Denna uppsats utforskar och analyserar användningen av styrverktyg inom svenska familjeföretag. Studien bygger på att identifiera vilka verktyg som används mest bland ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning, samt hur dessa verktyg påverkar företagens ekonomiska hållbarhet och långsiktighet. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från åtta familjeföretag i olika branscher undersöks deras strategier och metoder för att försäkra företagets överlevnad och framgång.   Den teoretiska ramen omfattar teorier om styrverktyg som ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning. Dessa teorier belyser hur familjeföretagens unika egenskaper, såsom kulturella värderingar och långsiktiga mål, påverka deras val av styrverktyg. Studien utförs en tematisk analys av insamlade intervjudata för att identifiera mönster och trender i användningen av styrverktyg.   Studiens insikter är värdefulla för akademiska ändamål även för företagsledare och investerare som strävar efter att förstå och förbättra styrningen i familjeföretag. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att erbjuda en djupare förståelse för hur svenska familjeföretag använder olika styrverktyg för att vinna i en konkurrensutsatt marknad och säkra sin långsiktiga överlevnad.

Bakgrund och problem:  Till följd av Covid-19 pandemin så tvingades många företag att ställa om till distansarbete. I samband med detta har medarbetares och chefers möjlighet att interagera blivit lidande. Företagskultur kan definieras som ett företags gemensamma värderingar, åsikter och tankar. Kulturstyrningen finns då till för att styra och påverka dessa värderingar och åsikter så att de överensstämmer med de värderingar som chefer och ledning omfamnar och på så vis få önskvärt beteende från de anställda. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företagskultur och kulturstyrningen har påverkats vid omställningen till distansarbete.  Metod:  Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där en intervjustudie har legat till grunden för arbetet. I studien har tre olika bolag intervjuats och undersökts. En intervjuguide låg till grund för intervjuerna som var av en semistrukturerad karaktär.  Slutsats:  Omställningen till distansarbete har inte påverkat företagskulturen och kulturstyrningen i någon större grad. Detta beror främst på att företagskultur skapas och styrs på arbetsplatsen och där av har kulturen och styrningen av den blivit lidande. Då företagskulturen lättast styrs genom att ledare och ledningen föregår med gott exempel och agerar på det sätt som de vill att alla anställda ska agera på så är det svårt att styra kulten på distans. Övergången till distansarbete har också en tendens att tära på den befintliga kulturen inom organisationen. Detta beror främst på avsaknaden av sociala interaktioner och att kommunikation rent generellt blir lidande. Dessutom är avsaknaden av sådant som medarbetare förknippar med företaget något som tär på kulturen ytterligare. / Background and problem:  In the mist of the Covid-19 pandemic many companies have had to convert to teleworking. In connection with the transition, employees and managers' possibilities to interact have been limited. Corporate culture can be defined as a company's joint values, opinions and thoughts. Cultural control exists to affect and manage these values and opinions so that they correspond with the values of the managers and management so they can expect the desired behavior of the employee.  Purpose:  The purpose of this study is to evaluate how corporate culture and cultural control have been affected by the transition to remote work.  Method:  It is a qualitative study with semi structured interviews. In this study three different companies have been interviewed. The interviews have been structured around a constructed interview guide.  Conclusion: The conversion to remote work has not had any major impact on the corporate culture and cultural control. This is because corporate culture first and foremost is managed and created at the workplace and therefore has the culture and the cultural control been harmed. Because corporate culture is most easily controlled via the managers and management's ability to lead by example and act the way they want the employees to act, it becomes hard when the work is constructed at home. The transition to remote work also has a tendency to to wear away the existing culture in the organization. This is because the lack of social interactions and communication generally suffer in this environment.

