Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen? Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS. T-test och Chi Square användes för jämförelsen mellan pojkar och flickor.   Resultat: Nittioen procent av eleverna upplever att de har låg kontroll och 34 % av eleverna upplever att de har höga krav i skolan. Faktorn socialt stöd upplevs som hög av majoriteten av eleverna (84 %). En jämförelse mellan pojkar och flickor visade att flickor upplever högre grad av krav och socialt stöd än pojkar. Inga signifikanta könsskillnader återfanns i graden av kontroll. Resultatet visar att en majoritet av eleverna (61 %) hamnar inom ramen för den passiva arbetssituationen. En mindre andel av eleverna upplever arbetssituationen som spänd (30 %), medan endast ett fåtal elever placerades i den aktiva rutan (3 %) eller i den anspända rutan (6 %) i modellen. De könsskillnader som framkom i modellen var att fler flickor än pojkar var spända, medan fler pojkar än flickor tenderade att vara passiva. Slutsats: Av de medverkande eleverna i årskurs nio upplever flertalet en passiv arbetsmiljö i skolan och anser sig således ha låg kontroll och låga krav. För att förbättra elevers arbetssituation i skolan bör, enligt denna studie, faktorn kontroll ses över. / Abstract Aim: The purpose of this study was to analyze ninth graders experience of the psychosocial work environment in school by the parameters demand, control and social support. The questions we wanted to answer was: What level of demand, control and social support does the students experience in school? What possible gender differences emerge in the perceived level of demands, control and social support?, How are the student's divided in correlation within the demand-control-support-model? and What possible gender differences emerge in the demand-control-support model? Method: The study was based on the demand-control-support model. A already developed questionnaire, Job Content Questionnaire (JCQ), designed for the selected theory was used. A total of 327 students in six schools in Stockholm municipality participated in the study. The results were analyzed in SPSS. A T-test and a Chi Square were used to compare boys and girls. Results: Ninety-one percent of the students experienced a low control, and 34% of students experienced high demands in school. The social support factor is perceived as high by the majority of students (84 %). A comparison between girls and boys showed that girls experience greater demands and social support than boys. No significant sex differences were found in the degree of control. The results also showed that a majority of students (61 %) can be placed within the passive work situation. A smaller percentage of students experienced the work situation as high-strain (30 %), while only a few students were placed in the active box (3 %) or in the low-strain box (6 %) in the model. Possible sex differences emerged in the model was that more girls than boys experienced the work situation as high-strain, while more boys than girls experienced the work situation as passive. Conclusion: The participating students experienced a passive work situation in school and consider themselves to have low control and low demands. To improve students work situation in school, the degree of control, according to this study, needs further investigations.

Sammanfattning Titel: Stjärnornas krig – kampen om IT-kompetensen fortsätter Författare: Kristina Bergmark och Elias Öman Handledare: Agneta Hugemark Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-06-04 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen ämnar också ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anställda på företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anställda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrån de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference. Den tidigare forskning som behandlades fokuserade i huvudsak på motivation hos arbetskraft med IT-kompetens samt personalstyrning genom identitetsskapande. Resultat/slutsats: Det som uppfattades som attraktivt av denna typ av personer med IT- kompetens som arbetade inom organisationen 3 var autonomi, hög grad av eget ansvar, utvecklingsmöjligheter, en icke hierarkisk arbetsmiljö, återkoppling och feedback, föränderlighet och flexibilitet. Gällande krav och normer fann vi att man var tvungen att vara starkt engagerad, effektiv, konstant sträva efter sin egen och företagets utveckling och alltid vara en ”utmanare” i branschen. Nyckelord: Sociologi, zone of indifference, kollektiva resurser, IT, krav, makt

