Många ERP-implementeringsprojekt går över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur väl stämmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgångsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet är att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgångsfaktorer är aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor. Studien noterade flera likheter mellan det teoretiska ramverket samt uppfattningarna hos de svenska affärssystemskonsulterna. Områden som projektplanering ansågs vara av yttersta vikt. Ett antal skillnader upptäcktes också. Det ansågs kritiskt att personal har möjlighet att lägga ner den tid som behövs. Vidare ansågs god kommunikation vara en grundläggande komponent. / Many ERP-implementation projects require more time and money than expected. Previous research has developed a framework consisting of several critical success factors that need to be considered during implementation projects. How well does the earlier developed theoretical picture of critical success factors align with the picture of several Swedish ERP-consultants today? The purpose is to clarify if a previously developed framework of critical success factors are applicable to current ERP-implementation projects. A literature study was performed and followed by five qualitative semi structured interviews at five established Swedish ERP-consulting firms. The study noted several similarities between the theoretical framework and the opinions of the Swedish ERP-consultants. Areas such as project planning proved to be of vast importance. A few differences were also revealed, such as the great significance of having the time necessary as well as proper communication.

I enighet med teknikutvecklingen förändras även förutsättningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förändras i samband med detta och verksamhetens systemdesign måste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig på IT-marknaden.Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i många fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar på vilka sätt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgångsfaktorer som är avgörande vid systemskiften till SOA.I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sänkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgångsfaktorer som är direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli. / In unity with the technological evolution the conditions for cost-effective IT environments also changes. In this context, the architecture of software systems is changing and the business system design has to follow this development in order to be competitive on the IT market.Implementations of Service Oriented Architecture, abbreviated as SOA, have in many cases proven to be profitable investments to a modern architecture. This thesis explains in which ways SOA may turn out to be cost-effective for companies, and identifies critical success factors that are crucial within a system transition to SOA.The combination of a theoretical literature study, analysis of published business cases and empirical studies provided a result in which SOA-based solutions was cost-effective by reduced costs, time savings and faster product development. The study identifies five main critical success factors which are directly related to how cost-effective an implementation of SOA may be.

The purpose of this study is to provide recommendations to further develop and improvements of models which can be applied to IT governance models for system maintenance. The work investigates gaps in the implementation and using phase of the model pm3 and also models which are inspired in pm3. The aim of the present paper is to answer the research questions which are related to (1) which critical success factors that have an impact on the governance of system maintenance management and also for the model pm3 and (2) how maintenance management models can further be developed and improved. This qualitative study is a case study in which a questionnaire and interview in two steps have been completed. The sample of respondents have been made with a specific purpose that reflects the selected qualities and relevance of the study and also with a geographical distribution. The study resulted in a number of critical success factors for the model pm3 where some of these can be considered as general for all maintenance management models. The results shows the need of a maintenance management model that is designed for the agile working method and suitable for all types and sizes of organisations. It is an area where maintenance management models and pm3  need to develop within. / Syftet med denna studie är att kunna ge rekommendationer till utveckling och förbättringar av modeller som kan tillämpas vid IT-styrning av modeller för systemförvaltning. Arbetet undersöker brister i införandet och användandet av modellen pm3 samt modeller som är inspirerade av pm3. Studiens mål är att besvara frågeställningarna som behandlar (1) vilka kritiska framgångsfaktorer som har en påverkan för styrning av systemförvaltning samt för modellen pm3 och (2) hur förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 kan utvecklas och förbättras. Den kvalitativa studien är en fallstudie där en enkätundersökning och två olika intervjusteg har utförts. Urvalet av respondenter har gjorts med ett specifikt syfte som speglar de utvaldas kvaliteter och relevans för studien samt med en geografisk spridning. Studien resulterade i en mängd kritiska framgångsfaktorer för modellen pm3 där en del av dessa kan anses som generella för alla förvaltningsstyrningsmodeller. Resultatet påvisar även behovet av en förvaltningsstyrningsmodell som är anpassad för det agila arbetssättet samt behovet av en modell anpassad för olika storlekar av organisationer. Vilket är ett område som förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 bör utvecklas inom.

