Att vårda en kritiskt sjuk patient prehospitalt ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan. Vården sker ofta i en varierande miljö där det kan vara svårt att skapa ett bra vårdrum och resurserna är begränsade. Det kan handla om att vårda ett barn med luftvägsproblem till att ta hand om en svårt skadad traumapatient och allt där emellan. I denna situation måste en korrekt bedömning och behandling ske under tidspress för att rädda patientens liv. Samtidigt ska ambulanssjuksköterskan bemöta den kritiskt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt och delge information om vad som händer och sker. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda kritiskt sjuka patienter. En kvalitativ intervjustudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes i en region i södra Sverige. Fyra av intervjuerna genomfördes på en ambulansstation i en större stad och fyra på en station i glesbygd. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande kategorier: Känna trygghet i omhändertagandet, Stress i vårdandet och Varierat fokus på patienten. Examensarbetets resultat visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde vårdandet av kritiskt sjuka patienter som krävande och stressande. Det kunde handla om att vara oförberedd inför vad som komma skall, att sakna kollegialt stöd, känsla av otillräcklighet samt brist säkerheten under vårdandet. Det upplevdes stundtals svårt att ha patienten i fokus, vilket skedde främst när patienten uppfattades som kritiskt sjuk. I motsatts till detta fanns tankar kring att försöka ha ett professionellt omhändertagande genom att bemöta patienten och närstående på ett lugnt och närvarande sätt. Att arbeta med en kompetent kollega lyftes fram som värdefullt. Vidare betonades vikten av återkoppling mellan kollegor samt att få kontinuerlig utbildning från arbetsgivaren som positivt, dock fanns det delar gällande utbildning som kunde förbättras.

Bakgrund: Telefonrådgivning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns begränsad tillgång till studier riktade mot psykiatrisk vård då flertalet studier riktas mot primärvården. Tidigare forskning beskriver svårigheter med omvårdnad över telefon då kommunikationen begränsas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av [LWG1] telefonrådgivning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv och manifest ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en basenhet i Mellansverige som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fem kategorier: Att vara tillgänglig, Att har rätt kompetens, Att vara flexibel, Att känna osäkerhet och Utmaningen i att vara beroende av andra. Slutsats: Telefonrådgivning inom psykiatrisk vård är en komplex arbetsuppgift som kräver formell kompetens och klinisk erfarenhet samt goda kunskaper i bemötande och en kännedom om verksamheten. Tidsbegränsade samtal är inte anpassade för de komplexa fallen och sjuksköterskorna behöver sin tid för att inte riskera att göra felbedömningar eller missa relevant information. Tillgängligheten begränsas för patienter med nedsatt kognitiv förmåga. Osäkerheten som uppstår hos sjuksköterskorna kopplas till att inte ha mandat att hjälpa patienten fullt ut, vilket leder till en etisk stress.

No description available.

Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO), är en speciellt krävande behandlingsmetod för såväl patienter som för vårdpersonal, då den utgår från ett strikt regelverk och kontrollerande miljö. Trots den kontrollerade miljön är sjuksköterskans roll att skapa en god vårdrelation och ett gynnsamt behandlingsklimat för patienterna. Tidigare forskning visar på just den komplexitet som vårdrelationen med patienter i LARO kan innebära. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen till patienter i LARO. Metod: En kvalitativ studie där nio yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetar med LARO intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen bestod av en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien visar att vårdrelationen upplevs som sjuksköterskornas viktigaste redskap i LARO och att det präglas av tillit, trovärdighet, trygghet, ärlighet, engagemang, tydlighet och kunskap. Slutsats: Vårdrelationen är grundpelaren, och det viktigaste verktyget i LARO-behandling. Vårdrelationen är kärnan i omvårdnaden, och det är ur den alla behandlingsinsatser i LARO utgår ifrån.

Bakgrund: Genom regelbunden fysisk aktivitet i samband med graviditet kan en god allmänkondition vidmakthållas och flera graviditetsrelaterade komplikationer förebyggas. Barnmorskan i mödrahälsovården har en central roll under graviditeten och tidigare studier visar att barnmorskans stöd för hälsosamma levnadsvanor hos gravida är viktigt. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, två subteman och sex kategorier. Temat var Önskan om en stadig hand i ryggen med subtemana, Grundad information och Ogrundad information. En stadig hand i ryggen illustreras av att den gravida kvinnan önskade ha barnmorskans hand i ryggen. Subtemat Grundad information föranleddes av att kvinnan kände sig sedd, att det fanns förtroende för barnmorskan och att kvinnan inhämtade information utanför mödrahälsovården. Ogrundad information uppstod om det fanns hinder för informationsöverföring, att kvinnan inte fick information och att kvinnans längtan efter trygghet inte tillgodosågs. Slutsats: Kvinnorna saknade ibland kvalificerad information om fysisk aktivitet från barnmorskan vilket skapade otrygghet. Personcentrerad och evidensbaserad information i en förtroendefull relation önskades av kvinnorna. Utbildning och ökad kunskap hos barnmorskor behövs för att tillgodose gravida kvinnors behov av information om fysisk aktivitet. / Through regular physical activity during pregnancy, a good general condition can be maintained and several pregnancy-related complications prevented. The midwife in the maternal health care system has a central role during pregnancy and previous studies show that the midwife's support for healthy living habits in pregnant women is important. Aim: To explore women’s experiences of midwifes information about physical activity during pregnancy. Method: A qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach was used. Ten participants were interviewed and the material was interpreted with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one theme, two subthemes and six categories; The theme, A wish of a steady hand in the back and the two sub-themes; Grounded information and Ungrounded information. A steady hand in the back illustrates that the pregnant woman wished to have the midwifes hand in her back. The sub-theme Grounded information occurred when the woman felt seen as a whole, when there was confidence in the midwife and when the woman supplemented the information through her own knowledge sources. The sub-theme Ungrounded information occurred when there were obstacles for information transfer, when the woman did not get information and when the woman´s longing for security not was met by the midwife. Conclusion: The women sometimes lacked qualified information on physical activity from the midwife which caused insecurity. Person-centered and evidence-based information in a trusting relationship is desired by the women. Education and increased knowledge of midwives are needed to meet women's need for information.

Hjärt-lungräddning (HLR) utförs då en person drabbas av plötsligt hjärtstopp. Snabb insatt HLR ökar chansen att rädda liv. Närstående beskriver en god död som att vara omringad av sina nära, det är dock inte självklart att närstående får närvara vid HLR. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att närvara vid HLR. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; plötsligt hamna i en oväntad och kaotisk situation, återupplivningen är oerhört traumatisk, förstå allvaret i situationen, behöva utomstående hjälp för att hantera situationen, känna delaktighet i personens överlevnad och känna utanförskap i vårdmiljön. Kunskap och fördjupad förståelse för närståendes upplevelser vid HLR är viktigt för att identifiera och möta närståendes behov. Fortsatt omvårdnadsforskning kan bidra till att vidareutveckla riktlinjer och rutiner för hur närstående kan involveras vid HLR.

Abstrakt Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.