Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin. Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter. Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system. Resultatet tyder på att innehållsmässiga krav skiljer sig mellan olika intressenter. Vid skapande av en kravspecifikation bör det bl.a. strävas efter att ha hög sökbarhet och tydlighet. Vidare ska det finnas en beskrivning av systemets funktionalitet, verksamhetsbeskrivning, gränssnittsbeskrivning, icke-funktionella krav. Analytiker har behov verksamhetsnära information och implementatörer har behov av systemets uppbyggnad.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning. I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras. Huvudsyftet med denna rapport är att presentera ett möjligt tillvägagångssätt för att skapa en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna rapport syftar även till att förklara vilka problem som kan uppkomma under framtagandet av en sådan kravspecifikation samt hur dessa problem kan reduceras. För att kunna framställa denna information, har bland annat en fallstudie på ett stort företag som egenutvecklar informationssystem utförts. I slutet av denna rapport presenteras en modell över ett rekommenderat tillvägagångssätt vid skapande av en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna modell är framställd med erfarenheter från den utförda fallstudien som grund.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser. Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras. Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.

Kravhantering är en väsentlig del i systemutvecklingsprojekt och något som teori förespråkar att stor vikt bör läggas på om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar påpekar emellertid att kravhantering länge varit bristfällig och att den troligtvis fortfarande är det, samt att för lite resurser läggs på kravhantering. Syftet med uppsatsen är att granska kravhantering i praktiken på företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhåller sig till teorin. Målet är att kartlägga hur man idag ser på kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmärksamma förekommande brister och svårigheter.   För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. Målet är att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstå eller undersöka orsakssamband. Syftet är att jämföra resultatet med påståenden från teori och tidigare fakta. Metod som använts för datainsamling är kvalitativ undersökning i form av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen tyder mångfalt att kravhantering är så pass viktigt som det påstås och att medvetenhet gällande detta existerar. Satsningar och genomföranden är emellertid ändå ofta bristfälliga. Agil projektmetodik verkar förekomma allt mer, men generella tillvägagångssätt för själva kravhanteringen förekommer sällan, utan anpassas efter projekten. UseCase används ofta som kravspecifikation, men utformningen på dessa är projektanpassade. Brister och svårigheter i kravarbete är flera och hänger inte sällan ihop med varandra.   I förhållande till den kravproblematik som uppmärksammats i teorin visade sig 68 % finnas representerade i undersökningsobjekten. Målet med uppsatsen är att bidra till ökad medvetenhet om vikten av kravhantering och problematiken kring dess brister. / Requirements management is an essential part of systems development and something that theory favor should have great emphasis for projects to be successful. However, statistics and surveys indicates that requirements management have been inadequate for a long time and that it probably still is, and that insufficient resources are devoted to requirements management. The purpose of this paper is to review how the requirements management is approached in practice at companies within the systems development industry to see how it relates to theory. The goal is to identify the way one look at and work with requirements management today, and try to identify deficiencies and difficulties. The underlying survey which this essay is based on has a positivist deductive approach. Goal for this paper is to examine the reality without looking for answers, trying to understand or explain the causality. The aim is to compare the result with claims from theory and previous facts. The method for data collection is qualitative research in the term of personal semi-structured interviews. The survey results clearly show that requirements management is as important as it is claimed to be, and that awareness of the problem exists. Investments and realizations is however still often inadequate. Agile project methodology appears to be increasing, but having a general approach for handling the requirements management is rare and it’s often tailored for each project. UseCase is often used for requirements specifications, but the design is mostly adjusted for each project. Shortcomings and difficulties in the work with requirements are many and they are often linked to each other. In relation to the problems with requirements highlighted in theory, it turned out to be 68 percent that was represented within the survey objects. The overall goal with this paper is to contribute to the increased awareness of the importance of requirements management and the issues related to its shortcomings.

Trenden går mot att västvärlden utsätts mer och mer för hård konkurrens från lågkostnadsländer inom tillverkningsindustrin. Det krävs därför att företagen arbetar med olika strategier och metoder som får dem att fortfarande vara lönsamma utan att behöva omlokalisera. I den här rapporten utreds ett exempel på hur en investering med hjälp av förbättringsarbete inom ergonomi, kvalitet, flexibilitet och lönsamhetsbedömt underlag kan hjälpa ett industriföretag att sänka sina kostnader på lång sikt och bli mer konkurrenskraftiga.

Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation till KTH:s och ICT:s webbportal avseende utökning av tjänster för förmedling av sommarjobb, mentorskap, studiebesök och projektidéer. Syftet är att beskriva hur de fyra tjänsterna kan fungera i interaktionen mellan användaren och webbportalen. Det hela sammanställdes i en kravspecifikation med hjälp av användarfall. Metoden som valdes för att genomföra arbetet var aktionsforskning. Första steget i metoden var att studera webbportalen och sedan genom intervjuer och diskussioner ta fram användarfallen. Analysen av resultaten visar att ingenting saknas gällande funktionaliteten hos tjänsterna, men det skulle vara bra med ytterligare validering genom att diskutera kravspecifikationen med någon kunnig inom användarfall. / The goal of this paper was to produce a requirements specification for KTH:s and ICT:s web portal regarding the extension of the services intermediation of summer job, mentoring, study visits and project ideas. The purpose of the paper is to describe how the four services can function in the interaction between the user and the web portal. This was compiled into a requirements specification consisting of a number of use cases. The method chosen to conduct the research was action research. The first step of the method was to study the web portal and then through interviews and discussions create the use cases. The analysis of the results shows that nothing is missing regarding the functionality of the services, but it would be good with further validation by discussing the requirements specification with someone knowledgeable in the field of use cases.

Examensrapporten redovisar resultatet av ett uppdrag från Linnéuniversitetet gällande utbyte och modernisering av ett felfungerande maskinlarmsystem på M/S Calmare Nyckel, ett utbildningsfartyg utan klasscertifikat, för nationell sjöfart. Uppdraget påbörjades med en kravsammanställning som hanterade både beställarkrav och externa krav från myndigheter och andra gällande regelverk. Därefter undersöktes det befintliga systemet i samband med en förstudie för att avgöra vad som kunde återanvändas i olika grad för olika tekniska lösningar som gick att implementera. Efter beställaren valde teknisk lösning från förstudien fortsatte arbetet med att ta fram en ny mjukvara och ett nytt användargränssnitt. Den totala lösningen resulterade i ett fungerande maskinlarmsystem som installerades och provades av utförarna ombord M/S Calmare Nyckel, och därefter utfördes en protokollbaserad provning av fartygets befälhavare. Hela konstruktions och utvecklingsprocessen skedde i samråd med beställaren i en iterativ process över hela utförandeperioden. En provning av maskinlarmsystemet kommer att utföras av Transportstyrelsen innan systemet blir helt godkänt för framdrift med obemannat maskinrum. / This bachelor's thesis shows the result of an assignment given by Linnaeus university regarding exchange and modernization of a faulty machine alarmsystem onboard M/S Calmare Nyckel, a training vessel without class certificate, for national shipping. The assignment started with a requirements specification that summarized both client specific requirements and external rules and regulations from governments and organizations. After this the existing alarmsystem was examined in conjunction with a pilot study to determine what equipment could be reused and in what degree for the different technical solutions. After the client chose a technical solution from the pilot study, the work continued with programming a new software and a graphical user interface. The assignment resulted in a new and functional machine alarmsystem that was installed and tested by the participants onboard M/S Calmare Nyckel, and thereafter a protocol-based test was conducted by the ships commander. The construction and development process were done in conjunction with the ship’s commander in an iterative process during the entire development period. A test of the machine alarmsystem will be conducted by the Transportstyrelsen before the system will be approved for use of unmanned engine room.

På grund av ett stort förändringsarbete på SSAB i Oxelösund pågår delmålet att införa ett nytt produktionssystem Manufacturing Execution System (MES). Framtagandet och införandet av systemet är av yttersta vikt, för att undvika problem och eventuella fallgropar bör förarbetet och kravspecifikationen vara i fokus. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer för en lyckad kravspecifikation som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med MES-projektet hos SSAB. Kravspecifikationsarbetet som undersöks i rapporten föranleder fasen med integration och testning av det nya systemet. Integrationen kommer ske under första halvåret 2022 där företaget kommer undersöka hur de framgångsrikt ska kunna koppla samman de olika systemen. Integrationen kommer omfatta kring 25 system i 195 olika integrationer. God respons från fem intervjuer som genomförts med respondenter med olika roller inom organisationen, inte bara i direkt beslutstagande positioner har lett till en god insyn i kravspecifikationsarbetet. Respondenter med olika roller inom projektet belyser olika faktorer av värde och sin personliga syn på dessa. Ett par upptäckter i studien var dels den upplevda vikten av projektgruppens åtaganden utanför själva projektet, dels den upplevda och faktiska vikten av struktur i dokumentation av kraven.   Slutsatserna som dras i studien är:  Ett mer detaljerat förarbete bör göras i förstudiefasen i projektet för att ha större förberedelse inför projektets senare delar.    Planera att omfattande projekt tar längre tid än beräknat för att undgå stress och kompromisser. Bör finnas en kombination mellan engagemang och kompetens inom projektgruppen.