Bakgrund: Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och ett flertal sjukdomar, nedsatt livskvalitet och välbefinnande. Vid stigande ålder och sjukdom ökar risken för att drabbas av ohälsa i munnen. Ett av de vanligaste problemen med munnen var muntorrhet och drabbar äldre personer i högre grad. Vid fasta var muntorrhet ett vanligt beskrivet problem. På grund av hög arbetsbelastning och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder, kan munvården bli bortprioriterad.  Syfte: Syftet var att undersöka hur äldre patienter som fastar upplever sin munhälsa under vårdtiden på en kirurgavdelning. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. 27 patienter som var över 65 år och fastade eller fastat 3 dagar under vårdtiden intervjuades på fyra kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla patienter upplevde någon form av obehag från munnen vid fasta, vanligast var muntorrhet i varierad grad. Stöd och hjälpmedel kring munvård erbjöds i varierande grad och munvårdsrutinerna under vårdtiden var inte densamma som hemma. Information om muntorrhet, hjälpmedel mot detta och rutiner vid munvård saknades. Vårdpersonalen uppmärksammade inte alltid patienternas behov av stöd vid munvård. Patienterna efterfrågar sällan hjälp och stöd då de helst inte vill be om hjälp. Slutsats: Patienternas basala behov av munvård uppfylldes inte. Alla patienter upplevde obehag och torrhet i munnen i samband med fasta. Det behöver skapas riktlinjer, rutiner samt utöka informationen kring munvård i det dagliga omvårdnadsarbetet. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring munhälsa. / Background: There is a correlation between poor oral health and several diseases, decreased quality of life and lowered wellbeing. The risk of poor oral health increases with rising age and disease. One of the most common oral problems is xerostomia, which is more frequent among elderly. Whilst fasting, xerostomia was often described as a problem. Due to a heavy workload and care priorities of health care staff, patients’ oral care may be neglected. Aim: The aim of this study was to examine how fasting elderly patients experience their oral health during hospitalisation at a surgery department. Method: A qualitative descriptive interview study based on semi-structured interviews. 27 patients over 65 years of age who were fasting or had fasted approximately 3 days during their hospitalisation at one of four different surgery departments were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: All patients experienced discomfort of some form related to the mouth during the period of fasting, most common was xerostomia in greater or lesser extent. Support and assistance regarding oral care were offered to various degrees and the care routines during the hospitalisation were not the same as at home. Information about xerostomia, remedies for it and oral care procedures were lacking. The health care staff did not always pay attention to the patients’ need for support in oral care. Patients rarely asked for support as they generally avoided asking for any help. Conclusions: Patients basic needs regarding oral care was not met. All patients included in this study experienced oral discomfort and xerostomia while fasting. Guidelines, routines and increasing information regarding oral care in the daily care work is needed. Specialist nurses play a key role in securing good oral care.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig form av traumatisk hjärnskada som kan ge varierande symtom. Idrottsrelaterad hjärnskakning kan kliniskt fastställas av vårdpersonal bland annat med hjälp av Sport Concussion Assessment Tool (SCAT5). Riktlinjer kring rehabilitering utgår ofta från hjärntrappan vilket innebär en successiv återgång till idrott och skola. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva unga personers upplevelser och erfarenheter av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning samt hjärnskakningens eventuella påverkan på vardagslivet hos den drabbade. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 17– 24 år, med erfarenhet av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning under de senaste tre åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Följderna av hjärnskakningen varierade i omfattning och det framkom skilda perspektiv avseende rehabilitering samt hur bemötande, information och kommunikation från vårdpersonal upplevdes. I intervjuerna lyftes stöd och olika strategier för att hantera vardagen. Konklusion: Idrottsrelaterad hjärnskakning påverkar individens liv i varierande omfattning utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Resultatet visade att rehabiliteringen bör vara individanpassad och att stöd är centralt för att främja individens trygghet och delaktighet. Fysioterapeutens kompetens är betydelsefull i denna process och kan ibland behöva kompletteras av multiprofessionella team.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största hälsoutmaningarna i Europa idag avseende prevalens, sjukdomsbörda och funktionsnedsättning. I Sverige ökar sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och vid alla sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar är psykisk ohälsa orsak till hälften. Första vårdnivån för psykisk ohälsa är primärvården och kontakten sker oftast via telefon. Psykisk ohälsa ökar i samhället och därmed ökar även telefonsamtalen till vårdcentralen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Tio distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Skåne har intervjuats individuellt och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att distriktssköterskorna i de verksamheter som har välfungerande resurser i verksamheten upplever att telefonrådgivningen med patienter med psykisk ohälsa fungerar väl. Att distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt i sin kommunikation, lyssnar aktivt och är aktivt närvarande i samtalet upplevs ha betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång. I studien framkommer att samtal med patienter med psykisk ohälsa har en känslomässig påverkan på distriktssköterskorna. Distriktssköterskans erfarenheter gällande psykisk ohälsa är något som växer fram med tiden och är till hjälp i telefonrådgivningssamtalet. Slutsats: Tillräckliga resurser i verksamheten har betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång och har distriktssköterskan rätt förutsättningar och tillräcklig kunskap då patienter med psykisk ohälsa söker hjälp första gången kan det ha betydelse för en tidig upptäckt och snabbt insatt behandling.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur införandet av undervisningsbegreppet i läroplanen för förskolan har påverkat verksamheten samt hur covid-19 pandemin påverkat verksamheten. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå undervisningen och hur den planeras för samt bedrivs i förskolan. Begreppen mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen bidrar till analysen genom att se lärande i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer används för att undersöka förskolans verksamhet ingående. Delstudierna är kvalitativa och uppdelade efter förskolans yrkeskategorier. Delstudie ett utgår från förskollärarnas syn och delstudie två utgår från barnskötarnas syn på undervisning och covid-19s påverkan på verksamheten.   Delstudiernas resultat visar i stora drag att både förskollärare och barnskötare bedriver undervisning i förskolan. Undervisningsbegreppet har påverkat verksamhetens form och respondenterna är eniga om att pandemin har påverkat verksamheterna och möjligheterna till att planera och bedriva undervisning. Planering lyfts som en viktig aspekt vilket tar sin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen. Vidare lyfter respondenterna att det är roligt och meningsfullt att bedriva undervisning med barnen och följa deras utveckling.   Studiens titel är delvis tagen från en förskollärares svar på en intervjufråga och hela förskollärarens svar återfinns på sidan 23 i studien.

