Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet. Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.

Bakgrund: Filippinerna bedriver både statlig och privat sjukvård där den privata sjuksjukvården är det dyraste alternativet. Rapporter visar att sjuksköterskor ansvarar för upp till 60 patienter åt gången och att en säng på sjukhuset ibland delas av flera patienter på grund av resursbrist Syfte: Syftet med studien var att belysa filippinska sjuksköterskors uppfattning av vården på Filippinerna Metod: En empirisk studie med kvalitativ forskningsmetod där nio sjuksköterskor på privata och regeringsstyrda sjukhus i Cebu, Filippinerna intervjuades. Resultatet analyserade sedan med manifest innehållsanalys Resultat: Av sjuksköterskorna som intervjuades upplevde alla utom en, stress på sin arbetsplats. Majoriteten av sjuksköterskorna hade funderingar på en utlandsflytt där arbetsmiljö, underbemanning, ekonomi och hör överbelastning låg som grund Slutsats: Det filippinska sjukvårdssystemet har enligt studiens resultat brister som får konsekvenser för personal och patienter. Sjuksköterskornas situation ledde till stress och missnöja. En av flera stressfaktorer var att patienter som inte kunde betala för sig uteslöts från vården, ett faktum som fick följer som dödsfall.

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Människor med stomi är vanligt förekommande inom vården. Ungefär var femte person med rektalcancer får en stomi. Stomin kan påverka personer fysisk, funktionellt, psykologiskt och emotionellt och livet med stomi upplevs väldigt olika från individ till individ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Information söktes i databaserna Cinahl och PubMed och 11 kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet presenteras fem kategorier som framkommit av dataanalysen: Att välbefinnandet påverkas; Att uppleva begränsningar i livet; Att självbilden förändras; Att känna skam över stomin; Att njuta av livet trots stomi. Slutsatsen visar att sjuksköterskor behöver förstå personers upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Information, stöd och kunskap är nödvändigt för att personen ska kunna anpassa sig till livet med stomi. Mer forskning behövs för att sjuksköterskorna lättare ska kunna hjälpa personerna att kunna hantera sin situation så de snabbt kan återgå till ett mer normalt liv.

Övergången från ungdom till vuxen har länge setts som en kritisk period i livet där stora förändringar sker och där individer ingår i en ny social roll. Studier inom bland annat sociologi har visat att normer om ålder och centrala livshändelser formar människan till att inta sociala roller. Däremot finns det mycket lite forskning som studerat den subjektiva uppfattningen av denna period i livet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga människors egna förställningar om ålder ser ut och upplevs samt att få syn på bakomliggande normativa föreställningar om ålder. Åtta personer deltog i intervjuer där en induktiv tematisk analys användes för att tolka resultaten. Resultatet visade att unga vuxna starkt påverkas av yttre förväntningar från samhälle och omgivning. Vidare visade resultatet att dessa förväntningar skapade en stark press och stress. Studien gav en ökad förståelse för den subjektiva uppfattningen av hur normer om ålder, livshändelser och sociala roller upplevs i övergången till vuxenlivet.

Bakgrund: Cytostatika är ett läkemedel som främst ges till cancerpatienter. Cytostatikabehandling har ett flertal biverkningar som påverkar patienten och behandlingen kräver specifik omvårdnad. Cytostatikabehandling skapar både ett kroppsligt och själsligt lidande. Varje person är unik och biverkningarna kan upplevas olika för alla som genomgår cytostatikabehandling. Vid sjukdom och behandling kan det vara svårt att bevara ett gott föräldraskap. Hela familjen påverkas av cytostatikabehandlingen och familjen blir åsidosatt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med hemmavarande barn. Metod: En kvalitativ design baserad på fyra patografier som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: biverkningarnas påverkan på kroppen, att leva i en känslomässig ovisshet där det tillkom två underkategorier: positiva känslor och negativa känslor och den tredje kategorin var strategier krävs för att klara av cytostatikabehandlingen. Slutsats: Cytostatikabehandling påverkar människan både psykiskt, fysiskt och socialt. Hur patienten mår och upplever cytostatikabehandlingen påverkas av omgivningen. En positiv inställning är en grundförutsättning för att klara av cytostatikabehandlingen. Att ha en strategi kan underlätta och vara till hjälp för att klara av behandlingen. Ytterligare forskning skulle kunna göras kring hur barnen upplever mammans behandlingsperiod.

