I samband med Andra Världskrigets utbrott sjösattes i Sverige en större kontroll- och planeringsapparat av ekonomin i syfte att säkra befolkningens överlevnad. En del av denna apparat var ett omfattande ransoneringssystem som successivt kom att omfatta det mesta av livsmedel och bränsle och som fick stor påverkan på boende i riket. Denna kristidsorganisation utgick till stor del från ett antal statliga organ vars förlängda arm ute i kommunerna utgjordes av kristidsnämnder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket genomslag den centralt styrda kristidsförvaltningen fick på den lokala administrativa nivån och dess kristidsnämnder. Jag undersöker specifikt och i detalj Växjö kristidsnämnds arbete 1939-1945. Som källor används formella mötesprotokoll och inkomna skrivelser. Teorin om den kommunala nivån som en förlängd arm av staten snarare än en separat agerande enhet testas i fallet Växjö kristidsnämnd under Andra Världskriget. Undersökningen visar att centralstyrningen var omfattande och även gällde för Växjö. Kristidsnämnden i Växjö kan bäst beskrivas som en del av den centrala kristidsförvaltningen och inte som ett separat lokalt organ.

Syftet med studien har varit att analysera spelberoende personers process genom en kris och dess lärande. Studien har gjorts genom kvalitativa livsberättelseintervjuer, tematisk analys och Mezirows tio faser vilka utgår från fas ett: ett desorienterat dilemma. I studien undersöktes hur en spelare tar sig igenom en allvarlig kris och vad individen lär sig under en kris. De tio faserna har sökts i materialet och sedan knutits till sju teman: Kris, Lögner, Avslöjandet, Ta tag i problemen, Socialt stöd och relationer, Lärdomar och utveckling samt Efter krisen. Analysen och resultatet har visat att nästan alla Mezirows faser finns i processen hos de spelberoende. Det betyder att resultatet till stora delar bekräftar teorin och analysmetoden. De intervjuade har genomgått faserna 1-9 förutom hos en person där fas fyra inte kan bekräftas. Om fullständig transformation har uppnåtts kan studien inte med säkerhet fastställa. Det finns skäl att tro att deltagarna har närmat sig detta i olika grad. Det sociala stödet och vikten av relationer är något som tydligt framkommer i resultatet. Ambitionen har varit att studien kan komma att vara till gagn i diskussion eller utformning av framtida behandling för spelberoende.

No description available.

