No description available.

Den här studien syftar till att undersöka på vilket sätt läromedlens beskrivning samt framställning av historia påverkar individers historiemedvetande. Det här har gjorts genom att analysera sex läromedel i historia med inriktning på mellanstadiets årskurser 4-6, utifrån en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är historiemedvetande, och i det här fallet hur det formas utifrån hur en person beskrivs i läromedel. Kvinnor är underrepresenterade i läromedel (Nielsen 2014, s. 7), men studien har inte utgångspunkt i ett genusperspektiv eller hur kvinnor framställs genom historien, utan underrepresentationen är en motivering till valet av analyssubjekt. Därför kommer studien att inrikta sig på den kvinnliga regenten drottning Kristina. Studien bidrar därmed till den historiedidaktiska forskningen genom att påvisa att historiemedvetandet hos individer påverkas av hur en person beskrivs i läromedel.   Vi har avgränsat studien till att enbart behandla utvalda historiska händelser i drottning Kristinas liv, för att bland annat kunna bedriva en jämförbar analys enligt vår metod. Hon levde även under en intressant period i Sveriges historia då Sverige var en stormakt och hade många blickar vända mot sig, samt att hon skulle leva upp till sina förfäders prestationer då exempelvis hennes farfars far var Gustav Vasa som införde protestantismen i Sverige.   Det framkommer att det finns många likheter, men även en hel del skillnader mellan läromedlen. Skillnaderna ligger både i vilka historiska händelser som nämns, vilket utrymme de får och på vilket sätt författarna har valt att beskriva händelserna. De specifika ordvalen får en stor betydelse då de kan vara avgörande för läsarens tolkning av texterna vilket i sin tur påverkar historiemedvetandet. Många av författarna har även ett målande textspråk vilket fångar läsaren, men på vissa ställen sker detta på bekostnad av konkreta fakta samt att konsekvensen blir att faktan inte överensstämmer mellan läromedlen.

I föreliggande studie undersöks drottning Kristina i tio historieläroböcker mellan 1907–2018 utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur drottning Kristina framställs samt huruvida bilden av henne har förändrats eller bibehållits i läromedlen. Tidigare forskning har visat att det finns en manlig överrepresentation i läroböckerna. Det manliga perspektivet får ett stort utrymme medan kvinnorna inte finns integrerade i texten utan förklaras i egna avsnitt. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys utifrån Staffan Selander. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Yvonne Hirdmans genussystem samt av Karin Tegenborg Falkdalens ”drottningens två kroppar”. I resultatet framgår det att bilden av drottning Kristina har gått från att beskriva hennes regeringsperiod och personlighet på ett negativt sätt till att i de allra senaste läroböckerna beskriva henne som drottningen som bröt könsnormerna. Det märks tydligt i de två sista läroböckerna hur man väljer att anlägga ett genusperspektiv i beskrivningen av drottning Kristina, något som helt saknas i de övriga läroböckerna. En ökad genusmedvetenhet i de sista läroböckerna är något som tydligt framgår i läroböckerna.

<p>The drama of Kristina Lugn’s Kvinnorna vid Svansjön (The women by the Swan Lake) takes place in the dialogue and language; the same ambiguous language that is found in Lugn’s poetry. In this essay I examine how meaning and dramatic tension is created in the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön.</p><p>I describe the play, using concepts from various drama theories. However, the most important concepts of classical drama theory such as "story" and "plot" are not really applicable. This is because of the contradictory information given in the dialogue. For the same reason, the dramatic ”space” is very hard to define. I found other concepts, ”theme/motif” and ”symbol”, more rewarding. These elements carry the spheres of interest and constitute the metaphors that create unity in the play. The main themes/motifs in this drama are ”love” and ”death”, which are closely connected to the main symbol, ”water”.</p><p>According to theatre theorist Erika Fischer-Lichte, dramatic dialogue contains a tension between ”writing” and ”orality”. This tension is my starting point when examining the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön, which constantly alternates between monologue (writing) and face-to-face dialogue (orality). The tension between writing and orality is also present linguistically in the play; writing is represented by lyrical, metaphorical language and orality by everyday spoken language. I find that communication often occurs through associative and thematic language use. There are many connections between the metaphors/themes on the linguistic level and the motifs/themes on the dramatic level. Lugn’s thematic dialogue gives new life to worn-out metaphors.</p><p>I connect the tension in dialogue and language to the play’s floating spatial dimension, in which I make out two levels: ”reality” and ”fantasy”. These levels are as deceptive as the language of the play and help to create uncertainty and suspense about the dramatic reality.</p>

