Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

Sveriges lärare upplever en stor press från olika håll och undersökningar har visat att sociala och organisatoriska faktorer i deras arbete är en stor orsak till psykisk ohälsa. Upplevelsen av det psykosociala arbetet beror på vilken nivå som individen upplever psykologiska krav, kontroll samt socialt stöd. Studiens syfte var att undersöka hur högstadielärare upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats och om det är någon skillnad om de arbetar på större eller mindre skola. Studien utfördes bland högstadielärare från sex skolor i södra Sverige där 69 lärare deltog, 27 från större skolor och 42 från mindre skolor. Instrumentet som användes var QPS-Nordic34+ samt bakgrundsfrågor och tre tillagda frågor som rörde önskat socialt stöd. Generellt sett såg den upplevda psykosociala arbetsmiljön bra ut hos deltagarna. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de mindre och större skolorna gällande upplevd psykosocial arbetsmiljö eller önskat socialt stöd. Dock fanns signifikanta samband mellan ålder, antal år som lärare, antal år på nuvarande arbetsplats och upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. / The teachers in Sweden experience a great pressure from different directions and previous studies has shown that social and organizational factors in their work are a major cause of mental illness. The experience of the psychosocial work depends on what level the individual experience psychological demands, control and social support. The purpose of this study was to see how secondary school teachers experience the psychosocial work environment in their workplace and if there is any difference depending on if they work in a bigger or smaller school. This study was conducted among secondary school teachers from six schools in southern Sweden where 69 teachers participated, 27 from bigger schools and 42 from smaller schools. To measure this QPS-Nordic34+ was used and also background questions and three added questions which concerned the desired social support. The psychosocial work environment among the participants looked good in general. The result did not show any statistically significant difference between the smaller and bigger schools concerning the experience of the psychosocial work environment or desired social support. But there were significant correlations between age, number of years as a teacher, number of years at current workplace and the experience of the psychosocial work environment.

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått.

Personalomsättning kan vara kostsamt för organisationer och därför är det önskvärt att behålla den kompetenta personalen. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer har visats ha betydelse för medarbetares intention att stanna i organisationen men det finns begränsad forskning om det varierar beroende på ålder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer för intentionen att stanna bland olika åldersgrupper. Enkätdata från 242 tjänstemän delades upp i tre åldersgrupper och analyserades med tre hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att socialt stöd från chef bland medelålders hängde samman med högre intention att stanna och att konflikter bland medelålders och otydliga mål bland äldre hängde samman med lägre intention att stanna. Genom att ta hänsyn till att olika arbetsmiljöfaktorer kan ha olikartad betydelse för olika åldersgrupper kan organisationer få personalen att stanna.

The purpose of this Master's thesis is to contribute to a betterunderstanding of children's free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff's role,particularly the school librarian's in supporting pupil's book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn's concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils' search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils. The staffworks within a set hierarchy in the school library where the teacherssupport the librarian by administrating the visit and the librarian helps thepupils to find books. A library practice of selecting books, a free timereading book practice, emerges as rather routine and instrumental. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

The main purpose of this Master’s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians’ ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user’s expectations and demands and if so, how they are met. Finally, we examine if there are work tasks that have not been influenced by change. We have chosen to do qualitative interviews with librarians who have been working since the 1970’s and therefore may be expected to have developed perspectives on change in work tasks. This is complemented with a literature study. The theoretical framework is based on Robert D. Stueart and Barbara B. Moranses theory of how change influences organisations. The theoretical framework is also based on Bo Ahrenfelt’s theory of how an organization accomplishes change. According to our informants, computerization has been the main change in their working tasks. All of the informants experience computerization as a positive factor. However, there are work tasks that have not been affected by computerization, for example providing the library with books.Computerization has facilitated both librarians’ possibilities to satisfy users’ expectations and demands and to carry out their work tasks more efficiently. However, librarians’ experiences are that their work tasks as such have basically remained unchanged. / Uppsatsnivå: D

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad. Detta är då grunden till vår frågeställning, kraven kommer åtskilliga gånger på en pallplats över anledningar till att projekten misslyckas och de agila metoderna som tagits fram för att främja den komplexa världen men inte beskriver hur dessa skall tas in. Vår frågeställning för studien är därför; Hur hanteras kravinsamlingen inom de agila systemutvecklingsprojekten? För att söka svaret på frågeställningen inleddes arbetet med att skapa en bred teoretisk grund, detta dels för att förbättra vår kunskap samt för att inneha så mycket kunskap som möjligt för nästkommande steg i arbetet, den empiriska studien. Den empiriska studien gjordes då vi anser att svaret kräver inblick utifrån yrkesaktiva som dagligen arbetar med fenomenet. Denna studie bestod av sju semi-strukturerade intervjuer där samtliga personer besitter en gedigen bakgrund inom yrket. Det insamlade materialet utgjorde ett underlag för analysen där tolkningar stod till grund för slutsatsen vilken besvarar frågeställningen. Resultatet av studien visar på att en rad av olika arbetssätt används i praktiken för insamlingen av krav. Något som påvisades av de som intervjuades under den empiriska studien var att i dagens utvecklingsprojekt är det en oerhört viktig aspekt för kravinsamlarna att förstå kundens processer. Både för att veta vilka frågor de skall ställa men även för att själva få klarhet i hur de skall kunna hjälpa kunden. Att merparten av de agila systemutvecklingsprojekten startas med en fast budget samt en fast tidsplan skalar av leverantörernas möjligheter att vara flexibla gentemot kundens nya önskemål i form av löpande krav. / Program: Dataekonomutbildningen

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts– och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer. Vi ser alltså denna form av verksamhet som exempel på distribuerat värdeskapande. Något som anses vara ett allt vanligare IT-stöd för logistik är affärssystem. Dock finns det de som menar att affärssystem kväver utvecklingen av den logistiska försörjningskedjan. Systemet stödjer alltså inte samarbetet mellan parterna i kedjan. Ur detta resonemang har vårt problem växt fram.Först ville vi ta reda på vad som karaktäriserar dagens/morgondagens 3PL-verksamhet, i form av trender, och tog därför hjälp av dokumentstudier för att utveckla kunskap om ämnet. Därefter sammanställde vi frågor inför kvalitativa intervjuer med representanter från logistikföretag och systemleverantörer av affärssystem. Vi ville alltså ta reda på vad de ansåg om trenderna och det systemstöd som krävs i sammanhanget. Med det som bakgrund, lade vi fokus på att sammanställa krav på affärssystem för tredjepartslogistik. Vi tog även hjälp av litteraturen där vi kunde sammanställa ett antal generella och specifika krav på affärssystem.Genom dessa olika datakällor kunde vi ta reda på vilka krav på affärssystem som tredjepartslogistik ställer, som exempel på distribuerat värdeskapande. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.