No description available.

Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

<p>Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning.</p> / <p>ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.</p>

Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning. / ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.

I en miljö med kontinuerlig förändring står organisationer inför utmaningen att bestämma när eller om de ska investera i uppgradering av informationsteknologi. Att uppgradera befintlig informationsteknologi till en nyare version kan för många verka självklart, men i vissa fall väljer ändå organisationer att inte genomföra tillgängliga uppgraderingar   Studien består av två beslutsfattanden rörande uppgraderingar av två olika systemtyper i samma organisation. Systemtyperna som studien berör är ett innehållshanteringssystem och ett operativsystem. Det primära syftet med denna studie är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar beslutet att inte genomföra uppgraderingar av dessa system. Det sekundära syftet är att identifiera vilka de faktiska effekterna av att en organisation först inte genomför och senare genomför en uppgradering av sitt befintliga IT-system. Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer på IT-avdelningen vid Karlstads universitet som är kund och användare av de båda systemtyperna. Genom en litteraturstudie identifierades åtta faktorer som påverkar beslut att inte uppgradera.   Gällande innehållshanteringssystemet framkom att tre av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Höga kostnader, Brist på interna resurser, Risk för kompabilitetsproblem. Tillkommande faktorer som inte identifierades i litteraturgenomgången var: Kunskap om framtida versioner och Undvika att behöva genomföra samma projekt igen. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var: Skapande av egna moduler och Svårigheter att använda tilläggsmoduler. Effekterna av att senare uppgradera var: Förbättrad funktionalitet, Hög tekniktröskel och Ny och modern teknik.   Gällande operativsystemet framkom det att fyra av de identifierade faktorerna påverkade beslutet att inte uppgradera: Risk för avbrott i verksamheten, Brist på interna resurser, Höga kostnader och Kostsam användarutbildning. Tillkommande faktor som inte identifierades i litteraturgenomgången var: För stor gränssnittsförändring. Det framkom även att de faktiskt uppfattade effekterna av att inte uppgradera var att de: Undkom förväntade supportärenden och problematik. Effekterna av att senare uppgradera var: Äldre datormodeller fungerar bättre, Modernare och säkrare operativsystem och Enklare att förvalta.

Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

Implementering av BI inom offentlig sektor är något som växer och blir vanligare och vanligare. För organisationer inom privata sektorn finns det tydliga och välbeprövade kritiska framgångsfaktorer att följa för att lyckas med implementationen. För den offentliga sektorn är detta inte lika tydligt och finns lite forskning. Denna studie har undersökt kritiska framgångsfaktorer för den offentliga sektorn vid BI implementation. Studien har utgått ifrån ett tidigare framtaget ramverk anpassat för den privata sektorn för att sedan urskilja med hjälp av erfarna personer inom området vilka kritiska framgångsfaktorer som finns för den offentliga sektorn. Studien har resulterat i ett vidareutvecklat ramverk anpassat för den offentliga sektorn. Studiens resultat framställer en tydlig skiftning från det tidigare ramverkets affärsfokus till ett mer verksamhetsfokus för den offentliga sektorn. Det vidareutvecklade ramverket framhäver även att det måste finnas en BI-mognad inom den offentliga verksamheten som inte var en kritisk framgångsfaktor inom det tidigare ramverket.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation. Det som byggs upp är en lång relation med kontinuerligt arbete som innefattar förbättringar, för kunden, men även för att systemleverantören ska nå vinster. Det är därmed viktigt att förstå vad som krävs för att nå ett lyckat affärssystemprojekt, och vilka effekter som ska eftersträvas. Syftet med uppsatsen är att identifiera uppfattade kritiska framgångsfaktorer och kundeffekter vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling i form av process- och systemförbättringar ur ett relationsperspektiv. Uppsatsen baseras på fyra djupgående intervjuer med respondenter som varit delaktiga under ett affärssystemprojekt. Två respondenter från varje part är utvalda för att få ett mångsidigt perspektiv på projektet. Respondenterna är även uppdelade från både de strategiska och det operativa perspektivet. De två parterna har sedan tidigare en mycket lång relation. För att besvara syftet har slutsatserna delats upp i två kategorier: kritiska framgångsfaktorer vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling samt kundeffekter efter affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som behöver hanteras på rätt sätt för att affärssystemprojekt ska bli lyckade och effekter är de vinster kunden kan erhålla från affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. I uppsatsen identifierades totalt 19 kritiska framgångsfaktorer och nio upplevda kundeffekter. Under den empiriska studien identifierades fem nya kritiska framgångsfaktorer och en ny upplevd kundeffekt. De kritiska framgångsfaktorerna som enligt den empiriska studien ansågs ha störst inverkan var: utbildning, helhetsbild, sätta upp riktlinjer samt detaljera processer. De upplevda kundeffekterna som ansågs gett störst resultat baserat på respondenterna under den empiriska studien var: beslutsunderlag, automatisering samt gränsöverskridande.

