Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig. / We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.

<p>Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig.</p> / <p>We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.</p>

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner. / The purpose of this study is to describe how teachers in the special school view their assessmentassignments in connection with new pupils starting in school. The special school is a compulsoryschool for children with intellectual disabilities who are not considered to have the prerequisites tomeet the mainstream school’s knowledge requirements. In our study, we used a qualitative methodand conducted eleven qualitative interviews with teachers in special school. Schiro's (2013)Curriculum Ideological perspectives were used as theoretical perspectives in the analysis. We havestarted from four different research questions during the course of the work. The first question waswhat strategies the teachers describe that they use to inform themselves about students who arenew in school. Here, one of the results shows that creating relationships with the student may gobefore During the question how teachers view the significance of assessment for students'knowledge development, results of the study vary, but the common feature is that a search for thestudent's ability to show knowledge is similar to a “detective job” (informant L9). The study showsthat the teachers consider that assessment has a certain importance for the pupil's knowledgedevelopment but especially for the adaptation of the teaching. The results also show that teacherslook at how meaningful it is for the pupil to be involved in their own knowledge assessment. Thenext research question was about the challenges presented in the assignment to assess theknowledge of students who are newly admitted to special school. Here, the result shows that allteachers express that students with intellectual disabilities are difficult to assess because everythingdepends on the student's ability and form overall state. Our fourth resurge questions is about whichCurriculum Ideologies become visible. Here the result shows that a Learner centred Ideology isprominent in the teachers' responses. To some extent, teachers experience a conflict in theirassessment assignments, mainly in relation to the interpretation of the wording of the steeringdocuments. The study's results also showed that the teachers need to reflect on the assessmentassignment, here the special teacher can be ascribed an important role as a qualified interlocutor.