SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie. Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade. De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § är en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrågningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrågningsunderlaget inneha den information som är nödvändig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrågningsunderlaget så skall de uppställda skall-kraven vara uppfyllda. I annat fall skall anbudet förkastas. Vid utformningen av ett förfrågningsunderlag skall även de gemenskapsrättsliga principerna tas hänsyn till. Görs ej detta har den upphandlande enheten brutit mot kravet i LOU 1 kap. 4 § där det slås fast att all upphandling skall göras affärsmässigt.

Aim: The aim of this study is to investigate how an organization which is based on ethic and social responsibility works with segmentation, positioning and brand. Do their specific need of credibility have any impact on how they work with segmentation, positioning and brand? How do they work with credibility? KRAV is an ingredient brand based on ethic and social responsibility, they operate in the Swedish organic foodstuff market offering organic standards, certification and inspections according to these standards and a KRAV-label. In other words, credibility is the base for KRAV’s operations. KRAV is also receiving national grants to finance information material/marketing material. Research questions: How does KRAV work with segmentation, positioning and brand? How does KRAV work with credibility? Method: I have chosen to do this study by studying documents published by KRAV; the main source has been KRAV’s annual reports from 1999-2006, the second source has been KRAV’s homepage and the third source has been folders published by KRAV. The analysis was done by combining findings about KRAV with theories about segmentation, positioning, brand and credibility to see how KRAV works with these areas. Result & Conclusions: By summarization, my study shows that KRAV both is adopting and actively working with segmentation, positioning and brand which may be business driven and at the same time trying to tone done the business incentive on how they formulate goals and missions. Marketing theories are getting more and visible over the years. KRAV has formulated its’ vision and mission based on four principals; Good environment, Animal welfare, Good health and Social responsibility but they also include inspected organic products with high credibility and they try to position itself not only as an eco-label but also with added value in the areas of the four principals. Suggestions for future research: One limitation in this study is that I have not studied competitors on the Swedish foodstuff market. Or the actual impact of the fact that KRAV receives national grants, does this disturb the competition? One interesting aspect is if an ingredient brand based on ethic and social responsibility can work with segmentation, positioning and brand without loosing any credibility? May this cause a conflict in the long run? One may also look at the fact that KRAV, by far the dominating label on the Swedish organic foodstuff market, is financing most of its information material/marketing material by national grants. Is it better for the increase of organic foodstuff market to support one large player (KRAV) or should national grants be used to increase knowledge of organic foodstuff and sustainability in general not supporting one specific actor? Which way would maximum the use of the tax money? Or is both needed? Contribution of the thesis: This study has shown that KRAV, which is based on ethics and social responsibility, has adopted theories such as segmentation, positioning and brand.

Abstract Coming to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control. To find answers on our questions we made a deep qualitative interview with eight employees from a recruitment agency. We had help from the recruitment agency with the selection of respondents from our criteria’s. They had to be from different ages, genders and come from different ethnical backgrounds and the time of employment had to vary between them all. As earlier researches we discovered some deficiencies within the recruitment agency and particularly about the social relations. Coming to demands our respondents has not expressed any despair. On the other hand there are suggestions that the demands are higher from the customer and the stationary employees, than from the recruitment agencies managers. The employed recons they have control over their working situation, based on their right of saying no to assignments that does not appeal them. Earlier research shows that employees within a recruitment agency are employed for an average of two years and that personal turnover is high in this business. Our respondents has worked in this trade of industry for two weeks up to four years and a number of them has been offered stationary employment at customers. All of them have turned them down with the justification about them being comfortable in the recruitment agency business and that the customer has not been appealing. Our conclusion is that the experience of the psychosocial work environment can be seen as good. The positive experiences outweigh the negative experiences. Keywords: Psychosocial work environment, social support, demand, control, consultants and recruitment agency.

Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer? SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav. MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering. SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.

Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen. Detta resonemang leder fram till att enkätundersökningens tillförlitlighet kan kritiseras men också att uppsatsens teoretiska förankring och tydliggörande av vårdpersonalens kravfyllda arbetsmiljö kan ge implikationer till nya forskningsansatser.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor. / The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.

No description available.