Can you force a child to sucess, and when do the supportiv corset become a straitjacket? In this essay you can read about several ways to get a child to feel worthy as a person and use its own will in several ways. It's viewed from several different aspects but most of all it's about children who play musical instruments and parents who wants there kids to get sucessful. I have interviewed four musicians and musicteatchers to see how they were raised and how it has affected the way they are teatching there own students today. My little inquiry shows that people have a stong will and that you can come far if you hade supportive people around you.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är: Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011? Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken? Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen. Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna. Statistiken visar att fler upplever sitt arbete enformigt och jäktigt, men även att fler får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet. / The purpose with this essay is to study if and in that case how the psychosocial health in the working environment has changed in Örebro, Västmanland and Värmland county between year 2005 to 2011 thru studying safety stop, interview inspectors from the Work environment authority and regional safety agents and also studying statistics from Statistics Sweden. The questions at issue are: Has there been a change in the number of safety stops which involves psychosocial questions between the years 2005 to 2011? Has there, according to inspectors from the Work environment authority, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to the regional safety agents, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to statistics from Statistics Sweden, been a change in the psychosocial health and in that case in what way does that show in the statistics? The questions at issue are answered thru studying documentation and thru interviews. The theory that has been used in the study is the demand-control-support model. The safety stops and the inspectors don´t show any change in the psychosocial health. The regional safety agents consider that the psychosocial health has worsened during the last years. Staffing companies, flexibility, lack in communication and too little support are some of the psychosocial work environment problems that exist today according to the interviewees. The statistics show that more people are experiencing their work as monotonous and stressful, but also that more people get a chance to learn new things in their work.

nej

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå. Intervjudata analyserades utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) och Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell. Respondenterna anser att hälsoarbetet har förändrats under de senaste åren, några åt det positiva hållet och några till det negativa hållet. Studiens resultat kan dock inte påvisa om förändringarna i hälsoarbetet de facto har lett till minskad sjukfrånvaro på Posten. Posten arbetar med KASAM, men min slutsats är att man skulle kunna arbeta mer med att de anställda känner sig delaktiga i sitt arbete och att de får vara med och påverka sina arbetsuppgifter för att få en starkare känsla av sammanhang. Många medarbetare på Posten upplever att de har höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetet, vilket kan medföra en negativ stress och höga fysiska och psykologiska anspänningar.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara särskilt svår och ingen dag är den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation många krav på sig att utföra sitt arbete och att alltid vara anträffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare är en speciellt svår situation att hantera när det gäller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning är att genom vår frågeställning förstå hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön är hos anställda på en verksamhet som arbetar med människor som är i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och därmed kan vi således sprida kunskapen vidare och ha en förståelse för densamma i vår framtida yrkesroll. Undersök-ningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och svaren har sedan analyse-rats och kopplats till tidigare forskning inom ämnet. Krav och kontroll i arbetssituationer är starkt sammanlänkade med en tredje viktig faktor, stöd, vilket också kunde ses i den undersökta verksamheten. Att känna en känsla av sammanhang och att ha stöd ifrån ledning och arbets-kamrater visade sig också vara en hantering av den krävande psykosociala arbetsmiljön. Svå-righeter med yrkesrollen är att kraven ibland kan bli för stora och svåra att hantera, men på nå-got vis lyckas de medverkande ändå hålla en god stämning och en kommunikation som gör att de trivs på sitt arbete. Nyckelord: Krav, kontroll, stöd, känsla av sammanhang, psykosocial arbetsmiljö.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med kvalificerade säljare i en utvald organisation. Studien visar att skillnader i utformning av styrsystem kan inverka på hur individer upplever att stressorer påverkas. Studien har även funnit direkta, mellanliggande och bakomliggande samband mellan styrsystem och stressorer som förklarar hur styrsystem påverkar stressorer.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret. Det faktum att 11 av 12 problemfaktorer var relaterade till bristande kunskap och fördomar tyder på att många producenter kan vinnas över till ekologisk produktion om man jobbar på bred front och långsiktigt. Sådana insatser saknas till stor del idag.