I början av 1900-talet ansågs radium vara ett försäljningsargument för olika hushållsartiklar. Föreliggande studies syfte var att undersöka hur förhållandet till radium i hushållsnära varor såg ut i Sverige under tidsperioden 1900–1930. Syftet var även att undersöka vilka argument, om helbrägdagörande och vetenskapliga, som gavs för att sälja dessa produkter. Ur detta syfte skapades följande frågeställningar. 1. Hur skildrades radiumets olika aspekter i artiklar och annonser? 2. Vilka psykologiska- och medicinska tillstånd beskrevs dessa produkter vara bra för? 3. Vilka anspråk på medicinsk och vetenskaplig kunskap legitimerade användandet av dessa produkter? 4. På vilket sätt framkom det i annonser och artiklar hälsorisker med användandet? Som källmaterial användes artiklar och annonser ur två dagstidningar. Utöver dessa användes ett antal artiklar skrivna av kemisten John Landin. Materialet tolkades ur media- och medicinhistorisk synvinkel. Med tematisk analys skapades fem huvudkategorier: medicinska, skönhets-, psykologiska, vetenskapliga och strukturella argument för att använda radioaktiva hushållsprodukter. Resultatet pekade på att produkterna legitimeras genom bland annat medicinsk och vetenskaplig expertis. Radiumets nyttoaspekter framhölls, då radiumet sades bota allehanda sjukdomar. Inga risker framhölls med användandet. Därefter diskuteras studiens resultat kopplat till ställda frågeställningar och tidigare forskning samt samtidsrelevans. Slutligen diskuteras undersökningens styrkor och svagheter. / At the beginning of the 20th century, radium was considered a selling point for various household items. The purpose of the present study was to investigate how the relationship to radium in household goods looked like in Sweden during the period 1900-1930. The purpose was also to investigate what arguments, about healing and scientific, were given to sell these products. For this purpose, the following questions were created. 1. How is radium described in articles and advertisements? 2. What psychological and medical conditions are these products described to be good for? 3. What claims to medical and scientific knowledge legitimized the use of these products? 4. In what way do advertisements and articles presented any health risks with their use? As source material, articles-, and advertisements from two daily newspapers were used. In addition, several articles written by the chemist John Landin were used. The material was interpreted from media and medical historical point of view. With thematic analysis, five main categories were created: medical, beauty, psychological, scientific, and structural arguments for using radioactive products. The results indicated that the products were legitimized through, among other things, medical and scientific expertise. The usefulness of radium was emphasized when radium was said to cure all kinds of diseases. No risks were emphasized with the use. Then the results of the study are discussed in connection with questions asked and previous research as well as contemporary relevance. Finally, the strengths and weaknesses of the survey are discussed.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar kommer ofta i kontakt med palliativ vård och vård i livets slutskede. Sjuksköterskors perspektiv på hur det är att vårda palliativa patienter på en kurativ avdelning och de etiska dilemman de står inför, kan ge värdefulla insikter i hur vård i livets slutskede kan förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på en vårdavdelning. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier, vilka var: Att känna sig maktlös, Att patientens rättigheter inte respekteras, Att känna sig otillräcklig i sin yrkesroll, Att inte kunna ge patienten en värdig död, Att hamna i konfliktsituationer och Att uppleva skuld- och skamkänslor. Slutsats: Resultatet visar att etiska utmaningar som uppstår inom palliativ vård på vårdavdelningar ofta beror på bristande teamsamverkan och kommunikationsbrister inom teamet. Det visar även att sjuksköterskor har låg tro på sin kunskap samt kompetens. Sjuksköterskor behöver bryta hierarkier, motverka maktpositioner och stärka det interprofessionella samarbetet inom teamet. Sjuksköterskor har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden utförs på ett etiskt korrekt sätt. Det krävs att varje sjuksköterska vågar ta det ansvaret, samt vågar leda och stärka kollegor och varandra i det etiska arbetet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka vad som krävs för att stärka sjuksköterskors självkänsla och ledarskap i mötet med etiska utmaningar.