Cloud computing innebär användning av datorresurser som är tillgängliga via ett nätverk, oftast Internet och är ett område som har vuxit fram i snabb takt under de senaste åren. Allt fler företag migrerar hela eller delar av sin verksamhet till molnet. Sogeti i Borlänge har behov av att migrera sina utvecklingsmiljöer till en molntjänst då drift och underhåll av dessa är kostsamma och tidsödande. Som Microsoftpartners vill Sogeti använda Microsoft tjänst för cloud computing, Windows Azure, för detta syfte. Migration till molnet är ett nytt område för Sogeti och de har inga beskrivningar för hur en sådan process går till. Vårt uppdrag var att utveckla ett tillvägagångssätt för migration av en IT-lösning till molnet. En del av uppdraget blev då att kartlägga cloud computing, dess beståndsdelar samt vilka för- och nackdelar som finns, vilket har gjort att vi har fått grundläggande kunskap i ämnet. För att utveckla ett tillvägagångssätt för migration har vi utfört flera migrationer av virtuella maskiner till Windows Azure och utifrån dessa migrationer, litteraturstudier och intervjuer dragit slutsatser som mynnat ut i ett generellt tillvägagångssätt för migration till molnet. Resultatet har visat att det är svårt att göra en generell men samtidigt detaljerad beskrivning över ett tillvägagångssätt för migration, då scenariot ser olika ut beroende på vad som ska migreras och vilken typ av molntjänst som används. Vi har dock utifrån våra erfarenheter från våra migrationer, tillsammans med litteraturstudier, dokumentstudier och intervjuer lyft vår kunskap till en generell nivå. Från denna kunskap har vi sammanställt ett generellt tillvägagångssätt med större fokus på de förberedande aktiviteter som en organisation bör genomföra innan migration. Våra studier har även resulterat i en fördjupad beskrivning av cloud computing. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har beskrivit kritiska framgångsfaktorer i samband med cloud computing. I vårt empiriska arbete har vi dock identifierat tre kritiska framgångsfaktorer för cloud computing och i och med detta täckt upp en del av kunskapsgapet där emellan. / Cloud computing involves the use of computer resources that are available through a network, usually the Internet and it is an area that has grown rapidly in recent years. More and more companies move entire or part of their operations to the cloud.Sogeti in Borlänge needs to move their development environments to a cloud service as operating and maintaining of these are costly and time-consuming. As a Microsoft Partner, Sogeti wants to use Microsoft´s services for cloud computing, Windows Azure, for this purpose. Migration to the cloud is a new area for Sogeti and they do not have any descriptions of how this process works.Our mission was to develop an approach for the migration of an IT-solution to the cloud. Part of the mission included the identifying of cloud computing, its components, benefits and drawbacks, which lead to us acquiring basic knowledge of the subject.To develop an approach to migration, we performed several migrations of virtual machines to Windows Azure, and based on these migrations, literature studies and interviews we drew conclusions that resulted in an overall approach for migration to the cloud.The results have shown that it is difficult to make a general but detailed description of an approach to migration, as the scenario looks different depending on what to migrate and what type of cloud service is used. However, based on our experiences from our migrations, along with literature, documents and interviews we have lifted our knowledge to a general level. From this knowledge, we have compiled a general approach with greater focus on the preparatory activities that an organization should implement before migration.Our studies also resulted in an in-depth description of cloud computing. In our studies we did not find previous works in which the critical success factors have been described in the context of cloud computing. In our empirical work, we identified three critical success factors for cloud computing and in doing so covered up some of the knowledge gap in between.