Supportrar är en stor del av en fotbollsklubb, men de är lite av en gråzon. Även fast det inte finns en ekonomisk vinning i engagemanget finns det fortfarande motivation att vara där för klubben. Supportrar beskrivs ofta som lojala och hängivna, men är detta ord som de skulle använda för att beskriva sig själva och sitt supporterskap? IFK Göteborg har en stor skara av supportrar som de själva beskriver som lojala. Säsongen 2018 skakade om klubben då dåliga resultat ledde till en kris och relationen mellan klubb och supporter sattes på spel. Bra kommunikation är en viktig del för att behålla supportrarna och kunna styra utgången av krisen.   Syftet med studien är att undersöka hur supportrar till IFK Göteborg ser på sin kommunikativa roll, både under och utanför en kris. Studien ämnar att undersöka huruvida supportrarna uppfattar om de besitter en roll och om den rollen kommer med ansvar och skyldigheter till IFK Göteborg.  Detta är kopplat till IFK Göteborgs kommunikation gentemot supportrarna, därför är det även relevant att undersöka supportrarnas uppfattning av kommunikationen och om de ser förbättringsmöjligheter.  Då supportrarna utgör en stor del av klubben kommer studien även att undersöka hur supportrarnas identitet påverkas av den aktuella krisen. De frågeställningar som utformats för att svara på studiens syfte är:   -       Vad anser supportrar att deras kommunikativa roll är när IFK Göteborg befinner sig i och utanför en kris?   -       Hur uppfattar supportrarna klubbens kommunikation samt hur vill de att kommunikationen ska se ut?   -       Hur påverkas supportrarnas identitet när klubben är i en kris?   Studien bygger på teorier och tidigare forskning om kriser inom sport, kriskommunikation samt identitet. Det är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod för att svara på syfte och frågeställningar.   Studiens resultat visar att supportrarna tidigt introduceras till klubben vilket stärker deras identifikation med IFK Göteborg. Det som motiverar supportrarna är gemenskapen och samhörigheten som supporterskapet erbjuder. De centrala delarna av supporterskapet är stöttning , framförande av åsikter och beskyddande av klubben oavsett om klubben befinner sig i en kris eller ej. Resultatet visar även att supportrarna är missnöjda med hur klubben hanterat kommunikationen under säsongen 2018 och de önskar mer tydlighet. Det framgår också att identiteten hos supportrarna påverkas negativt då klubben befinner sig i en kris. Konstaterbart är även att alla supportrarna ser hoppfullt på framtiden. / Supporters are a big part of a football club, but they are a bit of a gray area. Even though there is no financial gain in the engagement, there is still motivation to be there for the club. Supporters are often described as loyal and devoted, but are these the words that they would use to describe themselves and their supportership? IFK Gothenburg has a large crowd of supporters who they themselves describe as loyal. The  season of 2018 shook the club as bad results led to a crisis and the relationship between club and supporter was at stake. Good communication is an important part of maintaining the supporters and being able to control the outcome of the crisis.   The purpose of the study is to examine how supporters of IFK Gothenburg perceive their communicative role, both during and outside a crisis. The study aims to examine whether the supporters perceive whether they have a role and whether that role comes with responsibility and obligations to IFK Gothenburg. This is linked to IFK Gothenburg's communication with the supporters, therefore it is also relevant to examine the supporters' perception of communication and whether they see improvement opportunities. As the supporters make up a large part of the club, the study will also examine how the supporters' identity is affected by the current crisis.The questions designed to answer the purpose of the study are:   -       What do supporters think their role is when IFK Gothenburg is in and outside a crisis?   -       How do the supporters perceive the club's communication and how do they want the communication to look like?   -       How does the identity of the supporters get affected when the club is in a crisis?   The study is based on theories and previous research on crises in sports, crisis communication and identity. It is a qualitative study where interview has been used as a method for answering the essay’s purpose and questions.   The study results show that the supporters are introduced to the club early, which strengthens their identification with IFK Gothenburg. What motivates the supporters is the community and the affinity that the supportership offers. The key elements of the supportership are support, to speak up about one's opinions and the protection of the club regardless of whether the club is in a crisis or not. The result also shows that the supporters are dissatisfied with how the club handled the communication during the season of 2018 and they want more clarity. It also appears that the identity of the supporters is adversely affected when the club is in a crisis. It is also evident that all the supporters look hopefully for the future.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede.Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler. Syftet är därtill att beskriva och analysera hur kreditgivare hanterar nya företag i ekonomisk kris. Uppsatsen har avgränsats till att endast beröra nystartade aktiebolag samt banken som kreditgivare. Studien bygger på en induktiv och kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem banker samt representanter från Ackordscentralen.Studien resulterade i att viktiga faktorer vid kreditgivning till nystartade företag är företagarens kompetens, branscherfarenhet och kontaktnät. Kreditgivarna ser helst att företagaren själv, ett riskkapitalbolag samt banken delar på finansieringen, och dessutom tar kreditgivarna vanligtvis minst en personlig borgen på företagaren. Kreditgivarnas identifiering av varningssignaler kan förbättras genom en ökad manuell kontroll av krediter. Dessutom bör kreditgivarna bli bättre på att vidta åtgärder direkt när signalerna har uppmärksammats samt koppla in Ackordscentralen i ett tidigare skede. Slutligen framkom att kreditgivarna hanterar krisföretag genom individuella lösningar, men är restriktiva och måste ha en stark tro på företagets framtid för att bevilja ett fortsatt engagemang.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kreditgivning till företag har sett ut ur ett historiskt perspektiv för att söka förutspå hur kreditgivningen kan komma att se ut i framtiden. Då vi kommit i kontakt med flertalet vetenskapliga undersökningar som pekar på att det är svårt för nya och små företag att få tillgång till kredit, anser vi det även intressant att studera vad som kan göras för att underlätta för företagen i framtiden. / Uppsatsnivå: D