Demokrati, normer och värderingar samt fostran är begrepp som genomsyrar läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11. Dessa begrepp används i läroplanerna för att beskriva skolans demokratiuppdrag samt fostranuppdrag, där skolan, genom att lära eleverna om samhällets normer och värderingar, förbereder samt fostrar eleverna för sin roll som demokratiska medborgare (se avsnitt Analys och resultat). Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv anses läromedel vara ett verktyg som förmedlar läroplanernas konkreta innehåll. I denna studie undersöks hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna och hur dessa realiseras i läroböcker. Denna studie är baserad på en kvalitativ innehållsanalys som studerar hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen leder till att en komparativ analys av läroplanerna kan genomföras med avsikten att belysa kontinuitet och förändring mellan läroplanerna för de olika tidsperioderna. Efter att den komparativa analysen av läroplanerna genomförs, görs även en komparativ analys av läroplanerna och läroböckerna för att undersöka hur demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras i läroböcker. Förutom läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11 omfattar analysen sex samhällskunskaps läroböcker varav två är grundade på Lgr 69, två är grundade på Lgr 80 och två är grundade på Lgr 11. Resultatet av analysen visar både på kontinuitet och förändring beträffande hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen angående kontinuitet visar att samtliga läroplanernas syften beträffande demokrati, normer och värderingar samt fostran talar för att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Däremot gällande hur denna fostran ska ske, visar resultatet på förändringar mellan läroplanerna. Ett exempel på en tydlig förändring beträffande hur denna fostran ska ske är att, i Lgr 11 står det att all skolans personal ska vara delaktiga i denna fostran. Detta nämns däremot inte i Lgr 69 och Lgr 80 (se avsnitt Analys och resultat). Resultatet visar även att läroplanernas formulering av demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras på varierande sätt i läromedlen. En slutsats som dras är att trots att läroplanernas formuleringar har genomgått vissa förändringar har samtidigt de grundläggande demokratiska principerna och värderingarna kvarstått och givits liknande mening under perioden.

Zombiens rötter ligger i myter men den har gått igenom en rad förändringar och håller nu platsen som en av världens mest igenkännbara monster. Efter 1932 har zombier inom media används för reflektion kring mänsklighetens farhågor och teman som krig och sjukdom har präglat zombiens narrativ i årtionden. Denna rapport ger en överblick över zombiens utveckling och undersöker vad för associationer och tankar zombien väcker som figur inom olika katastrofmiljövisualiseringar hos betraktare. Tre artefakter som representerar zombier i olika katastrofmiljöer har producerats för studien, de har använts i intervjuer där deltagarna fått bygga egna narrativ kring dem. Zombien inom en nutida miljö var den som deltagarna ansågs vara mest naturlig för zombien att vistas i men deltagarna visade störst intresse inför zombien i den dystopiska Cyberpunk-miljön. Ytterligare studier av zombien behövs för att tydligare kartlägga folks attityder gentemot zombien och hur relevant den kan fortsätta hålla sig.

Bakgrund: Med det ökade mångkulturella samhället idag finner vi människor från olika länder där alla har sin egen kultur, språk, värdering och beteenden. Alla människor har rätt till god personcentrerad vård på individnivå. När en människa blir patient spelar patientens kulturella bakgrund en stor roll i omvårdnaden då detta ger förutsättningar för att främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor har till yrkesroll att vårda alla patienter på lika villkor. Vilket innebär att sjuksköterskor visar respekt för patienters integritet samt ger bekräftelse för deras upplevelser. Syfte: Sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård i relation till patienter med annan kulturell bakgrund inom somatisk vård. Metod: Metoden som används är systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet består av två teman. Det första temat var: Betydelsen av kommunikation, med subteman; Att möta språkbarriärer, Att använda kommunikationsstrategier. Det andra temat var: Organisatoriska förhållanden med subteman; Behov av kunskap, Vårdmiljöns påverkan och Att uppleva tidsbrist. Slutsats: För att ge god personcentrerad vård till patienter krävs det en god kommunikationsförmåga mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare så upplevs det för sjuksköterskor att det fattas resurser för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Mer tid, god vårdmiljö samt ökad kunskap framkom som viktiga delar i vården.