarna medan ett ofungerande stöd istället tar tid från medarbetarna. Kraven på cheferna ökar, möjliga faktorer handlar om att omvärlden förändras och då ändras även arbetets förutsättningar som exempelvis fler uppgifter att hantera. / The aim of our study was to examine how organizational factors such as job demands and support can influence primary school middle managers opportunities to be available to subordinates under subordinates' expectations. To answer our purpose, we used a qualitative approach with semi structured interviews. The results was analyzed using theories of job demands, span of control, middle managers need for support and a theory about middle managers acting as a shock absorber between subordinates wishes and the managements demands. What kind of support the manager have affects how much time the manager can spend on being available for the subordinates. If the support isn´t adapted for the managers situation, the result will be more unnecessary duties for the manager and less time for the subordinates. The results show that subordinates expect the middle manager to be reachable and to take time to priority the subordinate when the subordinate needs it. Even if the manager can prioritize subordinates needs today, changes inside and outside the organization leads to higher demands on the managers.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Problem: Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer. Slutsats: Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom. / Problem: The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists. Method: The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists. Conclusion: The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun. Resultaten visar att alla de undersökta styrmedlen kan påverka stressorerna, antingen negativt eller positivt. Slutsatserna för studien är att de cybernetiska styrmedlen inte upplevs som stressande, beroende på att respondenterna upplever kontrollen över dessa som hög, medan de administrativa upplevs påverka stressorerna mer negativt, då dessa styrmedel påverkar arbetet, men respondenterna har inte mycket utrymme att själva påverka dessa.

No description available.

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project. This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company. I investigate prioritization of non-functional requirements and possibilities for agile project development. The results contribute to developing an overall understanding of the agile way of working. The methodology of this report follows a qualitative approach. It is based on secondary data from literature and documents, but also on data collected via interviews. The results are acknowledging earlier findings from the literature and illustrate with examples actual prioritization of non-functional requirements, and how and why prioritization is a complex activity at a company. However, according to one of the most important findings of this study, the strict use of prioritization techniques is not the most urgent necessity for the success of a project. / Kravhanteringen är en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Ett projekts framgång kan kopplas till hur detta genomförs. Även om flera studier pekar på att mer uppmärksamhet bör läggas på icke-funktionella krav är den primära fokusen i flera projekt fortfarande att identifiera funktionella krav. Speciellt prioriteringen av de icke-funktionella kraven har visat sig vara av stor betydelse för ett lyckat projekt.  Den här rapporten undersöker grunderna i den agila kravhanteringen som involverar åsikter från experter i ett företag inom mjukvaruutveckling. Detta görs med hjälp av befintlig litteratur samt intervjuer med nyckelaktörer involverade i prioriteringen hos företaget. Jag undersöker prioriteringen av icke-funktionella krav och möjligheter för agil projektutveckling hos företaget. Följaktligen kommer resultatet bidra till att ge läsaren en allmän förståelse om det agila arbetssättet. Metodologin för den här rapporten följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den baseras på sekundär data från litteratur och dokument, men även data insamlat via intervjuer. Resultaten medger tidigare upptäckter från litteraturen och visar med exempel verklig prioritering av icke-funktionella krav samt hur och varför prioriteringen är en komplex aktivitet hos ett företag. Dock är, enligt en av de viktigaste upptäckterna i den här rapporten, ett strikt användande av prioriteringstekniker inte den viktigaste nödvändigheten för ett lyckat projekt.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress. Kuratorerna upplever samtidigt mycket kontroll över och i sitt arbete, samt mycket stöd från chefer och arbetskamrater. Detta gör att de kan vara med och påverka sin arbetssituation och därigenom minskar upplevelsen av stress i arbetet. / This study aims to find out how school counsellors in Swedish primary school perceive their work situation. To find out this, we have used a qualitative method where we interviewed four school counsellors working in primary schools in Middle Sweden. During the interviews we focused on the experience of demands, control and support on the basis of the demand-control-support model as theoretical starting point. This model is considered to be able to explain what combinations of demands, control and support that contributes to a stressful work situation and which counteracts a stressful work situation. The results of this study show that school counselors in Swedish primary school experience high demands in the form of a high workload which is what contributes to stress. Combined to this they experience much control over and in work, and a lot of support from managers and colleagues. This enables them to have a voice in their work situation and thereby reduce the experience of stress at work.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam. 1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp. För att analysera statistiken användes Statistica.  Resultat Resultaten visade inte på några skillnader hos interventionsgruppen gällande konflikter, samarbete, effektivitet och krav respektive kontroll. Gällande kommunikation var förbättringen 19,4 procent, ett resultat som var marginellt signifikant (p=0,08).  Resultaten från kontrollgruppen innehöll ett signifikant resultat, där de försämrade sitt resultat gällande samarbete och effektivitet med 4,5 procent (p=0,03). Slutsats En halvdags teambuilding visade sig inte ge några stora effekter på de parametrar som undersökts, bortsett från att kommunikationen förbättrades hos interventionsgruppen medan samarbetet och effektiviteten försämrades hos kontrollgruppen. / Aim The overall purpose of this study was to investigate whether a half-days physically active team building activity can affect a working group or not. The aim is explicated by the following questions: 1.      Can the collaboration and efficiency within a team be improved by a physically active team building activity? 2.      Can the perceived level of demands and control be improved by a physically active team building activity? 3.      Can the communication within a team be improved by a physically active team building activity? 4.      Can the conflicts within a team decrease through a physically active team building activity? Method This study was a quantitative intervention study where both the intervention group and the control group have filled out two questionnaires. The participants were recruited from two similar companies located in the area of Stockholm, Sweden. In the intervention group there were 17 participants and in the control group there were six. The intervention conducted was physically active. The questionnaire contained background questions regarding such as age and gender and questions regarding how the respondents experienced the communication, collaboration, efficiency, demands and control within their working group. Statistica was used to analyze the statistics. Results The results revealed no significant differences within the intervention group regarding conflicts, collaboration, efficiency, demands and control. The communication within the group was improved by 19, 4 percent (p=0,08) and the result was marginally significant. The results for the control group revealed one significant difference, where the results regarding collaboration and efficiency were deteriorated by 4, 5 percent (p=0,03). Conclusions A half day of physically active team building did not give any significant effects on the parameters investigated, aside from the fact that the communication within the intervention group was improved and the collaboration and efficiency within the control group was deteriorated.