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen. Vi lyfter även fram leken som ett hjälpmedel för barn i kris, där de kan bearbeta de känslor som uppkommit. Den litteratur som vi använt oss mest av kommer från de norska författarna Raundalen och Dyregrov. Vi har använt oss av intervjuer och har intervjuat fem pedagoger som har erfarenheter av barn i kris. De kriser som pedagogerna berättade om är skilsmässor, dödsfall, missbruk och barn som omhändertogs av socialtjänsten. Pedagogerna lyfter betydelsen av det stöd som finns i förskolan vid krissituationer, som krisplaner och stöd från chefer. Det som pedago-gerna tydligast beskriver är vikten av trygghet för barn i kris, de lyfter även vikten av att vara ärlig i samtalen med barnen.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer. De flesta är även nöjda med samverkan med föräldrar. Efter att ha samlat påsig olika erfarenheter menar de flesta förskollärare att de inte är rädda för att möta barn ochföräldrar i kris, men att man aldrig riktigt kan förbereda sig på det. De menar trots allt attman kan förbereda sig så mycket som möjligt genom att skaffa sig kompetens genomerfarenheter och ha en utförlig krisplan på förskolan.

Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har använt definierade risker inom det finansiella området som grund för vårt arbete. Vi har även betraktat de redovisningsstandarder och regelverk vi anser vara viktiga i vår studie av Carnegie.Vi har genom empiriska undersökningar valt att använda utvalda nyckeltal för att jämföra med andra banker och för att göra en jämförelse över tiden av Carnegies nyckeltal. Vi har även intervjuat en revisor och en kapitalmarknadschef på en bank för att få svar på frågor som kan ge oss en lösning på vårt ursprungliga syfte. Resultatet av den empiriska undersökningen har vi sammankopplat med vår teori och detta har lett oss till vår slutsats.Efter att ha sammanställt vårt empiriska material och analyserat de olika delarna har vi kommit fram till att vi inte med säkerhet genom årsredovisningen kan få tillräckligt med information om att Carnegie skulle hamna i kris.

Denna studie granskar vilka krav medborgare ställer på sina samhällsledare i tid av krig. Syftet var att kartlägga vilka personliga kvalitéer medborgare ansåg vara viktigast för att ledare skulle kunna hantera en krigssituation, samt hur man önskade att ledare skulle agera om det blev krig. Broschyren ”om krisen eller kriget kommer” stod som förlaga. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades genom tre separata fokusgruppsintervjuer med totalt 32 deltagare i Stockholm, Karlstad och Skövde. Resultaten pekade på att det är främst kommunikativa kvalitéer och proaktivt agerande som deltagarna efterfrågar. Att vara en stark ledare var en central definiering för att kunna hantera krig, slutsatsen blev dock att det finns många olika komponenter i det starka ledarskapet.

Denna studie ämnar undersöka en organisations upplevda behov av kompetenser som en ledare, vilken ska hantera både kris och normala förhållanden, bör besitta. Tidigare teorier som behandlar ledarskapskompetenser tenderar att begränsa sig till en av situationerna, medan denna studie istället menar att en integrerad modell bör utvecklas då en ledare troligtvis kommer att agera i båda situationer. En kvalitativ undersökning genomförs därför med hjälp av nominalgruppteknik i en ledningsgrupp på Livsmedelsverket för att identifiera och rangordna de kompetenser som respondenterna anser viktigast. En tabell som tar hänsyn till båda situationerna sammanställs utefter resultatet och jämförs sedan med befintlig teori. Studien sammanfattas med att teorierna endast delvis uppfyller Livsmedelsverkets eftersträvade ledarskapskompetenser, varför ett behov av en sådan modell finns.