Studien syftade till att undersöka barnfria kvinnors erfarenheter av barnfrihet utifrån det egna perspektivet, samt i förhållande till bemötande från omgivningen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i åtta teman. Resultatet visade att barnfrihet beskrevs i termer av frihet och autonomi och samtidigt som ett utmanande livsval, särskilt i relation till omgivningen. Barnfriheten beskrevs också som ett alltmer accepterat livsval, särskilt hos den yngre generationen. Omgivningens bemötande upplevdes ofta som direkt och indirekt ifrågasättande. Även en förväntan om att bemötas på detta sätt beskrevs, vilket påverkade öppenheten gällande barnfriheten. Vidare skildrades upplevelser av att både bli stärkt i sitt val och i sin självkänsla samt upplevelser av ifrågasättande av sig själv, till följd av omgivningens bemötande. Resultatet visade att deltagarna använde såväl aktiva som passiva strategier för att hantera omgivningens bemötande. Val av strategi berodde till stor del på kontext och relationer i situationen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare framställs i svenska filmer ur ett genusperspektiv samt hur framställningarna förhåller sig till internationella idrottslärarporträtteringar. Studien kommer att besvara följande frågeställningar: - Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs manliga och kvinnliga idrottslärare i svensk film?- Vilka skillnader respektive likheter finns mellan svenska och amerikanska framställningar av idrottslärare? Teori och metod Studien har en kvalitativ ansats som tar avstamp i den fenomenologiska metoden. För att besvara forskningsfrågorna tillämpades en teoretisk karaktärsanalysstrategi utifrån fem karaktäriseringstekniker samt en litteraturstudie. Datainsamlingen byggde på ett målinriktat och målstyrt urval där åtta svenska filmer och tre amerikanska forskningsartiklar gällande hur idrottslärare porträtteras valdes ut. Det teoretiska angreppssättet ’att göra kön’ användes för att tolka och förstå data. Resultat Resultatet visar att manliga idrottslärare i svensk film framställs med tre tydliga karaktärsdrag. De framställs som trygghetsskapare, lärande lärare och mobbare. Vidare  porträtteras kvinnliga idrottslärareporträtteras den kvinnliga idrottsläraren som endast en  endast maktgalenna förgripare. I jämförelsen mellan hur svenska och amerikanska idrottslärare framställs framkom fler skillnader än likheter. Till skillnad från de svenska framställningarna porträtteras amerikanska manliga idrottslärare som heterosexuella, aggressiva och lågintellektuella muskelknuttar medan de kvinnliga idrottslärarna framställs som sexobjekt eller stereotypt karlaktigt homosexuella. Slutsats Utifrån studiens syfte framhävs tre slutsatser: 1) manliga och kvinnliga idrottslärarkaraktärer i svensk film skildras olika, 2) svenska och amerikansk filma samhällen har inte samma kulturella uttryck uppfattning omgällande idrottslärare och 3) svenska filmer både vidgar och förstärker könsstereotyper via idrottslärarkaraktärer. För att kunna dra mer omfattande slutsatser gällande hur idrottslärare framställs i svensk film krävs ytterligare forskning. / Aim and research questions The aim of this study is to investigate how physical education teachers (PE teachers) are portrayed in Swedish films from a gender perspective as well as how these portrayals relate to international representations of PE teachers. The study will answer the following questions: - Which characteristics are attributed to male and female PE teachers in Swedish films? - What are the differences and similarities between Swedish and American depictions of PE teachers? Theory and method The study has a qualitative approach based on the phenomenological method. To answer the research questions, a theoretical character analysis strategy based on five different characterization techniques and a literature study was applied. The data collection was based on a purposive sampling from which eight Swedish films and three American studies regarding portrayals of PE teachers were selected. The theoretical approach of ‘making gender’ was used to interpret and understand the data. Results The results show that male PE teachers in Swedish films are portrayed with three distinct characteristics. They are portrayed as creators of security, educators and bullies. Furthermore, the female PE teacher is portrayed as a power-crazed abuser. In the comparison between Swedish and American depictions of PE teachers in films, more differences emerged than similarities. In contrast to the Swedish portrayals, American male PE teachers are portrayed as heterosexual, aggressive and low-intellectual musclemen, whilst the female PE teachers are portrayed as sex objects or butch homosexuals. Conclusion Based on the aim of the study, three conclusions are highlighted: 1) male and female PE teachers are portrayed differently in Swedish films, 2) Swedish and American films do not have the same cultural expression regarding PE teachers and 3) Swedish films both broaden and reinforces gender stereotypes through the PE teacher characters. In order to draw more comprehensive conclusions regarding the portrayal of PE teachers in Swedish films, further research is required.

