Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations. / Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1998. / Vita. Includes bibliographical references (leaves [192]-201).

No description available.

Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.

No description available.

Under den svenska stormaktstiden rådde en hierarkisk ordning mellan stånden, men också mellan man och kvinna. Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförande analys på porträtt av Gustav II Adolf och Drottning Kristina av Sverige. Hur valde hovet och konstnärerna att gestalta en manlig och en kvinnlig regent och vilka argument förs och försvarar en kvinnlig regent. Metoden som använts är Erwin Panofskys ikonografiska metod i tre delar. Metoden är deskriptiv och komparativ. Porträtten på båda regenterna visar på deras suveräna makt. Det är tydligt att den manliga regenten kommunicerar fysisk styrka enligt tidens krigarideal, något som den kvinnliga regenten inte visar på då hon inte tilläts strida. Konstnärerna hittar andra sätt att avbilda den suveräna drottningen, något som denna uppsats behandlar.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

Under den äldre nysvenska perioden var svenskan under förändring. Undersökningar om denna period finns, men inte många redogör för kvinnors språk. Drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna finns transkriberade, men hennes språk har inte undersökts. Syftet med studien är att bidra till beskrivningen av det äldre nysvenska språket, med bisyftet att framhäva och undersöka texter skrivna av en kvinna, under en tid då texter skrivna av kvinnor är få och inte särskilt undersökta. Metoden som användes grundade sig i en tidigare undersökning av samma karaktär. Materialet utgjordes av 14 av drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna. Resultatet visade att drottning Kristinas språk till stor del passade med beskrivningen av språket under 1600-talet, men att hon både använde sig av såväl nya språkdrag som språkdrag som ansågs vara ålderdomliga. Slutsatsen är att Kristinas språk genom sin variation och inkonsekvens speglar en tid i svenskans historia där språket var i stor förändring.

No description available.