Queen Kristina of Sweden (1626-1689) was in many ways an interesting, fascinating but also a very complicated woman, who has been studied widely by historians and other scholars throughout the years. However, there are few people who have considered the queens attitude towards the male norm which characterize Sweden, and most of Europe, during the seventeenth century. My purpose with this essay is therefore to apply the historian and gender expert Yvonne Hirdman´s theory about the gender system and the hierarchical order, where the male is the norm and representative of what is considered to be normal in the society, on literature regarding Queen Kristina of Sweden. The historical method of this essay will be historiography, as a result of the fact that my study is based on other historians and scholars research. Moreover, my intention is to include Kristina´s entire life in Sweden, from her birth as far as to her abdication from the Swedish throne and study this through the gender perspective introduced above. With this mentioned my essay therefore is named Against All Odds. A Study on Kristina of Sweden from a Gender Perspective.  The fact that Kristina of Sweden has been widely described by researchers with different disciplines and in various ways during the years becomes clear throughout this essay. In my essay concerning the male norm and queen Kristina it appears that elements like her male upbringing was of vital importance in her reply to the male norm and also towards her act against other females. The historian Peter Englund has mentioned the fact that Kristina carried out some form of mind change of her sex, maybe to be able to uphold the position as queen of Sweden. Moreover, Kristina broke the male norm by becoming queen but otherwise she accepted and, to some extent, even encouraged this dominant norm.

Queen Kristina of Sweden has throughout history often been portrayed as homosexual, promiscuous and hermaphroditic. This thesis is a historiographical study of the research made in the area during the 21st century, and analyzes five authors on the basis of Gender Theory. The concepts of gender, sexuality and political rule are central in the study. The results show that the authors who coincide with this theory advocate Kristina’s abnormality and all have strong connections in separating female and male and encourage a hierarchy between the sexes, whereas the authors who question this theory dissociate themselves from a heteronormative view of society. The final results show that it is erroneous that male authors comply with the gender theories while female authors question and dissuade them.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina. Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna. Under 1980-talet höll författarna samma nivå som tidigare nämnda böcker där Kristina blev svartmålad men under 2005 förbättrades genusperspektivet. Även om det än idag finns brister ser man tydliga skillnader eftersom demokratin och jämställdheten nu finns i de nyare upplagorna. Framför allt kan vi i den sista boken, från 2007, se att man lyfter fram andra faktorer än Kristinas dragning till den katolska läran.

Queen Kristina of Sweden (1626-1689) is a person who has been widely studied during the years. She is known as the monarch who left the Swedish throne and the protestant faith in favour of the catholic Rome. Even though Kristina left her powerful position as queen of Sweden she never gave up her dignity as a sovereign.   My purpose with this study is to analyse historians and other scholars different research concerning Kristina’s notorious execution of Monaldesco in 1657. This event took place during her time as a guest on Fontainebleau, the French king´s castle. In my literature study regarding this event I will apply the famous Italian humanist Niccolò Machiavelli’s advice on how to be a capable prince. With this mentioned my essay is named:  A Valiant Lion and a Cunning Fox. A Study on the Execution of Monaldesco from Machiavelli’s Theory of the Prince.   The Machiavellian theory of the prince is very complex. The demands to become an able prince according to Machiavelli are almost impossible to reach. However, in my study it becomes clear that Kristina was capable enough to capture Fortune when Jules Mazarin gave her the opportunity to join him in an alliance with the aim to conquer Naples. On the other hand, her choice did not only provide her with profits, it also put her in a position of dependence, a position which Machiavelli considers to be problematic. Furthermore, the literature claims that Kristina tried to use the cunning of a fox, the problem was that Mazarin was even more cunning the she was. Later the plans of conquering Napels was exposed by Kristina’s crown equerry Gian Rinaldo Monaldesco. The penalty for this