This dissertation explores the role that physical attractiveness plays in many aspects of adolescent romantic relationships, such as relationship longevity, relationship satisfaction, and power dynamics within the relationship. Three specific questions are examined in this project. First, is partner physical attractiveness associated with relationship satisfaction? Second, do adolescent couples who are well ―matched‖ according to physical attractiveness remain together longer that those who are not? Third, does the couple member who is higher in physical attractiveness have more power in the relationship? To examine these questions, we used data collected from 99 middle adolescent and 106 late adolescent dating couples. We used survey data, as well as observational coded data of recorded conversations in which the couples discussed an issue of disagreement in their relationship. In order to control for non-independence of partner-members’ responses, data was examined with hierarchical linear modeling when appropriate. Physical attractiveness was unrelated to general relationship satisfaction or to any positive relationship experiences. However, physical attractiveness was positively associated with negative aspects of relationships, such as possessiveness and emotional painfulness. Matching was unrelated to relationship length or status. In couples in which the female was the more attractive member, both couple members enacted the power pattern (self persuading followed by partner giving in) more frequently compared with other couples. Findings and implications are discussed within the framework of evolutionary, social, and feminist psychology theories. Limitations and directions for future research are also discussed.

<p>Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm. Hennes poesi kan förknippas med drag av melankoli, våldsam ångest och dess dramatiska uttryck för dödslängtan. Sorg, mani, fobi och ångest blandas med fysiska men och problem. Den inre oron verkar tränga utåt, agera fram tills den nästan framstår som vansinne, galenskap. Hennes lyriksamlingar har alla dessa motiv och drag gemensamt från debuten 1972 till den senaste som kom ut 2003. </p><p> Det finns relativt lite forskning om Kristina Lugns lyrik, trots att det finns en del skrivet om hennes dramatik. Inom lyriken har man bland annat tidigare tittat på Lugns plats som skald i offentligheten och studerat hennes ironiska och groteska drag. Det har också uppmärksammats från flera håll att relationerna i Lugns dikter är viktiga, men att relationen mellan mor - dotter är den som lyser starkast. I mitt sökande av lämpligt ämne för uppsats fann jag att det som skrivits om Lugns sätt att problematisera genus och könsroller genom att skriva om det kvinnliga diktjagets sjukdomstillstånd, bara nämns som hastigast trots att det är något som återkommer i samtliga diktsamlingar från debuten 1972 till den senaste 2003. Då ämnet nuddats eller berörts har det dykt upp endast i samband med andra studerade ämnen. Lars Elleström berör exempelvis ämnet ytligt i En ironisk historia från Lenngren till Lugn från 2005, då han beskriver ironin i Lugns karakteristiska framställningssätt. </p><p> Mitt syfte med denna uppsats är således att uppmärksamma, ringa in och försöka se sam¬bandet mellan de i Lugns lyrik ständigt återkommande inre dragen av ångest, ensamhet, döds-längtan m.m. och de könsroller som vi människor ständigt inordnas i. Mitt huvudsyfte är att försöka ta reda på om de kvinnliga diktjagen i sina stereotypa utformningar är sjuka eller spelar sjukrollen, och vad detta möjligen kan ha för mening. Jag inser att uppsatsen skulle vinna på att ha en i analysen bearbetning utifrån endast en tes om varför diktjagen är sjuka, galna. Möjligtvis är det å ena sidan i en koncentrerad form lättare att strukturera uppsatsen och ta ut ordentliga svar, å andra sidan menar jag att uppsatsen med sin bredd och många angreppsvinklar kan ge en bredare förståelse för både kvinnorollen och sjukrollen i Kristina Lugns lyrik. Jag hoppas att arbetet snarare kan ses som en presentation av både Lugns lyrik, hennes motiv och tema, än en uppsats med definitiva svar.</p><p> Jag använder i min uppsats främst Karin Johannissons två böcker Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin- de- siècle (1994) och Kroppens tunna skal. Sex essäer om kropp, historia och kultur (1997) för att kunna peka på det idéhistoriska sjukdomsperspektivet, där tanken om ”jaget, kroppen och samhället” figurerar. Johannisson skriver i Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin- de- siècle från 1994 att ”[k]vinnosjukligheten illustrerar de starka sambanden mellan samhället, kroppen och jaget.” </p><p> Johannissons perspektiv är idéhistoriskt med feministiska drag. Jag tar tillvara olika utgångspunkter från Johannissons verk och utvecklar egna tankar utifrån dem för att applicera på Lugns lyrik. Den feministiska utgångspunkten hämtar jag från teorier av Yvonne Hirdman i boken Genus – om det stabilas föränderliga former (2001), samt från Gilbert och Gubars klassiska bok The madwoman in the attic- The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979).</p><p> Metoden jag kommer att bruka är närläsning av ett trettiotal utvalda dikter från Kristina Lugns samtliga lyriksamlingar. Anledningen till att jag väljer att nyttja det omfångsrika kompletta utbudet av diktsamlingar är för att starkare kunna bevisa min tes, samt att ge prov på att den tematik och de motiv jag valt för mitt arbete går att spåra och urskilja i samtliga samlingar, något som ger en starkare grund för min slutsats. Jag kommer således inte fokusera på utvecklingen eller titta på hur sjukdoms- och könsrollstematiken förändras genom samlingarna, på grund av uppsatsens komprimerade format. Av tillfälle har det slumpat sig så att den första och sista diktsamlingen inte har lika många citerade dikter som övriga diktsamlingar har i denna uppsats. Dessa två diktsamlingar skiljer sig inte i könsrollstematiken eller i diktjagens sjukdomstillstånd. Jag har helt enkelt valt ut dikter som jag ansett vara tydligast exempel och därmed lämpligast för ändamålet.</p>