Webbaserat informationssystem, eller WIS, är ett nationellt informationssystem för krishantering och förenklar samverkan mellan aktörer före, under och efter händelser. Genom att använda WIS bidrar aktörer till informationsspridning av relevant information. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera de faktorer och kritiska framgångsfaktorer som påverkar användning och acceptans av informationssystemet WIS. Undersökningen genomfördes via intervjuer med personer som på kommunal nivå jobbar med krishanteringsfrågor och WIS i någon utsträckning. En personlig intervju, två Skype intervjuer och en mailkorrespondens genomfördes med respondenter i olika län. För att få kontrast och kunna bearbeta respondenternas svar kritiskt, genomfördes också en Skype intervju med en förvaltare av WIS på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Via intervjuerna undersöks faktorer i fem huvudkategorier som påverkar användning positivt men också negativt i vissa sammanhang. De fem kategorierna är: Användarvänlighet, Systemkvalitet, Informationskvalitet, Symbolisk adoption och Krisegenskaper. Inom de fem huvudkategorierna identifierades sex stycken kritiska framgångsfaktorer. Användbarhet påverkar användning positivt när systemet utvecklas så att det känns bekant och lättanvänt, och försvårar användning när förenkling inte sker. Flexibilitet påverkar användning positivt om aktörer kan identifiera områden för vardagsanvändning av WIS; för att dra nytta av denna kritiska framgångsfaktor behöver fler funktioner implementeras i WIS. Bristande integration påverkar i dagsläget användning negativt; bättre integrationer mot centrala myndigheter kan komma att öka användning. Informationens relevans, utan relevant och exakt information skapas en typ av brus hos användare, där de inte kan få tag i rätt information vid rätt tidpunkt. I studien identifierades att tidsåtgång vid kris påverkar användningen av WIS på sådant sätt att centrala aktörer med krisberedskapsansvar inte använder WIS under ’snabba’ händelser. De använder istället egna specialiserade system. Uppmaning till användande från MSB och Länsstyrelsen skulle vara positivt och är av användare en potentiellt uppskattad handling.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU. Interkommunal samverkan sker på områden som exempelvis IT. Eftersom samverkansaktiviteter inte ingår i den vanliga organisationsstrukturen bedrivs samverkan ofta i projektform. IT-projekt är ofta mycket komplexa, vilket kan leda till att projektet misslyckas. Att ändra verksamheten genom att införa ny IT leder till ändringar i verksamheten. Ett nytt IT-system kan bli dyrare än vad som planerades eller bli oanvändbar i verksamheten.   Syftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva uppfattade kritiska framgångsfaktorer för ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt. Utifrån tre personliga djupintervjuer med centrala roller i det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet, Projektet Värmländsk bibliotekswebb 2.0, har kritiska framgångfaktorer för det projektet undersökts och analyserats. Samtliga intervjurespondenter har lång erfarenhet av branschen och arbetssättet med samverkansprojekt.   Som studiens resultat fastställs utifrån uppsatsens litteraturgenomgång att identifiering av kritiska framgångsfaktorer är ett viktigt hjälpmedel vid styrning av verksamheter och projekt. Om dessa faktorer används är det nästan säkert att resultatet blir framgångsrikt. I denna kandidatuppsats har sex dimensioner identifierats: organisatoriska faktorer, processfaktorer, projektfaktorer, mänskliga faktorer, leverantörens miljö och tekniska faktorer. I det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet identifierades 27 framgångsfaktorer som uppfattades som kritiska. Faktorer som lyftes upp genom den empiriska studien är markerade med kursiv text:   ledningens engagemang extern påverkan ansvarsfördelning 24-timmarsmyndighet marknadsföring förankring hos chefer förändringshantering kunskapshantering utbildning upphandling processledning ledarskap kommunikation tidplan dokumentation utvärdering kompetens samarbete motivation delaktighet branschkunskap produktkunskap support och service drift och underhåll hårdvara säkerhet komplexitet / One challenge for organizations today is that they need to be able to adjust their services and products in a flexible way.  Using IT as an instrument is one way to develop an organization. Inter-municipal co-operation is a tool that nowadays is widely used within the public sector. It means that two or more municipalities work together with a common scope towards a common goal. Inter-municipal co-operation is promoted financially from the government and from EU and takes place on several areas, one of these being IT. As the activities of co-operation cannot be included in the normal organisational structure the work is often carried out in a project form. IT projects are often complex by their very nature which can lead to a project failure. To make changes in an organization's functions by implementing new IT will change the organization as a whole. A new IT system can also cost far more than planned or the organisation can fail to adopt it.   The scope of this study is to identify and describe the perceived critical success factor for an inter-municipal business based IT project. The critical success factors for one inter-municipal business based IT project, the Värmländsk bibliotekswebb 2.0 project, were studied and analysed by in depth interviews with three key persons with central roles in the project. The persons who were interviewed for this study all have long experience in the branch as well as with the co-operation projects as a way of working.   As a result of the literature review of this study it can be determined that to identify critical success factors is an important method for steering both organisations and projects. Should these factors be used the success can almost be guaranteed. Six dimensions were identified in this study as follows: organizational factors, process factors, project factors, people factors, supplier factors and technical factors. In the inter-municipal business based IT project that was investigated for this study 27 different success factors were perceived as critical. Factors that emerged from the case study are marked with italic font:   management dedication external influences clear responsibilities 24-hour authority marketing management commitment change management knowledge management training procurement process management leadership communication time schedule documentation evaluation competence co-operation motivation participation branch knowledge product knowledge support and service operation and maintenance hardware security complexity