crime he had to pay with his life, she executed him in Galerie des Cerfs on Fontainebleau. As a result of Kristina’s actions Europe got disturbed and a lot of rumours got spread which damaged her reputation badly. Nevertheless, Kristina took full responsibility of the execution. Machiavelli agrees on the fact that betrayal should be punished but the negative consequences gave Kristina a very bad reputation, and Machiavelli emphasizes that a capable prince should avoid being hated. My conclusion is that Kristina proves some minor signs of herself as a capable prince according to Machiavelli. However it should be pointed out that the capability that Machiavelli emphasizes is almost impossible to achieve. The study has also shown that, in contrast to Machiavelli’s capable prince, according to literature Queen Kristina´s foremost goal was nothing but her own independence and freedom.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel i historia framställer drottning Kristina. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Hur framställs drottning Kristina i de utvalda läromedlen i förhållande till de perioder i hennes liv som analyseras?” samt ”Finns det skillnader i hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vari består i så fall dessa skillnader?”. För att behandla frågeställningarna valdes läromedelsanalys som metod. Materialet i studien är läromedel i historia för årskurs 4–6. Studien utgår från ett utvidgat läromedelsbegrepp och innefattar därför både tryckta och digitala läromedel. Materialet består av 12 läromedel, varav 4 av dessa är digitala. Samtliga läromedel inom studiens område bidrar med kunskap till studiens syfte. Historiemedvetande tillämpas som teoretiskt perspektiv. Historiemedvetande ses också som en tolkning av sammanhangen mellan dåtid, nutid och framtid. Ytterligare ser studien historiemedvetande som ett identitetsskapande begrepp, vilket innebär att en persons historiemedvetande påverkar identitetsutvecklingen. Läromedlen har analyserats utifrån Ammerts analysmodell som synliggör vilken framställningstyp innehållet i ett läromedel har. Framställningstyperna är konstaterande, förklarande, reflekterande/analyserande och normativ. Läromedlen har delats upp utifrån olika perioder i drottning Kristinas liv. Perioderna består av 1. Barndom och uppväxt, 2. Skildring av Kristinas tid som regent och 3. Drottning Kristinas abdikering och fortsatta liv. Resultat och analys synliggör vilket innehåll om drottning Kristina som framställs samt hur detta innehåll förmedlas. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vilka skillnader som finns mellan dem. Resultatet visar att de analyserade perioderna i drottning Kristinas liv skiljer sig mellan läromedlen, samtidigt som vissa likheter går att urskilja. Samtliga framställningstyper förekommer i olika läromedel. De vanligaste framställningstyperna är konstaterande och förklarande. Sammantaget visar studien att läromedlen erbjuder olika kunskapsstoff och framställer innehållet på olika sätt. Detta innebär att läromedlen erbjuder eleverna olika historiemedvetande.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Den här uppsatsen handlar om Kristina Lugns poesi, de kvinnokroppar som befolkar hennes dikter och hur deras agerande kan läsas utifrån grotesk och queer teori. Jag skapar en queerfeministisk figuration, döper henne till Den kvinnliga grotesken och låter henne ta kropp i dikterna. Hon spinner trådar mellan teorierna, dikterna och yttervärlden. Metoden jag använder mig av är tematisk närläsning, med en bas av situerad kunskap enligt Donna Haraway. Med hjälp av de redskapen delar jag upp materialet i fyra tematiska delar; den stympade kroppen, den läckande kroppen, den trånande kroppen, och den djuriska kroppen. Mitt syfte är att utifrån grotesk och queer teori läsa hur kvinnokropparna i Kristina Lugns poesi agerar, och undersöka om agerandet representerar strategier för frigörelse från normativ kvinnlighet. / This essay concerns itself with the poetry of Kristina Lugn, the female bodies that inhabit her poems, and how their behaviour can be interpreted via grotesque and queer theory. Within, I create a queer-feminist figuration, I name her The female grotesque and finally let her corporealise in the poems. She spins threads between the different bodies of theory, the poems and society. The method is thematic close-reading, with a base of situated knowledge according to Donna Haraway. Using these tools I split up the material into four distinct thematical parts; the mutilated body, the leaking body, the yearning body and the animal body. My aim is to employ grotesque and queer theories in a reading of the female bodies in Kristina Lugns poetry and investigate whether their actions can be seen as representative of strategies for liberation from normative femininity.