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm. Hennes poesi kan förknippas med drag av melankoli, våldsam ångest och dess dramatiska uttryck för dödslängtan. Sorg, mani, fobi och ångest blandas med fysiska men och problem. Den inre oron verkar tränga utåt, agera fram tills den nästan framstår som vansinne, galenskap. Hennes lyriksamlingar har alla dessa motiv och drag gemensamt från debuten 1972 till den senaste som kom ut 2003. Det finns relativt lite forskning om Kristina Lugns lyrik, trots att det finns en del skrivet om hennes dramatik. Inom lyriken har man bland annat tidigare tittat på Lugns plats som skald i offentligheten och studerat hennes ironiska och groteska drag. Det har också uppmärksammats från flera håll att relationerna i Lugns dikter är viktiga, men att relationen mellan mor - dotter är den som lyser starkast. I mitt sökande av lämpligt ämne för uppsats fann jag att det som skrivits om Lugns sätt att problematisera genus och könsroller genom att skriva om det kvinnliga diktjagets sjukdomstillstånd, bara nämns som hastigast trots att det är något som återkommer i samtliga diktsamlingar från debuten 1972 till den senaste 2003. Då ämnet nuddats eller berörts har det dykt upp endast i samband med andra studerade ämnen. Lars Elleström berör exempelvis ämnet ytligt i En ironisk historia från Lenngren till Lugn från 2005, då han beskriver ironin i Lugns karakteristiska framställningssätt. Mitt syfte med denna uppsats är således att uppmärksamma, ringa in och försöka se sam¬bandet mellan de i Lugns lyrik ständigt återkommande inre dragen av ångest, ensamhet, döds-längtan m.m. och de könsroller som vi människor ständigt inordnas i. Mitt huvudsyfte är att försöka ta reda på om de kvinnliga diktjagen i sina stereotypa utformningar är sjuka eller spelar sjukrollen, och vad detta möjligen kan ha för mening. Jag inser att uppsatsen skulle vinna på att ha en i analysen bearbetning utifrån endast en tes om varför diktjagen är sjuka, galna. Möjligtvis är det å ena sidan i en koncentrerad form lättare att strukturera uppsatsen och ta ut ordentliga svar, å andra sidan menar jag att uppsatsen med sin bredd och många angreppsvinklar kan ge en bredare förståelse för både kvinnorollen och sjukrollen i Kristina Lugns lyrik. Jag hoppas att arbetet snarare kan ses som en presentation av både Lugns lyrik, hennes motiv och tema, än en uppsats med definitiva svar. Jag använder i min uppsats främst Karin Johannissons två böcker Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin- de- siècle (1994) och Kroppens tunna skal. Sex essäer om kropp, historia och kultur (1997) för att kunna peka på det idéhistoriska sjukdomsperspektivet, där tanken om ”jaget, kroppen och samhället” figurerar. Johannisson skriver i Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin- de- siècle från 1994 att ”[k]vinnosjukligheten illustrerar de starka sambanden mellan samhället, kroppen och jaget.” Johannissons perspektiv är idéhistoriskt med feministiska drag. Jag tar tillvara olika utgångspunkter från Johannissons verk och utvecklar egna tankar utifrån dem för att applicera på Lugns lyrik. Den feministiska utgångspunkten hämtar jag från teorier av Yvonne Hirdman i boken Genus – om det stabilas föränderliga former (2001), samt från Gilbert och Gubars klassiska bok The madwoman in the attic- The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979). Metoden jag kommer att bruka är närläsning av ett trettiotal utvalda dikter från Kristina Lugns samtliga lyriksamlingar. Anledningen till att jag väljer att nyttja det omfångsrika kompletta utbudet av diktsamlingar är för att starkare kunna bevisa min tes, samt att ge prov på att den tematik och de motiv jag valt för mitt arbete går att spåra och urskilja i samtliga samlingar, något som ger en starkare grund för min slutsats. Jag kommer således inte fokusera på utvecklingen eller titta på hur sjukdoms- och könsrollstematiken förändras genom samlingarna, på grund av uppsatsens komprimerade format. Av tillfälle har det slumpat sig så att den första och sista diktsamlingen inte har lika många citerade dikter som övriga diktsamlingar har i denna uppsats. Dessa två diktsamlingar skiljer sig inte i könsrollstematiken eller i diktjagens sjukdomstillstånd. Jag har helt enkelt valt ut dikter som jag ansett vara tydligast exempel och därmed lämpligast för ändamålet.