Den här uppsatsen baseras på studie som genomfördes på ett fallföretag under vårterminen 2015. Fallföretaget är Nordens största e-handelsbolag och har cirka 150 anställda. Studien baseras på flertalet hypoteser som skapats utifrån kritiska framgångsfaktorer. En kritisk framgångsfaktor kan ses som ett viktigt område att ta hänsyn till för att uppnå organisatorisk framgång. Ett informationslogistiskt perspektiv har präglat den här undersökningen. Informationslogistik handlar om att se innebörden av information samt sätta den i organisatoriska, tekniska samt logistiska sammanhang. Lindstedt (2014) påpekar att Amazon kommer att finnas på den svenska marknaden inom ett par år. Det är viktigt att svenska e-handelsbolag stärker konkurrenskraften. Affärssystem har enligt Beynon-Davies (2009) en betydande roll då organisationens processer och kommunikationskanaler påverkas av det. Wallström (2015) betonar att affärssystem blir allt mer centralt i organisationen då förståelsen för affärssystemen ökar. Tidigare forskning genomförd av Holland & Light (1999) påvisar bland annat att involvering av anställda och användning av öppna kommunikationskanaler är två betydande kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem.   Studies syfte var att undersöka kritiska framgångsfaktorer med avseende på kommunikation vid implementering av affärssystem. Studiens teoretiska ramverk består av tre teorier och litteratur om kritiska framgångsfaktorer. Teorierna grundas i sociologi, informatik och kommunikation.   Undersökningen har genomförts med Exploratory Sequential Mixed Methods. Syftet med metoden var att verifiera eller falsifiera sex stycken hypoteser och att undersöka studiens praktiska samt vetenskapliga problem. Resultatet presenteras i form av sammanfattade intervjuer och stapeldiagram. Resultatet analyserades sedan mot det teoretiska ramverket och diskuteras gentemot vetenskapliga teorier, tidigare forskning och problemformulering. Studiens hypoteser är följande:   Projektledningens engagemang - Att projektledningen inte anammar projektet. Informationsflöde - Att informationsflödet är bristfälligt och inte uppdaterat. Involvering av anställda - Att anställda inte involveras på grund av tidsbrist. Strategi och planering - Att realistiska deadlines och ständig uppföljning uteblir. Identifiering av befattningar - Att det är otydligt vilka som ingår i projektet och vilka befattningar de har. Förstå kontexten av projektet samt e-handelsorganisationen - Att det finns otydliga definitioner av syfte, mål och vision.   Utifrån diskussionen har fyra av sex hypoteser verifierats. / This thesis is based on a study that was conducted on a company during the spring semester of 2015. The company is the largest eCommerce business of the Nordic countries, and approximately has 150 employees. This study, which has an information logistics perspective, is based on several hypotheses that are founded in Critical Success Factors. A Critical Success Factor can be considered as an important area for an organization’s success. Information logistics clarifies the meaning of information, as well as putting information in an organizational, technical and logistical context.   Due to Amazons entrance to the Swedish market, Lindstedt (2014) clarifies the importance that Swedish eCommerce businesses confirm their competitiveness. Beynon-Davies (2009) consider ERP-systems to be important to organizations since they are affecting the internal processes and communication channels. Wallström (2015) claims that ERP-systems are becoming more consequential to an organization as the understanding of the ERP-systems are increasing. The purpose of this study was to explore Critical Success Factors with focus on communication within an implementation of an ERP-system. The theoretical framework that was used in this study contains three theories and literature about Critical Success Factors. The theories are based on sociology, informatics and communication. The study has been conducted with an Exploratory Sequential Mixed Method. The choice of method is based on the aims of this study.  The aims were to verify or falsify six hypotheses, and also to inquire into the study’s practical and scientific problem. The outcome of this study is presented by summarized interviews and barographs. The result are then analysed and compared to the theoretical framework, and also discussed against scientific theories, previous research, and problem definition.    The hypotheses are the following: Project Management commitment - The project management does not embrace the project. Information flow - The flow of information is inadequate and not updated. Involvement of employees - The employees are not involved due to lack of time. Strategy and planning - Realistic deadlines and constant follow-up are absent. Identification of roles - That the project group is obscure and also what positions they have Understanding the project context as well as eCommerce organization - That there are obscure definitions of purposes, goals and visions.   Due to the discussion, four out of six hypotheses were verified.

