Syftet med detta arbete är att undersöka elevers upplevelser av lektioner i textilslöjd med fokus på välbefinnande. Under de år som vi har varit både lärarstudenter och yrkesutövande lärare inom textilslöjd har vi båda reflekterat över och intresserat oss för elevers mående, speciellt när de har slöjd och lär sig olika hantverkstekniker. Metoderna vi har valt för insamling av data är kvalitativa och här har vi använt strukturerade intervjuer samt observationer som sparats i minnesanteckningar. Undersökningen genomfördes på skolor där vi själva inte arbetar för att eleverna inte ska sitta i beroendeställning. Vi har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer under våra elevintervjuer. Många elever känner ett välbefinnande när de får jobba med händerna, när de får arbeta praktiskt. De tycker även att en god relation till sin lärare är viktigt då det bidrar till deras välmående. Eleverna säger att de upplever glädje och att de känner sig tillfreds när de får vara kreativa. Det framkom även att det för några av eleverna i vår undersökning kunde infinna sig en känsla av olust vid enstaka tillfällen. Det kunde bero på att de inte visste vad de skulle göra, att arbetet blev för enformigt som till exempel vid stickning eller att symaskinen krånglade. Vi skulle önska att det gjordes fler och större studier om just elevers välbefinnande, och då inte bara i slöjdämnet utan även i de övriga skolämnena.

I detta konstnärliga forskningsarbete har jag undersökt hur olika produktionstekniska begränsningar påverkar min kreativa process som musikproducent. Syftet med arbetet är att undersöka hur min produktionsprocess påverkas när jag producerar musik utifrån begränsningar av olika slag. Mitt resultat av undersökningen resulterade i två tracks där jag begränsade mig till att använda olika verktyg i arbetsprocessen. Under det första experimentet producerade jag ett track med premissen att enbart använda mig av en digital sampler och under det andra experimentet under premissen att enbart använda mig av en mjukvarusynt. Begränsningarna agerade motsatspar till varandra då första experimentet utmanade mig att komponera ny harmonik och melodik från ett befintligt material och andra experimentet utmanade mig att arbeta med ljuddesign för att uppnå ljud som jag vanligtvis hämtar från samplingsbibliotek.Det har under denna undersökning blivit tydligt att begränsningar av olika slag är positivt för min kreativitet och min arbetsprocess. Efter detta arbete har jag fått nya perspektiv på mig själv som kreatör och konkreta verktyg att tillämpa i mitt fortsatta arbete som musikproducent.

Vad ska man göra när man som låtskrivare eller producent tappar lusten och fastnar i en blockering av den kreativa processen med att skapa musik? Hur gör egentligen andra låtskrivare när de skapar musik? Detta är bara några av de problem och frågeställningar som dyker upp i mitt huvud efter att jag ställt ifrån mig gitarren eller datorn med ambitionen att skapa en låt. Faktum är, ju mer jag går in för att skapa en låt, ju mer höga krav ställer jag på mig själv, ofta har jag också ambitionen att det jag skapar ska bli något så pass stort att resten av världen kommer att vilja lyssna på detta. Jag kan sitta och utforska ljud i timmar, mixa dessa ljud med olika effekter och plugins men ändå leder detta arbete sällan till något som liknar en låt. För att finna en väg att ta itu med dessa svårigheter och problem så har jag valt att undersöka dessa frågor. Vilka låtskrivarstrategier används av framstående låtskrivare för att skapa musik? Vilken relevans har dessa strategier till mitt eget låtskrivande? Finns det digitala verktyg som kan underlätta musikskapande? Metoden jag använder för att undersöka dessa frågor är till största del litteraturbaserad, jag har alltså inte gjort några undersökningar eller intervjuer för att få fram resultat eller material. Idéen till detta projekt är att skapa en bank av strategier och tekniker blandat med egna reflektioner som kan hjälpa processen vid låtskrivande. För att på något sätt utvärdera dessa strategier har jag skapat korta musikproduktioner där jag implementerat de strategier jag forskat kring. Som resultat av detta arbete har jag nu skapat en bank av strategier och praktiska tips för låtskrivare och intresserade i ämnet. Arbetet resulterade även i 5 kortare produktioner där jag haft chans att testa och utvärdera dessa strategier och tips.

No description available.

No description available.

Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.

InledningStudien handlar om hur förskollärare arbetar med återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Undersökningen belyser även återanvändningscentret Skatan som är en del av Sinkadusen och dess betydelse för förskolans verksamhet.SyfteVårt syfte är att undersöka hur några förskollärare resonerar om begreppet återvinningsmaterial, samt hur och varför förskollärarna använder återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Vi har även valt att undersöka hur ett återanvändningscenter arbetar och samarbetar med förskolor.MetodI studien har vi använt oss av den kvalitativa metoden med intervju som redskap. Öppna intervjufrågor användes då syftet var att undersöka förskollärares resonemang kring återvinningsmaterial. Åtta förskollärare intervjuades i tre olika kommuner, samt en intervju utfördes med två pedagoger från återanvändningscentret Skatan i Mölndals stad.ResultatResultat av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska arbeta med hållbar utveckling utefter läroplanen. Däremot visar studien att de deltagande förskollärarna arbetar olika mycket med återvinningsmaterial. I resultatet framgår det att återvinningsmaterial ofta används och finns tillgängligt i den skapande verksamheten, i bygg- och konstruktionslekar samt ute på gården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande.

No description available.

<p>Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.</p><p> </p><p>Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt<em> </em>nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.</p>