The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls “wisdom of practice” and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers’ answers? My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher. The decisive factor that makes the difference is their main view point on story telling. These three teachers show three different styles of narration; the narrative subject, the above narrator and the anecdotic narrator. Furthermore, I found that the main argument for the use of narration in history education is that oral narration has a great capacity when it comes to passing on information and making the students remember it. But how ever strong the arguments are for using one special strategy of teaching, variation is very important; not only because of the risk of making student bored, but also because it isn’t possible to stay in line with the national guidlines that the teachers must follow. In the process of this study, I have concretisised four advantages and three disadvantages of narration. 1. It is easier to remember information passed on in stories because it creates a context. 2. Oral narration creates an interest in students due to an internal and external meaning. 3. Stories fulfil fundamental needs because of its ability to explain. 4. Oral narration differs from other teaching strategies and creates a creative variation. 1. Narration has the ability to affect students, which may lead to a less critical approach to information sources. 2. Illusory coherence may appear in a story because narration strives to create coherence. 3. When creating a story meant to be told orally you risk loosing focus because of an indistinct purpose.

Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.   Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet. I examensarbetet intervjuas ett antal lärare för att på så sätt utreda vad dessaanser fungera i fråga om pedagogiska metoder. Detta för att presentera tänkbara tips förarbetet i framförallt klassrummet och diskutera dessa i relation till perspektiven.

Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta. Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd. Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

No description available.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.

Under de senaste åren har våld riktat mot vårdpersonal ökat. Sjuksköterskor som arbetar inom vård- och omsorg rapporterar att åtta–38% någon gång har blivit utsatta för fysiskt våld. Ambulanssjuksköterskor som arbetar inom ambulansverksamhet är mer utsatta för hot och våld än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Tidigare forskning inom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor beskriver förekomsten av hot och våld. Det finns begränsad forskning som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. En kvalitativ induktiv design användes. Tio ostrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes, vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman med respektive två till tre underteman. Studien visar att hot och våld skapar negativa emotionella känslor hos ambulanssjuksköterskorna. Ambulanssjuksköterskorna har en önskan om ökad utbildning kring hot och våld, samt ökat samarbete mellan andra myndigheter. Ambulansverksamheterna bör ge regelbunden utbildning till ambulanssjuksköterskor inom hot och våld, samt erbjuda samtalsstöd för att ambulanssjuksköterskorna lättare skall kunna återgå till arbetet efter allvarliga hot- och våldssituationer.

Den kommunala omsorgen i Sverige står inför stora utmaningar och den demografiska utvecklingen, med en allt större andel i de äldsta åldersgrupperna, ställer krav på hållbarhet i vård- och omsorgsorganisationer. Ett närvarande ledarskap är ett oumbärligt medel för att uppnå hållbarhet genom bl.a. en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Första linjens chefer har ett utmanande uppdrag i dagens komplexa omsorgsverksamhet varför det är nödvändigt att hitta alternativa arbetssätt till det traditionella sättet med en chef per verksamhet. Samledarskap, där två chefer har samma befogenheter och ansvar i en verksamhet, är den mest renodlade formen av delat ledarskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om medarbetares upplevelser av att arbeta med två samledande chefer i en vårdboendekontext, en tidigare outforskad kontext vad gäller samledarskap ur medarbetarperspektiv. Metoden som ansågs bäst lämpad var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats på analysen. Datainsamlingen utfördes genom sex semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i elva subkategorier och fyra kategorier vilka redovisas i resultatet. Studiens resultat visar att de samledande chefernas närvaro och deras kompletterande personligheter upplevs som gynnsamma faktorer av medarbetarna. Kvalitén på de personliga relationerna med cheferna samt fungerande kommunikation, med särskilt fokus på informationshantering, framstår som viktiga aspekter av samledarskapet. Utgående från ovanstående behövs ytterligare forskning för att få bättre kunskap om i vilken mån samledarskap bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser.

