Bakgrund Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten. Syfte Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård. Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor. Slutsats Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område.

Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga. Metoden är kvalitativ och informanterna i studien intervjuades enskilt. Studien inkluderade nio kvinnor i arbetsför ålder med långvarig smärta och erfarenhet av arbete. För dataanalys användes en kvalitativ innehållsanalys. Resul-tatet visade att omgivningen, främst den nära familjen, stödjer arbetsförmåga genom att för-ändra informanternas aktivitetsbalans. Kollegor och överordnade stödjer arbetsförmåga på informanternas arbetsplatser och i arbetsuppgifter. Omgivningen kan hindra arbetsförmåga genom den brist på förståelse många visar för informanter med långvarig smärta, vilket blir till hinder för glädje och motivation. Den sociala omgivningen hindrar arbetsförmåga även då de misstror informanterna med smärta eftersom smärtan och aktivitetsoförmågan inte syns utanpå, detta stjäl också ork och kraft. Slutsatsen som framkom visade att omgivningen kan stödja men också hindra arbetsförmågan hos informanterna med långvarig smärta genom fy-sisk och psykisk påverkan. Omgivningen består bland annat av familj, kollegor, överordnade, släkt och vänner.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten.   Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet.   Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser. Faktorer som gjorde upplevelsen positiv var när personalen fanns tillgänglig samt gav möjlighet till delaktighet. Då personalen visade sig kompetent, engagerad och empatisk upplevdes trygghet och bekräftelse. Faktorer som gjorde upplevelsen negativ var när personalen gav fel eller bristfällig information och behandling, inte gav utlovade besked i rätt tid eller inte visade intresse för patienternas åsikter. Känslor som då upplevdes var otrygghet, maktlöshet, frustration och förlorad autonomi. De negativa faktorerna övervägde.   Slutsatsen av denna studie är att vårdpersonal kan utveckla sin förmåga i kontakten med patienter med Mb Crohn. Att vårdpersonal vid utbildningstillfällen reflekterar över informanternas erfarenheter i vårdsituationer, är förslag som kan leda till en bättre vård

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

<p>Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.</p>

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad. Om sedan det egna arbetssättet sker utan tid för någon djupreflektion, eftertanke och förankring tillbaka till vad den teoretiska visionen och praktiska kunskapen utgörs av, blir kvalitén där utefter på det vi gör. Den mjuka människan försöker finna kortvariga lösningar för stunden och samtidigt mobilisera kraft, men den strategin blir ohållbar, både för individens hälsa och för allas gemensamma arbetsmiljö. Vi behöver en god arbetsmiljö där personal känner trygghet och förutsägbarhet inför arbetet där allas hälsa och välmående främjas. Dessutom ett hållbart arbetsliv där vi skapar en grogrund att kunna växa som person. Vilket/Vilka arbetssätt skulle kunna förverkliga detta, är Lean en tänkbar strategi?Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av Lean som arbetssätt i relation till hälsa. Delsyftet är vilka faktorer som avgör om ett företag ska lyckas med sin tillämpning av Lean.Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor med anställda, chefer och medarbetare i företag och offentlig verksamhet och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys (n=7).Resultat: Informanterna uttrycker att det känns som att företagen satsar på deras hälsa, de ses som viktigaste resurs och betydelse att skapa de bästa förutsättningarna för dem. Företagen ser värdet att ha involverad och engagerad personal och utan deras medverkan når man inga framsteg. Det är klart och tydligt att personalens hälsa främjas sett ur ett salutogent synsätt på hälsa genom att tillämpa Lean som arbetssätt. De känner att företaget har tilltro, litar på sina anställda och ger befogenheter som känns motiverande, meningsfulla och värt att engagera sig2i . Detta är helt i överensstämmelse med hälsopromotionens grunder och ur ett hälsofrämjande arbete (Ottawa Charter, 1986). Lean skapar påtagliga och synbara "mjuka" hälsofrämjande effekter i hela företaget på alla systemnivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå också ut mot kund och brukare. Individen får och ges möjlighet att blomstra och växa i sin roll, att utvecklas med ett ständigt lärande och en stärkt självkänsla av att tillämpa Lean. Dessa effekter kan nås när företaget och ledningen är väl förankrade, har kunskap om filosofin och arbetssättet Lean. Det tar sin tid, en startsträcka vid tillämpning av Lean och lärandet om Lean, det är inget enkelt fixande genom kortvariga konsultuppdrag. Stöd och hjälp behövs på vägen till en lyckad implementering av arbetssättet Lean. För att nå de hälsofrämjande effekterna väljer man att implementera hela Leankonceptet och inte delar, det ger inte mer än kortvariga effekter. När företag och organisationer väljer att investera och satsa på arbetssättet Lean vinner de många positiva hälso- och arbetsmiljöeffekter. Genom sitt ständiga förbättringsarbete, värdeskapande tid och framgångar för alla anställda, brukare och kund så ökar trivseln och möjligheten att må bra.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors upplevelser av en stor primär postpartumblödning i samband med vaginalförlossning. På så vis ökar kunskapen vilken kan öka förutsättningarna för barnmorskor att bidra med en ökad sexuell och reproduktiv hälsa för dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 27 till 39 år och förlösta mellan sex veckor till sex månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de tre kategorierna: en känsla av utsatthet, sorg över försening av anknytning och en känsla av trygghet. Studien visade att kvinnorna upplevde utsatthet och sorg. För att kvinnorna skulle känna trygghet under förlossningen var det viktigt att de fick information, förtroende för och stöd från barnmorskorna. Detta fick kvinnorna att känna tacksamhet till vårdpersonalen och sjukvården.

The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.