Vård av svårt sjuka barn i hemmet är ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor på en ASIH-verksamhet i södra Skåne. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsättningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den känslomässiga påverkan var stor och osäkerhet kunde upplevas då organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillräcklig. Då vårdhandlingar genomfördes med konsekvens och tydliga riktlinjer på alla plan kunde sjuksköterskan med ro ägna tid åt att ge ärlig och konsekvent information till föräldrarna som då i sin tur kunde uppleva trygghet. Skillnader i upplevelser kunde bland annat bero på vilken typ av patient det var, hur föräldrarna uppträdde samt vilka personliga erfarenheter sjuksköterskorna bar med sig. Hemmets utformning och teknisk apparatur påverkade upplevd säkerhet och osäkerhet. Konklusionen var att en tydligt inriktad vårdplan som sjuksköterskorna inklusive samarbetspartners kunde följa och förmedla till föräldrarna på ett ärligt och konsekvent sätt ledde till att sjuksköterskorna kunde bemöta barn och familjer bättre. Fler studier behövs eftersom ASIH är under utveckling i Sverige.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ”En reflexiv tillit”, ”I spänningsfältet mellan behov och förmåga”, ”Att berätta sig till mening” och ”Ohälsa i ett socialt rum”. De ungas berättelser rörde sig mellan positioner av behov och förmåga och informanterna betonade vikten av egen drivkraft och engagemang i utvecklingen mot att må bättre. Tilliten till stödjande resurser var generellt hög men kunde genom negativ erfarenhet skadas och i vissa fall till och med övergå i misstro.Betydelsen av berättelsen om egen erfarenhet av psykisk ohälsa återkom hos informanterna. Den egna berättelsen användes både för att begripliggöra erfarenhet av att må psykiskt dåligt men användes också som ett verktyg för att förändra synen på psykisk ohälsa och förbättra tillgängligt stöd. Slutligen betonas den resurs som ungas berättelser om psykisk ohälsa och hjälpsökande utgör, berättelser som på en personlig nivå kan ha en läkande och meningsskapande funktion och som även kan bidra med viktig kunskap för att utveckla stödinsatser och förståelse för ohälsans innebörd.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet  framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra respiratorvårdade patienter där både verbal och icke verbal kommunikation är en utmaning. Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor möter dagligen respiratorbehandlade patienter som vårdas på grund av svåra sjukdomstillstånd. Denna patientgrupp upplever måttlig till svår smärta och intensivvårdssjuksköterskan ställs inför utmaningen att ge en adekvat smärtlindring. När dessa patienter inte kan kommunicera verbalt måste bedömningen av patientens behov ske utifrån tolkningar av kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysiologiska reaktioner. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Metod: Sex intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar vid samma sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2014 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier och elva subkategorier framkom. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: att hitta en hållbar medicinsk och omvårdnadsmässig smärtbehandling, att skapa en ömsesidig kommunikation är en utmaning, samarbete och utbildning skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Konklusion: För att optimera smärtlindring till respiratorvårdade patienter krävs både omvårdnadsåtgärder samt farmakologisk behandling. Det finns en rädsla att underbehandla smärta vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och frustration. Den icke verbala kommunikationen är inte alltid tillräcklig och då krävs en kreativitet hos intensivvårdssjuksköterskorna för att tolka patienternas smärta. Vilka utmaningar intensivvårdssjuksköterskorna än ställs inför har de alltid patienternas bästa i åtanke.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

No description available.

No description available.

Vårdskador innebär ett stort lidande och var tionde patient som får vård drabbas av vårdskada. Genom att ta del av patienters upplevelser kan hälso- och sjukvården få hjälp med att identifiera risker till vårdskador i arbetet med att förhindra uppkomst till dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att fungerande kommunikation,information och bemötande är viktigt; Att komplikationer skapar obehagoch begränsar vardagen; Att känna oro och rädsla över att inte ha kontroll;Att få ekonomiska problem som förändrar livet och Att påverkas negativt av personalens kompetens och ansvarstagande. I resultatet framkom att patienter upplevde att livet förändrades på många olika sätt efter att ha drabbats av vårdskada. De försämrades i sina grundsjukdomar, fysiska och ekonomiska problem uppstod, relationer till närstående påverkades, vardagen blev begränsad och det psykiska måendet försämrades. De upplevde även bristfällig kommunikation och dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Vårdskador påverkar livet i helhet för många patienter och gör det svårt för dem att förlika sig med det som hänt och gå vidare med sina liv. De behöver känna sig delaktiga i sin egen vård samtidigt som de behöver få stöd och förståelse från vårdpersonal för att kunna hantera upplevelsen av att drabbas av vårdskada.