In Italy in 1528 the famous author Baldassare Castiglione published the book Il Cortegiano. In words Castiglione portraits the ideal courtiers and provides a lot of advice on how to achieve the ultimate courtier manner. For example he introduces and explains the words sprezzatura and grazia. His advice spread from Italy and influenced the courts around Europe.  My purpose with this study has been two folded. Firstly, I have analysed Castigliones Il Cortegiano in order to examine his vision of virtues and ideals. Castiglione’s advice on the perfect courtier is several and the book is quite extensive. In order to make his advice clear I have arranged these under five headings: noble birth, ideals of a gentleman, beautiful character, warlike virtues and book learning. Furthermore, I have analysed four portraits of Swedish rulers. The portraits are as follows: Johan Baptista van Uther’s portrait of Johan III produced in 1582, Matthaeus Merian’s picture of Gustav II Adolf from 1632, David Beck’s portrait of queen Kristina produced in 1650 and finally David Klöcker Ehrenstrahl’s portrait of the riding Karl XI from 1682. Finally, I have applied Castiglione’s advice on the portraits in order to study how well they conform.   The study has shown that many of the ideal and virtues emphasized by Castiglione are similar to many of those highlighted in the portraits. The idea of a beautiful soul in a controlled body seems to run like a thread through the selected portraits as well as in Castiglione’s advice on how to be an ideal courtier. In conclusion, many of the ideals stressed by Castiglione in sixteenth century Italy also inspired Swedish sovereigns. His advice also seems to have survived in the seventeenth century, if nonetheless in other forms.

The drama of Kristina Lugn’s Kvinnorna vid Svansjön (The women by the Swan Lake) takes place in the dialogue and language; the same ambiguous language that is found in Lugn’s poetry. In this essay I examine how meaning and dramatic tension is created in the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön. I describe the play, using concepts from various drama theories. However, the most important concepts of classical drama theory such as "story" and "plot" are not really applicable. This is because of the contradictory information given in the dialogue. For the same reason, the dramatic ”space” is very hard to define. I found other concepts, ”theme/motif” and ”symbol”, more rewarding. These elements carry the spheres of interest and constitute the metaphors that create unity in the play. The main themes/motifs in this drama are ”love” and ”death”, which are closely connected to the main symbol, ”water”. According to theatre theorist Erika Fischer-Lichte, dramatic dialogue contains a tension between ”writing” and ”orality”. This tension is my starting point when examining the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön, which constantly alternates between monologue (writing) and face-to-face dialogue (orality). The tension between writing and orality is also present linguistically in the play; writing is represented by lyrical, metaphorical language and orality by everyday spoken language. I find that communication often occurs through associative and thematic language use. There are many connections between the metaphors/themes on the linguistic level and the motifs/themes on the dramatic level. Lugn’s thematic dialogue gives new life to worn-out metaphors. I connect the tension in dialogue and language to the play’s floating spatial dimension, in which I make out two levels: ”reality” and ”fantasy”. These levels are as deceptive as the language of the play and help to create uncertainty and suspense about the dramatic reality.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1988. / Summary in English. Includes index. Bibliography: p. 234-239.