I takt med att samhället utvecklas så utvecklas även förskolläraryrket, i och med det ska barnen enligt läroplanen få en adekvat digital kompetens. Denna studie syftar till att studera vilka kunskaper och kompetenser pedagogerna i förskolan har inom digitala verktyg och synliggöra uppfattningar och inställningar pedagogerna har inom detta ämne. Vi undersöker även hur pedagoger ser på barnens involvering i användandet av de digitala verktygen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi gör en respondentundersökning för att få en ökad förståelse för vilka upplevelser pedagoger i förskolan har i arbetet med digitala verktyg. Studien genomförs i Uppsala kommun, med fyra pedagoger från tre olika förskolor. En förskolelärare och en barnskötare från två olika kommunala förskolor och en förskollärare och en barnskötare från en privat montessori inspirerad förskola. Denna studie har sin utgångspunkt från den sociokulturella teorin och studiens resultat analyseras efter denna teori. Resultaten av studien visar att pedagogerna upplever vissa begränsningar för användandet av digitala verktyg på grund av otillräckliga kunskaper hos sig själva, men de visar positiva inställningar till fortbildningar inom digitalisering i förskolan. Studien visar därmed att pedagogerna skapar en stimulerande, lärorik och meningsskapande miljö med hjälp av digital teknik i undervisningen på förskolan. Det sker även ett samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna, där pedagogerna stöttar barnen i deras digitala lärande, men de låter även barnen uppleva digitala verktygen på egen hand. En central aspekt som pedagogerna uttrycker är hur viktigt det är med arbetslagets samarbete, genom det skapar dem ett pedagogiskt syfte för användandet av digitala verktyg.    Tack   Först vill vi tillkännage vår handledare Farzaneh Moinian samt tacka för allt stöd och förtroende vi fått under hela arbetet. Vidare vill vi tacka de medverkande pedagoger som hjälpt till att möjliggöra våra samtalsintervjuer. Vi vill även tacka varandra för att vi gjort ett utmärkt arbete under hela skrivprocessen och för det stödet vi gett till varandra. Arbetet under denna skrivprocessen har varit krävande, men samtidigt har det varit en lärorik och rolig resa.

Under våren 2020 bröt en pandemi ut i världen som har lett till förändringar i samhället. Folkhälsomyndigheten kom ut med råd om anpassningar för att minska smittspridningen riktade till bl.a. förskolor. En del av råden var att se över om man kan förlägga verksamheten utomhus. Detta har medfört att många förskolor också har anpassat verksamheten till att bedrivas mer utomhus. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av tio förskollärare som syftar till att undersöka hur vårt urval av förskollärare ser på utomhuspedagogik, hur de argumenterar för den under rådande pandemi samt vilka eventuella utmaningar de anser sig ha ställts inför i samband med utomhusverksamhet under rådande pandemi. Studien undersöker även om det finns någon skillnad i förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogiken och utomhusverksamheten utifrån om de arbetar med äldre barn (3-5) eller yngre barn (1-3).  Studien utgår från Anders Szczepanskis begrepp utomhuspedagogik och använder en pragmatisk teori med de tillhörande begreppen learning by doing och lärande genom inquiry. Genom att använda pragmatismen och dess begrepp tolkas och teoretiseras förskollärarnas beskrivningar av utomhusverksamheten och utomhuspedagogiken. Studien har också ramfaktorsteorin som grund för att utläsa vilka faktorer som påverkar förskollärarnas arbete och didaktiska val när det kommer till utomhuspedagogik och utomhusverksamhet. Studiens resultat visar att mer av verksamheten bedrivs utomhus sen pandemins början. Det främsta argumentet förskollärarna använder sig av för detta är minskad smittspridning men det finns få didaktiska argument till utomhuspedagogik och utomhusverksamheten. Resultatet visar en skillnad i hur förskollärare som arbetar med yngre barn respektive förskollärare som arbetar med äldre barn beskriver arbetet. Förskollärare som arbetar med äldre barn arbetar mer med planerade aktiviteter i närmiljön och arbetar mer i likhet med Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik. Förskollärare som arbetar med yngre barn beskriver mindre planerade aktiviteter och mer svårigheter när det kommer till arbete i närmiljön som beskrivs bero på barnens ålder och personalbrist. Både förskollärare som arbetar med yngre barn samt de som arbetar med yngre barn beskriver kylan som ett problem och som ett hinder när det kommer till att bedriva utomhusverksamhet och utomhuspedagogik.