Det blir allt vanligare att företag väljer att använda mobila applikationer för att underlätta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer är så kallade mobilt business intelligence lösningar  som är starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anställda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag så är det väldigt användbart att känna till faktorer som gör det lättare att nå framgång med MBI. Idag finns det väldigt lite forskning kring framgångsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. Därför har denna studie behandlat ett par framgångsfaktorer inom området system innehåll och kvalitet för att ta reda på hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen är för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag. Resultatet visade sig att vissa av framgångsfaktorerna så som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jämförelse med andra framgångsfaktorer för att nå framgång med MBI. Studien tar även fram problem och svårigheter som nätverksproblem, extra arbete prestanda försämring med flera som kan uppstå med att uppnå kritiska framgångsfaktorer.

The market for maintenance of dwellings in the construction industry is only getting more significant due to the time factor. Dwellings are only getting older, and demands for refurbishment are getting more obligatory for tenant-owned cooperatives.  This study examines the project manager’s approach when dealing with tenant-owned cooperatives and the management of pipe replacement. What risks and factors that are important to identify to achieve a possible decrease in disturbances in pipe replacement projects. To answer the purpose and the research questions asked, eight interviews were conducted.  The interviews were project managers with different experience level in the field of pipe replacement. The questions asked were based on the theoretical aspect of this study to examine further strategies that could help to achieve a successful project. The result from the interviewees was then analyzed and compressed to understand main factors and identify strategies to decrease disturbance during a pipe replacement project. The result from this master thesis indicates that a well-functioned communication prevents unpredictable risks together with a comprehensive pre-study. When dealing with a non-professional client, the right approach and educational level have to be established in the first interaction. When asked to rank the critical success factors, the most important ones were; Human-related factors, Project procedures, and Project-related factors. This consequently, implies which areas that are important for a project manager. As for the result of using risk management in pipe replacement projects, it could be regarded as either the most important or one very important tool to generate a successful project. / Marknaden för underhåll av bostadsrättföreningars bostäder i byggbranschen blir bara allt större på grund av tidsfaktorn. Bostäder blir bara äldre och krav på renovering blir mer obligatorisk för bostadsrättsföreningarna.   Denna studie undersöker projektledarens synsätt om hur man hanterar bostadsrättföreningar och projektledningen av stambyte. Vilka risker och faktorer som är viktiga att identifiera för att uppnå så nära som möjligt ett störningsfritt projekt. För att svara på syftet och frågeställningar har åtta intervjuer genomförts. Intervjuerna var med projektledare med olika erfarenhetsnivåer inom stambyte. Frågorna var baserad på den teoretiska aspekten av denna studie för att undersöka strategier som skulle kunna bidra till att uppnå ett framgångsrikt projekt. Resultatet från intervjuerna analyserades och undersöktes för att sedan förstå huvudfaktorerna och därmed identifieringsstrategier för att minska störningarna under ett stambytesprojekt. Resultatet av detta examensarbete visar att en väl fungerande kommunikation hindrar oförutsägbara risker med en djup förstudie. När projekt ledarna arbetar med en icke-professionell beställare måste man redan från början etablera rätt inställning. När de som intervjuades frågades om att rangordna vilka av de kritiska framgångsfaktorerna som var de viktigaste, var följande resultat; Mänskliga faktorer, upphandlingsprocesser och Projektrelaterade faktorer. Följaktligen, innebär vilket område som är viktigt för en projektledare. När det gäller resultatet av att använda riskhantering i rörbytesprojekt, kan det betraktas som antingen det viktigaste eller ett mycket viktigt verktyg för att skapa ett framgångsrikt projekt.