Knowledge management is a subject that is described in the literature as difficult-to-define, but important to an organization's competitiveness. Successful knowledge management is something that is also described as challenging with the subject's subjectivity. Critical success factors are used to gain an understanding of how knowledge management can be measured and implemented. The purpose of this study is to create an increased understanding of what knowledge management is all about. Through a literature search, two theses are formulated, which are then tested via a deductive approach. The first thesis states that knowledge management is seen as a process including different steps. The second thesis states that there exists a number of success factors for successfully implementing knowledge management. These are then tested against practice through semi-structured interviews in a case study. The result answers how knowledge management is perceived in practice, how success factors relate to each other and how these factors can be operationalized. The conclusion shows that informants perceive knowledge management differently, that success factors have a relation to each other and can be operationalized with a clear subject role. / Kunskapshantering är ett ämne som i litteraturen beskrivs som svårdefinierat, men viktigt för en organisations konkurrenskraft. Att lyckas med kunskapshantering är något som också beskrivs som utmanande i och med ämnets subjektivitet. Kritiska framgångsfaktorer används för att kunna få ett grepp om hur kunskapshantering kan mätas och konkretiseras. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om vad kunskapshantering handlar om. Genom en litteraturs- ökning formuleras två teser som sedan testas via en deduktiv ansats. Den första tesen är att kunskapshantering kan definieras som en process med olika steg. Den andra tesen är att ett antal framgångsfaktorer för lyckad kunskapshantering existerar. Dessa testas sedan mot praktiken genom semi-strukturerade intervjuer i en fallstudie. Resultatet besvarar hur kunskapshantering uppfattas i praktiken, hur framgångsfaktorer förhåller sig till varandra och hur dessa faktorer kan operationaliseras. Slutsatsen påvisar att informanter uppfattar kunskapshantering olika, att framgångsfaktorer har en relation till varandra och kan operationaliseras med en tydlig ämnesroll.

Idag är IT en grundförutsättning för att företag och organisationer ska kunna behålla och utveckla sin verksamhet och sina affärer. Om en verksamhet av någon anledning inte har kompetensen, resurserna eller viljan att fokusera på IT kan dessa verksamheter istället välja att outsourca dessa aktiviteter på en extern leverantör. Enligt konsultföretaget Tieto (2013) kommer outsourcingen av IT i den offentliga sektorn att öka samtidigt som det finns relativt lite forskning idag kring just detta. Syftet med studien är identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid outsourcing av IT när en offentlig organisation outsourcar till en privat leverantör. Kritiska framgångsfaktorer är här ett stöd för bättre beslutsunderlag och en tydligare målstyrning. Studien har genomförts via ett kvalitativt angreppssätt på respondenter från både offentliga organisationer samt privata leverantörer. Litteraturgenomgången har resulterat i en analysmodell som har använts som underlag under studien. Studien visar att när en offentlig organisation ska outsourca IT till en privat leverantör är det först och främst viktigt att den offentliga organisationen gör en förstudie på sin egen organisation. Här kan det vara bra att låta en utomstående organisation göra en granskning av den. Båda parter måste veta de juridiska implikationer som en outsourcing innebär och har du inte den kunskapen bör den skaffas via exempelvis konsulter. Var också noga med att välja de personer som kommer vara ansvariga för relationerna. Dessa personer ska vara kommunikativa och väl insatta i verksamheten. Sätt gemensamma mål och visioner med din partner för att båda ska bli engagerade i samarbetet. Skriv också avtal där det går att göra justeringar efter hur omvärlden förändras. Allt detta måste också vara tydligt beskrivet i avtalet för att undvika missförstånd.