Bakgrund. Hjärtinfarkt är en ledande orsak till för tidig död i många länder. Patienter behöver ofta genomgå en lång rehabiliteringsperiod, och anpassa livsstilen, vilket kan påverka deras livskvalitet på olika sätt. För att stödja förändringar i livsstilen krävs en förståelse för dess komplexitet. Att hjälpa  individer i denna process förutsätter en djupare insikt. Syftet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod. Metoden var litteraturstudie med induktiv ansats baserad på  tio vetenskapliga artiklar som togs fram via systematiskt sökning i databaserna Pubmed och CINAHL. De tio artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter enligt Fribergs modell. Resultat. Efter analys och sammanställning av data, framkom tre huvudsakliga kategorier: ̈Vårdrelaterad upplevelse ̈, "Samhälle och kulturella påverkan", samt  ̈Hälsorelaterade upplevelser ̈. Dessa tre kategorier visade att det finns flera olika aspekter och upplevelser  av att genomgå förändring i livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Dessutom identifierades sex underliggande underkategorier som ytterligare beskrev de individuella upplevelserna och perspektiven som påverkade patientens livskvalitet. Slutsats. För att stödja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är det betydelsefullt och helt avgörande att implementera en personcentrerad eftervård. Varje individ är unik med sina specifika erfarenheter och behov, vilka måste vägas in för att åstadkomma en långsiktig och målinriktad vård. Genom att belysa individuella erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas efter en hjärtinfarkt kan möjligheter till förbättring och utveckling av vården öppnas upp, vilket i sin tur möjliggör en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: Många barn utvecklar födoämnesallergi, vilket tenderar att öka globalt. Födoämnesallergi räknas som en funktionsnedsättning med ökad risk för negativa fysiska och psykiska symptom som följd. Föräldrar till barn med födoämnesallergi utsätts för ökad press i det dagliga livet för att säkerställa att barnet är tryggt. Ökad kunskap om föräldrars upplevelser kan stärka sjuksköterskans omvårdnadsarbete och främja upplevelsen av livskvalitet hos såväl det berörda barnen, deras föräldrar samt övrigt familjesystem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn med födoämnesallergi. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats grundat på sju vetenskapliga artiklar vilka analyserades med Fribergs 5-stegsmetod till en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Studien identifierade fem teman; (1) Diagnosen, som en chock, (2) Lära sig att hantera födoämnesallergi, en ny fas, (3) Vården Varierar i hanteringen av födoämnesallergi, (4) Känslor av utanförskap och isolering till följd av födoämnesallergi och (5) Psykosocial stress, sorg, oro och ångest.  Slutsats: Studiens resultat visar på att födoämnesallergi innebär en stor belastning på föräldrarna, barnet och familjen med en tydlig påverkan på deras totala livskvalitet. Genom studien tydliggörs ett större behov av information och stöd för föräldrarna. Ökad information och stöd från sjuksköterskan kan möjliggöra att föräldrarna får de verktyg de behöver för att kunna hantera och anpassa sig till vad ett liv med barn som har födoämnesallergi innebär, vilket tydliggör en stor och viktig utmaning för sjuksköterskans profession.