Värdegrundsarbete är vanligt förekommande inom kommunal sektor och används som ett sätt att kommunicera ut gemensamma värderingar och förhållningssätt till medarbetarna. Tillitsbaserad styrning infördes i Borås Stad 2019 med syftet att stärka professionernas autonomi. Lärarprofessionen är en av de yrkesgrupper som själva är bärare av starka kulturskapande normer och värderingar vilka kan komma att kollidera med organisatoriska direktiv. Syftet i denna fallstudie är att belysa innehållet i Borås Stads organisatoriska värdegrundsarbete samt de personalpolitiska riktlinjerna som förmedlas till medarbetarna och utforska vilka idéer som utmärker dessa riktlinjer. Studien avser vidare att belysa hur dessa riktlinjer upplevs av lärarprofessionen och om möjligt söka förståelse för de bakomliggande mekanismer som ger upphov till eventuellt förekommande skilda organisatoriska och professionsspecifika intressen. Tidigare forskning behandlar områden gällande värdegrundsarbete, kulturstyrning samt forskning kring lärarprofessionen och hur denna har påverkats av organisatorisk styrning vad gäller New public managements intåg i offentlig sektor. Teorier som organisationskultur, styrningslogiker samt professionsteoretiska perspektiv har anlagts på den empiri som samlats in i syfte att skapa förståelse för både organisatoriska och professionsspecifika intressen. I studien genomfördes en metodtriangulering med en textanalys som inledande metod, huvudfokus låg dock på kvalitativa intervjuer. Borås Stads värdegrund och personalpolitiska riktlinjer var det textmaterial som granskades i textanalysen. Kvalitativa intervjuer genomfördes i ett andra steg där respondenterna bestod av åtta gymnasielärare. Resultatet visar att organisationens styrdokument förmedlar ett budskap präglat av professionalism och ansvarstagande. Det finns en splittring mellan lärarnas yrkesetiska och organisatoriska strävanden där lärarna inte ges de förutsättningar som behövs. Den tillitsbaserade styrningen som var tänkt att utöka lärarnas handlingsutrymme upplevs som frånvarande då det inte verkar vara förankrat i det praktiska arbetet.

Bakgrund: En organisation kan vara uppbyggd på många olika sätt varav decentralisering är ett av dem. Ekonomistyrverktyg som används inom en organisation är cybernetisk styrning, administrativ styrning och kulturstyrning. Även Lean benämns som ett starkt styrverktyg för en organisation. Tidigare forskning har visat att det är komplext att styra en stor, växande organisation. Det kan även utläsas att det inte finns tillräckligt med forskning om vilka styrverktyg som en organisation bör arbeta med.  Syfte: Syftet med studien är att studera och skapa en djupare förståelse över vilka styrverktyg inom ekonomistyrning som företag lyfter fram i en decentraliserad organisation. Det mynnar ut till vidare förståelse av hur de valda styrverktygen tillämpas. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats har använts i studien. Studiens forskningsdesign utgår från en enfallsstudie på Scania CV AB i Oskarshamn (Scania) som fallföretag. Vidare har empiriskt material samlats genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument och Scanias hemsida. Slutsats: Scania använder flertalet styrverktyg på olika sätt. Dels arbetar de decentraliserat. På cybernetiska styrverktyg använder de främst planeringsrunda, budget, prognoser och KPI:er. Vidare använder de kulturella styrverktyg genom organisationskultur, organisatoriskt lärande, organisatoriskt engagemang och kommunikation. SPS och lean har även tillkommit som ett styrverktyg. Slutligen har det primära inte varit valet av ekonomiska styrverktyg i sig utan mer arbetssättet som de tillför. / Background: and problem: An organization can be structured in many different ways, of which decentralization is one of them, financial control tools used within an organization are cybernetic control, administrative control and cultural control. Lean is also referred to as a strong control tool for an organization. Previous research has shown that managing a large, growing organization is complex. What can also be seen is that there is not enough research on what control tools an organization should work with. Purpose: The purpose of the academic paper is to study and build a deeper understanding of what control tools within financial management that companies highlight in a decentralized organization. This leads to a further understanding of how the selected control tools are applied. Method: A qualitative research strategy with an abductive approach has been used in the study. The study's research design is based on a single case study at Scania CV AB in Oskarshamn (Scania) as a case company. Furthermore, empirical material has been gathered through semi-structured interviews, documents obtained, and Scania's website. Conclusion: Scania uses several different control tools in different ways. For one thing, they work decentralized. On cybernetic control tools, they mainly use planning round, budget, forecasts and KPIs. Furthermore, they use cultural control tools through organizational culture, organizational learning, organizational commitment and communication. SPS and lean have also been added as a management tool. Finally, the primary issue has not been the choice of financial management tools per se, but rather the way of working that they bring