Innovation är numera en central del av företagens aktiviteter för att upprätthålla konkurrenskraft och definieras som den praktiska tillämpningen av idé till en ny produkt eller tjänst. Tidigare forskning inom ämnet har främst fokuserat på produkt- och processinnovation inom tillverkning och industri. Parallellt har ett nytt intresse inom tjänsteinnovation uppkommit där antalet studier och undersökningar har ökat som ett resultat av en växande tjänstesektor och dess påverkan på ekonomin. Ett annat ämnesområde som hjälper företaget att upprätthålla konkurrenskraft och tillväxt, är identifikation och analys av kritiska framgångsfaktorer. Majoriteten av undersökningarna kring kritiska framgångsfaktorer är produktcentrerade och undersöker den industriella produktmarknaden. Trots att tjänsteinnovation har en alltmer betydande roll för den ekonomiska tillväxten finns dock förhållandevis lite forskning kring vilka kritiska framgångsfaktorer som existerar i tjänsteinnovativa företag. Bakgrunden till studien är ett tidigare samarbete med Innu-Science där man tillsammans tagit fram ett nytt tjänstebaserat städkoncept och syftet blir att föreslå rekommendationer för Innu-Science vid etablering. Baserat på tidigare litteratur användes en viss metodik ”Temporal/Intuitive factors” för att kunna identifiera olika kritiska framgångsfaktorer hos fyra tjänsteinnovativa svenska företag. Med hjälp av en induktiv kvalitativ studie har företagen undersökts och analyserats, för att kunna identifiera de kritiska framgångsfaktorerna. Faktorerna har därefter jämförts mot varandra för att undersöka eventuella mönster och samband. Resultat från studien visar att alla fyra företag har följande faktorområden gemensamt: Försäljning, Tjänstedynamik (kundanpassning och flexibilitet) samt Referenser. Slutligen har resultat, analys och slutsats legat till grund för vidare rekommendationer till Innu-Science, som utgör ett beslutsfattande stöd när verksamheten ska etableras. / Innovation is considered as a key activity within companies for achieving and maintaining a competitive advantage. Innovation can be defined as “The practical implementation of an idea into a new device or process”. Previous research in this subject has mainly focused on productandprocess innovation in manufacturing firms and ignoring the inherent opportunities that service innovation provides. Because of a changing economy towards more service-based companies, which is a central driver for economic growth, we see an increasing amount of studies regarding the opportunities that service innovation provides. Another interesting topic is critical success factors, which are essential for creating growth and success within a company. A majority of earlier studies of the subject, is mainly product-centric based and examines the industrial product market. Although service innovation shows an increasing significance for the economic growth, there is a relatively small amount of research papers examining the role of critical success factors in service innovation firms, which creates further incentives for future research. The purpose of this study emerged from a previous partnership with Innu-Science and KTH, which resulted in a new service-based and innovative cleaning concept, where the goal of the project is to help realizing the business plan into an operational service company. Furthermore, there is a need to identify and analyze the underlying reasons behind critical success factors in service innovation companies, where the result and analyses acts as basis for further recommendations to Innu-Science. Based on the theoretical framework a specific method of "Temporal/ Intuitive factors”, was used to identify the critical success factors. Four Swedish service innovation companies have been investigated and analyzed as a part of an inductive approach for a qualitative research, where the identification of different critical success factors have been made through observation and analysis. Moreover, the different identified factors were compared against each other to find potential patterns and similarities. Results from the study show that all four companies have the following factors in common; Sales, Service dynamic (customization and flexibility) and References. Finally, the results and analysis provide insight regarding important aspects for the established companies, where the recommendations will serve as support for future decisions ofthe establishment of the service at Innu-Science.