Detta forskningspapper har i syfte att besvara frågan om hur digitala verktyg har förändrat hur musikproduktion utövas idag. Jag har valt ämnet då det är något jag har fått upp ögonen för under senare år. Ett område jag tar upp omgående i uppsatsen är musikproduktion utifrån ett kreativt synsätt och hur digitala verktyg har förändrat ens kreativa förmåga. Vad gäller vägen jag har valt för att nå mitt resultat har jag valt att forska kring ämnet via litteraturstudier. Uppsatsen är byggd av andras synpunkter och citat samt att intervjuer och beskrivningar av musikaliska verk förkommer. Jag har även analyserat verktyg som har funnits sedan tidigare samt tillkommit på senare tid (Pitch- korrigering, Delay) för att se hur dessa har samt kommer att påverka musikproduktions-scenen i framtiden. Citat från bl.a. Rick Beato och Jonathan Strickland samt akademiska artiklar från bl.a. Simon Barber och Carsten Winter bygger upp en grund för hur jag har besvarat min forskningsfråga. Ett resultat jag hittade är att producenter och tekniker har blivit mer förlitade på den tekniska utrustningen i en studio, samtidigt som den moderna tekniken ständigt ”fasar” ut tidigare utrustning. Det har gjort att man kanske är kreativ men i ett annat område. Samtidigt finns det mycket som talar för digitalisering i det att t.ex. Pitch- korrigering och produkten Auto- tune som möjliggör ett konstnärligt val i mixning som inte tidigare var möjligt i den graden det är idag. I sin tur har det öppnat upp dörrar för nya möjligheter av olika slag vilket talar för att digitala verktyg har bidragit till ett nytt tankeperspektiv

Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer. Intervjuerna genomfördes med sjundeklassare från två skolor med olika profiler, varav den med en kreativ profil. Intervjuerna syftar till att ringa in elevernas egen syn på kreativitet i skolan och på fritiden, hur den egna kreativiteten kan uttryckas samt hur de anser att kreativiteten kan utvecklas i bildundervisningen. Vad jag kommit fram till i denna studie är att eleverna från den kreativa skolans uppfattningar inte är mer utvecklade än de uppfattningar som eleverna har på den kommunala skolan vilken inte har någon kreativ profil. Det intressanta anser jag med min studie är att uppmärksamma hur olika elever uppfattar kreativitet. Eleverna ser på den egna kreativiteten på olika sätt, men de flesta ger antydningar på att det handlar om att ha en idérikedom eller att vara påhittig. Min slutsats i denna studie är att skolans profil inte har påverkat elevernas uppfattning om vad kreativitet innebär. Uppfattning av kreativitet skiljer sig mer mellan individerna i studien än mellan grupperna.

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

The study aims to describe how art teachers conduct their teaching towards the new curriculum requirements, hence, to the must-haves of society towards the art education. As a future art teacher, I have an interest in finding out how the art teachers tackles the new requirements despite substance plight. The study has revealed that resources for the art education, both financial and time varies from school to school. Which says something about a very unfair situation for the teachers.

AbstractTitel: Lek och lustfyllt lärande i undervisningen under grundskolans tidiga år. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica FilipovicSyftet med denna studie är för att få en djupare förståelse och kunskap om hur pedagoger använder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år. Vår frågeställning består därför av två frågor; Hur använder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? För att ta reda på detta använde vi oss av underfrågor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lärande? Eftersom begreppet lek är svårt att definiera anser vi att det vore spännande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av observationer och intervjuer, där vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna. Det som vi anser ha varit intressant och som flera av pedagogerna nämnde var hur viktig kreativiteten och fantasin är för ett lekfullt lärande. En annan viktig aspekt i resultatet var hur olika men ändå lika pedagoger tänker kring lek och lärande. Trots att pedagogernas definition på lek varierade kunde vi konstatera att alla de berörda pedagogerna har en positiv inställning till lek och att den bör användas mer i undervisningen än vad den kanske gör idag.Studien gjordes på ett antal andraklasser på tre olika skolor i Malmö, där vi avgränsade till vilka ämnen vi skulle genomföra observationerna på. Dessa ämnen blev svenska och matematik eftersom vi anser att det är dessa som fokus främst ligger på i skolår två. Nyckelord: lek, undervisning, kreativitet, fantasi

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska. Den enskilda lärarens personliga intresse tycks i väldigt stor mån ha betydelse för den roll bildämnet får i undervisningen. Dessutom förekommer användandet av mallar trots att det tenderar till att minska den individuella elevens utrymme för skapande och kreativitet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne.Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämtfördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men atteleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde ävenmindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig läggapå sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är attom läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göraläxorna under skoldagen.Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur fantasi och kreativitet i olika lekaktivite-ter fungerar som en språkutvecklande situation. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod i form av observationer som genomfördes med hjälp av kamera och anteckningar. I undersök-ningen deltog barn i åldern fyra till fem år, från en förskola i en ort mellan Malmö och Lund. Texten baseras på ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i samspel inom ramen för ett socialt sammanhang och tidigare forskning. Resultatet visar att barnen använder fantasi och kreativitet under dagen i olika lekaktiviteter som t.ex. fantasilek, rollek, rita och konstruktions-lek. Detta uppstår genom återkoppling till egna upplevelser. Det framkommer även att begrep-pen fantasi, kreativitet och språkutveckling förs samman genom att i fantasilekar vågar barn prata mer allsidigt inför de andra, uttrycker sina åsikter och idéer, vilket leder till att deras ordförråd utvecklas. Barn som använder sig av fantasi och kreativitet i olika lekaktiviteter kan skapa proximala utvecklingszoner, med andra ord, möjligheter till lärande. Slutligen kan man konstatera att fantasi och kreativitet är en betydelsefull del av ett barns utveckling, och därför är det viktig att inte glömma bort det som är grundläggande för förskolans funktion, det vill säga, leken.

Inledning Denna studie baseras på att undersöka hur fritidslärare upplever att det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet i fritidshemmets verksamhet påverkar elevers kreativitet. Skolverket (2019) belyser att elever genom undervisning ska utveckla sin kreativitet och sin förmåga att samarbete. Undervisningen ska även ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom delaktighet. Genom att elever ges möjlighet att genomföra olika former av skapande i fritidshemmets verksamhet, främjas deras utveckling och lärande både kreativt och demokratiskt. Syfte Studien syftar till att undersöka hur det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet påverkar elevers kreativitet. Studien utgår från fritidslärares perspektiv. Metod Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet i studien visar att elevers kreativitet påverkas både positivt och negativt av lärarstyrda samt fria skapandeaktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Detta genom att vissa elever upplever att det är svårt att vara kreativa och därigenom påbörja en skapandeaktivitet om de inte har regler att förhålla sig till, medan andra känner att deras kreativitet begränsas av detta.

Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.