<p>Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.</p><p>Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.</p>

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och begreppet autismspektrumstörning innefattar flera diagnoser som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Föräldrar kan ofta missförstå beteenden som är karaktäristiska för AST och detta kan utveckla känslor av misslyckande samt hopplöshet inför barnets framtid. Dessutom kan det vara svårt för föräldrar att anpassa sig efter nya rutiner och ta hänsyn till barnets beteenden. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma familjens situation och se deras behov av hjälp och stöd. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn med AST. Metod: Litteraturstudien bestod av nio kvalitativa artiklar som valts ut från databaserna PubMed, Scopus och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier: ”Känna sig avskärmad från samhället”, ”Stora utmaningar som förälder” samt ”Familjen påverkas av AST”. Konklusion: Den bristande förståelsen för AST samt det bristande stödet kan vara en förklaring till att många föräldrar upplever känslor av depression, ångest och stress. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vara närvarande och ge relevant stöd samt att uppmuntra föräldrarna för att de ska kunna växa i sitt föräldraskap. / Background: Autismspectrumdisorder (ASD) represents a neuropsychiatric disability and the concept of autism spectrum disorder includes several diagnoses such as autistic syndrome, asperger syndrome and atypical autism. Parents often misunderstand behaviors that are characteristic of ASD and this may develop feelings of failure and hopelessness about the future of the child. In addition, the difficulty for parents is to adapt to new routines and take into account the child's behavior. The nurse has an important role in assessing the situation of the family and see their need for help and support. Aim: The aim of this study was to illuminate parent’s experiences of living with children with ASD. Method: A literature study of nine qualitative articles from the databases PubMed, Scopus and Cinahl. The articles were reviewed and analysed with inspiration of a qualitative content analysis. Results: The results were resulted in three categories: “Feeling foreclosed from society”, “Major challenges as a parent” and “Family affects by AST”. Conclusions: The lack of understanding of AST as well as the lack of support can be one reason that many parents experience depression, anxiety and stress. The nurse has an important role to be present and provide relevant support and encourage parents to enable them to grow in their parenting.

Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige. Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn är vanligt förekommande och orsakerna till sömnproblem kan variera. Sömnproblem kan ge konsekvenser för barnet men påverkar hela familjen. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig roll i arbetet för att stödja familjer med sömnproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med sömnproblem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare på hälsocentraler i norra Sverige genomfördes. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att utgå från ett familjeperspektiv, Att rådgivningen är individuellt anpassad, Att stärka föräldrarna i sin roll, Att det sociala sammanhanget påverkar familjens behov, Att normer och förväntningar påverkar föräldrars syn på sömnproblem, Att ha behov av mer kunskap och samverkan. Barnhälsovårdssjuksköterskorna ansåg att upplevelsen av sömnproblem alltid utgick från familjens perspektiv. De påpekade att rådgivning till en familj med sömnproblem bör vara individuellt anpassad och en viktig del i arbetet består i att stödja föräldrarna. Flera saker påverkade hur familjer upplevde sömnproblem, såsom föräldrarnas relation, sociala sammanhanget samt normer och förväntningar kring sömnproblem. Konklusion: För att arbeta med sömnproblem inom barnhälsovården behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ha kunskap om sömnproblem hos barn samt ha samverkansmöjligheter för att tillgodose familjernas behov då sömnproblem anses vara komplext, samt ha ett familjeperspektiv och en förståelse för att det är många faktorer runt en familj som påverkar.

No description available.

Genom att studera individers upplevelse av lärande inom ett populärt lagspel online försöker denna uppsats att ge en ökad förståelse för vad som lärs in genom onlinespel och hur detta förs vidare till andra spelare genom Communities of practice's begreppsram. Detta i syfte att kunna använda sig av onlinelärande och överföringen av denna på ett bättre sätt inom onlinestudier och distansstudier. Underlaget har framkommit genom sex intervjuer i en kvalitativ forskningsanda. Uppsatsen använder sig av en induktiv ansats och meningskoncentrering för att sammanställa resultaten. Resultaten visar vikten av en lärandegrupp samt kommunikation för ett kunskapsutbyte med sina medspelare genom en gemensam chattgrupp. Denna kunskap genereras både genom praktiken och att delta i mer perifiera aktiviteter som att delta inom olika streams, forumdiskussioner samt genom chattgruppen. Resultaten visar även på hur överföringen av kunskap sker mellan olika erfarenhetsgrader. Slutsatsen är därför att kommunikation inom lärandegruppen är nödvändig för att inlärningen ska fungera optimalt trots ett fysiskt avstånd. Vilket visar relevansen av att fortsätta att studera lärandet online genom ett kvalitativt perspektiv för att kunna applicera kommande resultat inom förbättrad onlineutbildning.

Studier har visat att verbala hot upplevs som vanligare än fysiskt våld men att både hotoch våld påverkar den prehospitala omvårdnaden och är känsloladdat. Detta kan i sin turpåverka sjuksköterskornas säkerhetsmedvetande och deras bemötande av patienten.Majoriteten av personalen inom ambulanssjukvården har under sitt yrkesutövande på etteller annat sätt blivit utsatta för hot och eller våld. Denna studies syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av att vårda i en prehospital hotfull och våldsam miljö. Åttakvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma påambulansen i södra Sverige. Semistrukturerade intervjuer har skett med induktiv ansatsoch en manifest analys har utförts. Detta resulterade i fem kategorier relevanta för syftet;omvårdnaden blir ofullständig i en hotfull och våldsam situation, erfarenhet leder till ettökat säkerhetsmedvetande, hot och våld i en prehospital vårdsituation är känsloladdat,orsaker till hot och våld från patient och personer i omgivningen samt bemötandetpåverkar omvårdnaden. Konsekvenserna av hot och våld prehospitalt upplevdes vara attpatienten drabbades av en fördröjd eller ofullständig omvårdnad. Vi föreslårutbildningsinsatser riktade mot allmänheten för att få ge en ökad förståelse kring vadprehospital vård och triagering innebär. Vidare föreslår vi en bättre och likformigutbildning kring hot och våld nationellt inom den svenska ambulanssjukvården,flaggning av områden för ambulanspersonalens säkerhet samt mer resurser. Omallmänheten får en större förståelse för ambulanspersonalens arbete ochambulanspersonalen genom utbildning blir bättre på att hantera hotfulla och våldsammasituationer är förhoppningen att färre patienter drabbas av en fördröjd eller ofullständigomvårdnad.