Spelling suggestions: "subject:"dagstidningar""
1 |
Brottsoffer och anhöriga i kvällspressen : En jämförande studie av bevakningen kring morden på Helén Nilsson och Engla HöglundHaglund, Mari, Ängfors, Sara January 2008 (has links)
<p><p>Studiens syfte var att undersöka vilken plats brottsoffer och deras anhöriga får ta i kriminaljournalistiken nu jämfört med tidigare. Vi tittade även på hur brottsmisstänkta framställdes men lade inte fokus på dem.</p><p>Studien syftade också till att undersöka om det skett andra viktiga förändringar i kriminaljournalistikens trender. Detta har vi undersökt utifrån bevakningen av två uppmärksammade mordfall i Aftonbladet och Expressen. Fallen var mordet på tioåriga Helén Nilsson 1989 och mordet på tioåriga Engla Höglund 2008.</p><p>Både en kvalitativ och en kvantitativ metod användes för att undersöka detta. I den kvalitativa studien användes ett analysschema för att undersöka artiklarnas innehåll på djupet. I den kvantitativa delen av undersökningen räknade vi antalet artiklar, bilder och uttalanden som förekom från de olika aktörerna. Tidsperioderna som granskades var 24 dagar i det tidiga fallet och 11 dagar i det senare.</p><p>Resultatet visade att brottsoffer och anhöriga får ta mer utrymme i bevakningen. Den största skillnaden kunde ses i hur mycket mer utrymme de anhöriga fick. De förekom i flera artiklar, både på bilder och uttalade sig fler gånger i bevakningen av mordet på Engla. Alla aktörer beskrevs även mer utförligt utifrån egenskaper och personlighetsdrag.</p>Resultaten visade även att sensationsjournalistiken har ökat i kvällstidningarna då olika berättartekniker för att dramatisera har blivit vanligare. Sensationsinriktade aspekter lyftes fram och förstärktes i bevakningen kring det senare mordet. </p>
|
2 |
Underhållningsjournalistik : en kvantitativ studie av Aftonbladet och Expressen 1973, 1988 och 2003Fredén, Mattias, Stawreberg, Tony, Svensson, Anders January 2004 (has links)
No description available.
|
3 |
Brottsoffer och anhöriga i kvällspressen : En jämförande studie av bevakningen kring morden på Helén Nilsson och Engla HöglundHaglund, Mari, Ängfors, Sara January 2008 (has links)
Studiens syfte var att undersöka vilken plats brottsoffer och deras anhöriga får ta i kriminaljournalistiken nu jämfört med tidigare. Vi tittade även på hur brottsmisstänkta framställdes men lade inte fokus på dem. Studien syftade också till att undersöka om det skett andra viktiga förändringar i kriminaljournalistikens trender. Detta har vi undersökt utifrån bevakningen av två uppmärksammade mordfall i Aftonbladet och Expressen. Fallen var mordet på tioåriga Helén Nilsson 1989 och mordet på tioåriga Engla Höglund 2008. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod användes för att undersöka detta. I den kvalitativa studien användes ett analysschema för att undersöka artiklarnas innehåll på djupet. I den kvantitativa delen av undersökningen räknade vi antalet artiklar, bilder och uttalanden som förekom från de olika aktörerna. Tidsperioderna som granskades var 24 dagar i det tidiga fallet och 11 dagar i det senare. Resultatet visade att brottsoffer och anhöriga får ta mer utrymme i bevakningen. Den största skillnaden kunde ses i hur mycket mer utrymme de anhöriga fick. De förekom i flera artiklar, både på bilder och uttalade sig fler gånger i bevakningen av mordet på Engla. Alla aktörer beskrevs även mer utförligt utifrån egenskaper och personlighetsdrag. Resultaten visade även att sensationsjournalistiken har ökat i kvällstidningarna då olika berättartekniker för att dramatisera har blivit vanligare. Sensationsinriktade aspekter lyftes fram och förstärktes i bevakningen kring det senare mordet.