Bakgrund: Företagskultur är de trossystem, normer, värderingar och underliggande antaganden vars syfte är att bidra till en målkonkgruens inom organisationen. Litteraturen talar således för vikten av kulturstyrning, det framgick dock att det fanns en brist på studier kring hur företag aktivt styr sin företagskultur vid distansarbete. Något som Covid-19 pandemin gav upphov till genom restriktioner för att minska smittspridningen, då det tvingade bolag att flytta arbetet från kontoret till hemmet. Studien ämnar således i att undersöka hur kulturstyrning genomförs vid en övergång till distansarbete och specifikt till följd av covid-19 pandemin. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur chefer aktivt arbetar med att styra med kultur under vid distansarbete, tillika hur den kan skilja sig gentemot när arbetet äger rum på plats.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie där empirin insamlats via semistrukturerade intervjuer med ledare på IKEA. Slutsats: Kulturstyrning vid distansarbete skiljer sig inte i någon avsevärd utsträckning som sådan, gentemot hur den bedrivs på plats. Vid distansarbete så styr dock företag i en större utsträckning genom ett formaliserande av informella ritualer- och processer. De styr likväl kulturen med hjälp av de formella ritualer och symboler som de haft innan distansarbetet, men med skillnaden att det praktiska genomförandet av dem nu sker digitalt.  Rollen som kulturspridare får likväl en mer prominent roll under distansarbetet då det finns ett behov av att framföra kulturen ytterligare när den inte manifesterar sig lika tydligt som på kontoret. / Background: Corporate culture is defined by the belief systems, norms, values, and underlying assumptions whose purpose is to contribute to goal congruence within the organization. The literature thus speaks of the importance of cultural management but there’s a lack of studies regarding how companies actively control their corporate culture during telecommuting. The Covid-19 pandemic led to restrictions to reduce the spread of infection and thus, forced organizations to work from home. The study, therefore, aims to investigate how cultural management is implemented during a transition to teleworking and specifically because of the Covid-19 pandemic. Purpose: The aim of this study is to investigate how leaders actively work with cultural management during tele-work and thus how cultural management is affected by a transition to telecommuting. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with leaders from swedish IKEA firms. Conclusion: Cultural management during telecommuting does not to any significant extent differ from how it is conducted in the office. Companies tend however to a greater extent, to control corporate culture through a formalization of informal rituals and processes. Corporate culture is still controlled through formal rituals and symbols during telecommuting but with the difference that the practical implementation of them takes place digitally. Furthermore, is the role of a cultural spreader given a more prominent role during telecommuting due to a greater need to promote the culture since it does not manifest itself as clearly as in the office.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.

Bakgrund: Traditionellt sett förknippas ekonomistyrning med den formella styrningen och mycket fokus har därmed lagts på den formella styrningen. Eftersom företag idag påverkas av kultur på olika sätt, kan den formella styrningen kompletteras med den informella styrningen. I styrningsarbetet blir ledarnas uppgift att reflektera på inflytande, vägleda och vidta olika åtgärder så att medarbetarna utför önskvärda ageranden. Samtidigt bör hänsyn tas till att det som kommuniceras av ledarna inte alltid uppfattas likadant av medarbetarna. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur företagskultur relaterar med den cybernetiska och administrativa styrningen, med avseende på vilken typ av relation som är förekommande enligt ledarna och medarbetarna. Uppsatsens delsyfte är att beskriva ledarna och medarbetarnas uppfattning om den cybernetiska, administrativa och kulturella styrningen som styrmedel. Metod: Studien har genomförts på en av IKEAs organisationer i Älmhult och är därmed en fallsstudie. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ ansats med femton semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare. Vidare har studien utgått ifrån en deduktiv ansats. Slutsats: Resultatet av studien visar att företagskultur relaterar till den cybernetiska och administrativa styrningen på flera olika sätt. Kulturen har en kompletterande, stödjande och samverkande effekt på den cybernetiska ochadministrativa styrningen. I vissa fall förekommer det även motsägande relationer mellan styrsystemen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att kultur som styrmedel används i större omfång än den cybernetiska och administrativa styrningen i fallföretaget. Ledarna och medarbetarna har liknande uppfattning om den kulturella och administrativa styrningen. Uppfattningen om den cybernetiska styrningen som styrmedel varierar dock bland ledare och medarbetare. / Background: Traditionally, management accounting is associated with formal management and a lot of focus has thus been placed on formal management. Since companies today are influenced by culture in different ways, formal control can be supplemented with informal control. In the management work, the leaders' task is to reflect on influence, guide and take various measures so that the employees perform desirable actions. At the same time, it should be taken into account that what is communicated by the leaders is not always perceived in the same way by the employees. Purpose: The essay aims to describe how organizational culture relates to the cybernetic and administrative management, with respect to what type of relationship is present according to the leaders and employees. The partial aim of the essay is to describe the leaders' and employees' perception of the cybernetic, administrative and cultural management as a means of governance. Method: The study has been carried out at one of IKEA's organizations in Älmhult and is thus a case study. The survey is based on a qualitative approach with fifteen semi-structured interviews with leaders and employees. Furthermore, the study was based on a deductive approach. Conclusion: The result of the study show that corporate culture relates to cybernetic and administrative control in several different ways. Culture has a complementary, supportive and synergistic effect on cybernetic and administrative control. In some cases, there are also contradictory relationships between the control systems. Another conclusion that can be drawn is that culture as a means of control is used to a greater extent than cybernetic and administrative control in the company. Leaders and employees have a similar opinion about the cultural and administrative management. However, the perception of cybernetic governance as a means of governance varies among leaders and employees.