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT EN INTERVJUSTUDIE OM BRUKARES UPPLEVELSER AV PSYKIATRISK VÅRDLINA DAM FORMARECARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Dom har ju ändå hela tiden försökt att hjälpa mig- även om dom inte har hjälpt mig på rätt sätt. En intervjustudie om brukares upplevelser av psykiatrisk vård. Examensarbete i Psykiatrisk omvårdnad, 91-120 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den psykiatriska vården har en lång och omväxlande historia, och psykiatrisk ohälsa betraktas idag som en växande utmaning för samhället. Den psykiatriska vården har över tid genomgått flera stora reformer och förändringar som givetvis påverkat dem som använder sig av den, nämligen brukarna av psykiatrins vårdinsatser. Dock är ur forskningssynpunkt relativt lite känt om upplevelsen av den psykiatriska vården från ett brukarperspektiv. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av psykiatrisk vård. Personer som återhämtat sig från psykiatrisk ohälsa intervjuades angående sina upplevelser av psykiatrisk vård. Metod: Fem respondenter intervjuades och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: Makt och empati, Vårdens yttre ramar samt Ensam är inte stark/en bärande konstruktion för återhämtning, med tillhörande subkategorier. Resultatet reflekterade att respondenterna inte alltid bemötts med respekt som individer och inte heller givits möjlighet att påverka sin egen vård. Den sammantagna upplevelsen var emellertid att upplevelsen av psykiatrisk vård förbättrats över tid. Slutsats: Trots att resultatet speglar att respondenternas upplevelse av psykiatrisk vård förbättrats, rekommenderas ytterligare forskning, dels då denna studie är för begränsad för att dra generella slutsatser, och dels för att följa utvecklingen över tid. Nyckelord: kvalitativ studie, omvårdnad, patientperspektiv / STILL, THEY´VE ALWAYS TRIED TO HELP ME- ALTHOUGH THEY HAVEN´T HELPED ME IN THE RIGHT WAY AN INTERVIEW STUDY ABOUT USERS´ EXPERIENCES OF PSYCHIATRIC CARELINA DAM FORMARECARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Still, they´ve always tried to help me- although they haven´t helped me in the right way. An interview study about users experiences of psychiatric care. Masters degree in Psychiatric Nursing, 91-120 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014. Background: The history of psychiatric care is long and varied, and psychiatric illness is today considered a growing societal challenge. Over time, psychiatric care has undergone several great reforms and changes, which of course has affected those who utilize it, namely the users of the psychiatric care efforts. Still, from a scientific point of view, relatively little is known about the experience of psychiatric care from the perspective of users. Aim: To describe adults experience of psychiatric care. Method: Five interviews were conducted and the transcibed text were analysed by using qualitative content analysis inspired by Burnard. Findings: Their experience of psychiatric care was reflected by the three categories: Authority and empathy, The outer bounds of care and No man is an island- a supporting structure for recovery, underpinned with their belonging subcategories. Findings: The findings implied that the subjects had not always been treated with respect as individuals, nor been given the opportunity to influence their own care, although the overall experience was that the experience of psychiatric care had improved over time. Conclusion: Although the results suggests that patients´ experience of psychiatric care has improved, further research is suggested, partly because this study is too small to make any general conclusions and partly to examine the development over time.Key words: nursing, patients´ perspective, qualitative

Bakgrund: År 2016 diagnoserades 270 män och 233 kvinnor med någon form av akut leukemi (AL) i Sverige. Diagnosen akut leukemi innebär många gånger att personer helt oförberett får starta en intensiv behandling mot ett livshotande sjukdomstillstånd. Om AL går obehandlat resulterar det ofta i ett livsavslut inom några veckor eller månader.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva personers erfarenheter av att leva med akut leukemi.  Metod: Studiens procedur är inspirerad av Polit och Becks nio stegs modell. 9 artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed valdes. Materialet analyserades med inspiration av Popenoe et al., Utvalda artiklar har noga gåtts igenom. Fraser, meningar och stycken har markerats utifrån studiens syfte. Resultat: Resultatet visar på att patienter ofta upplever orkeslöshet, infektionskänslighet, svåra biverkningar och rädslor, vilket belastar det dagliga livet. Stöd från vården, samhället och anhöriga är viktigt för att återfinna balans och livskvalité. Konklusion: God kommunikation och engagerad vårdpersonal minskar känslor av oro, ångest och hopplöshet. En väletablerad omvårdnadsplan med behjälpliga insatser från samhället kan resultera i ett minskat lidande för både patienter och anhöriga som drabbats av denna svåra sjukdom. / Background: 270 men and 233 women were diagnosed with some form of acute leukemia (AL) in Sweden in 2016. The diagnosis of acute leukemia often means that a person is completely unprepared to start intensive treatment for a life-threatening condition. If AL goes untreated, it often results in end of life within a few weeks or months. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with acute leukemia. Methods: The study procedure was inspired by Polit and Beck's nine-step model. 9 articles from the Cinahl and Pubmed databases were selected. The material was analyzed with inspiration from Popenoe et al., Selected articles have been carefully reviewed. Phrases, sentences and paragraphs have been marked according to the purpose of the study. Results: The results show that patients often experience a loss of energy, sensitivity to infection, severe side effects and fears, which burden their daily life. Support from healthcare, community and family is important to regain balance and quality of life. Conclusion: Good communication and committed caregivers reduce feelings of distress, anxiety and hopelessness. A well-established care plan with supportive interventions from society can result in reduced suffering for both patients and loved ones affected by this difficult disease.