|
4 |
Underhållningsjournalistik : en kvantitativ studie av Aftonbladet och Expressen 1973, 1988 och 2003Fredén, Mattias, Stawreberg, Tony, Svensson, Anders January 2004 (has links)
No description available.
|
5 |
Mediernas roll i ett risksamhälle - Kvällstidningarnas hälsolarmJousef, Hilda, Vestman, Linda January 2012 (has links)
ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter. Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka. Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju
|
6 |
Mot kvällstidningen : En uppsats om Aftonbladets och Expressens rekryteringsmetoder av journalisterJakobsson, Emil, Jaja, Dana January 2010 (has links)
No description available.
|
7 |
Löpsedel och artikel: : En komparativ diskursanalysGriffin, Tomine January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.
|
8 |
Mot kvällstidningen : En uppsats om Aftonbladets och Expressens rekryteringsmetoder av journalisterJakobsson, Emil, Jaja, Dana January 2010 (has links)
Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner. Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ”journalistiska ryggsäck” med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan? Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut. Det handlar inte bara om utbildning, det handlar inte bara om personlighet. Det handlar inte bara om kunskaper och det handlar inte bara om arbetslivserfarenhet. Det handlar istället om en blandning av dessa och en mängd andra ingredienser.
|
9 |
"Hooja" en ny form av makthavare : En kvalitativ undersökning om de etiska överväganden som görs vid namn- och bildpublicering av offentliga personer / “Hooja” a new form of power holder : A qualitative survey about the ethical considerations that are made when publishing names and images of public figuresGustafsson, Ellen, Nilsson, Cornelia January 2024 (has links)
On the eighth of July 2023, the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet published the identities of the anonymous music group Hooja. The publication provoked strong reactions from the fans of Hooja. Only a few of the Swedish newspapers chose to publish the disclosure or to make a remark on it. In this study the publishers and editors-in-chief who were essential to the debate have been interviewed. The journalist who wrote the revealing article of the music group Hooja, has also been interviewed for the essay. The study and the interviews have been done based on the disclosure of Hooja's identities and have discussed the topics about ethical considerations and journalistic decisions associated with the emergence of social media and its impact on the industry. The essay has been done with a qualitative method, more precisely, with research interviews and a thematic analysis. The theory of media ethics is used in the study. News selection and news valuation are also theories that have been used in the essay. With the emergence of social media, a new form of authorities has also emerged. It has affected the Swedish news industry in different ways. During the research interviews the pros and cons of the definition of what an authority is, were discussed. Furthermore it is discussed how a publisher and editor-in-chief may think about investigative journalism in a changed media landscape with a new form of authorities. What emerges is that it is no longer clear to determine who has authority and therefore determine who should be investigated. It must be an individual assessment on a case-by-case basis. The revealing of Hooja's identities are an example of when different news media are not in agreement. What is set against each other in the news evaluation is the public interest and relevance versus the possible publicity damage.
|
10 |
Kvinnorna i flyktingkrisen : En kritisk diskursanalys om hur svenska kvällstidningar framställer kvinnor på flyktCamuz, Sevgi, Lernstål, Anton January 2016 (has links)
The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish tabloid press represent women refugees in the news coverage of the european refugee crisis. The main question was: How are women refugees represented in the tabloid press news stories about the refugee crisis? To approach our question we used a critical discourse analysis. We examined a total of 17 news stories published during the first two weeks in September 2015, all of them published in Aftonbladet, Expressen, GT or Kvällsposten. During the analysis a total of four discursive themes emerged: The strong refugee woman, the weak refugee woman, the invisible refugee woman and the refugee woman as a mother figure. Three of our themes – the weak refugee woman, the invisible refugee woman and the refugee woman as a mother figure – are examples of how old ideologies about refugees and women still are present in the Swedish evening papers of today. These constructions are based on myths and historical stereotypes. Even though the refugee woman commonly are described as weak, subordinated and inactive, she can also be described as strong and independent – the strong refugee woman. This, the fourth theme, differs from the traditional stereotypes.
|
Page generated in 0.0881 seconds