Ambulanssjukvården är i ständig utveckling. Det som en gång var taxiverksamhet är idag en avancerad akutsjukvård som bedrivs utanför sjukhusen. Ambulanspersonal möter dagligen olika utmaningar och svårigheter i sitt yrke. En särskild utmaning är då de ställs inför att möta barn. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Denna stärker barnets rättigheter, inte bara i samhället utan även i sjukvården. Smärtlindring för barn fortsätter att vara undermålig. Tidigare forskning har främst fokuserat på föräldrars eller ambulanspersonalens upplevelse vid omhändertagandet av barn. Därigenom uteblir barnets egna unika perspektiv och berättelser. Syftet är att belysa barnets upplevelser av smärta och smärtlindring i en prehospital kontext. En kvalitativ design användes och tio ostrukturerade narrativa intervjuer med barn genomfördes. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen genererade en huvudkategori, tre generiska kategorier och sju subkategorier. Essensen av resultatet är den smärtsamma händelsens aspekter. Det är en mångfacetterad upplevelse att för barn drabbas av smärta. Negativa känslor skapas av smärtan och gör att barnet upplever ett lidande. Smärtlindringen upplever barnet är effektiv och baseras både på omvårdnad och farmakologi. Barnets strategier vid smärtlindring prehospitalt liknar de som används av barn intrahospitalt. Upplevelsen av mötet med ambulanspersonal har även likheter med hur vuxna patienter beskriver fenomenet. Det behövs mer forskning på barn avseende det prehospitala omhändertagandet, främst kvalitativ för att få mer nyanser av deras upplevelse. Genom en ökad förståelse om barnets smärtupplevelse och dess syn på smärtlindring kan omhändertagandet av smärtpåverkade barn förbättras. Ambulanssjuksköterskan bör fokusera på att inge trygghet i situationer då barnet upplever smärta för att skapa förutsättningar för en effektiv smärtlindring.

Tidigare forskning påvisar en ökad frekvens av hot och våld riktat mot blåljuspersonal. Forskningen visar att över hälften av ambulanspersonalen har någon gång utsatts för hot och våld under arbetstid. Forskning som undersöker ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våldssituationer är begränsad. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld, samt undersöka hur vårdandet påverkas av hot och våld i den prehospitala vårdmiljön. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer. Tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet som resulterade i fyra generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskan upplever en rad olika känslor som otrygghet och ifrågasättande av den egna kompetensen vid hot och våldssituationer. Erfarenhet är en viktig aspekt i att kunna hantera plötslig förändrade vårdmiljöer. Patientmötet blir lidande vid hot och våld och det kollegiala stödet påtalas som en ytterst viktig aspekt i bearbetningsprocessen och i lärandet av hur dessa situationer kan hanteras. Ambulanssjuksköterskan efterfrågar utbildning för att kunna riskbedöma och hantera hot och våldsamma situationer prehospitalt. Ett utökat arbetsgivarstöd är önskvärt för att kunna bearbeta de emotionella och fysiska konsekvenserna i efterförloppet.

Hot och våld är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården och har ökat det senaste decenniet. Ambulanssjuksköterskor möter människor i alla åldrar och i varierande miljöer i sitt arbete. Vid situationer där hot och/eller våld förekommer kan ambulanssjuksköterskorna riskera att tappa kontrollen över situationen. Detta kan resultera i bristfällig undersökning då ambulanssjuksköterskorna tvingas att ta avsteg från rutinundersökning exempelvis mätning av vitalparametrar. Forskning påvisar också att hot och våld kan ha negativa konsekvenser på ambulanssjuksköterskans välbefinnande och ge ökad stress. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av hot och våld. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats då innehållet i intervjuerna använts som utgångspunkt. Droger, alkohol och andra bakomliggande sjukdomar är bidragande orsaker till varför hot och våld uppstår mot ambulanssjuksköterskor. Resultatet beskrev att ambulanssjuksköterskans tidigare erfarenheter var av stor vikt då det kunde vara avgörande för hur de hanterar dessa situationer och hur de fortlöpte. Erfarenheterna påverkade även hur ambulanssjuksköterskorna förberedde sig för att undvika att hamna i allvarliga situationer. Ambulanssjuksköterskor upplever en rädsla inför att vårda patienter där hot eller våld kan förekomma. Detta kan försvåra arbetet då ambulanssjuksköterskorna i värsta fall frångår rutinerna och riskerar patientsäkerheten. I resultatdiskussionen uppmärksammas om ambulanssjuksköterskor har tillräckligt med utbildning för att hantera hot och våldssituationer. Ökade kunskaper och ökad förståelse inom hot och våld kan bidra till att ambulanssjuksköterskorna får en ökad trygghet i sitt dagliga arbete

Antalet barn som är placerade i särskilda undervisningsmiljöer har ökat. Mot den bakgrunden är det angeläget att belysa hur intentionerna med att ha särskilda undervisningsgrupper omsätts i praktisk verksamhet. Syftet med studien var att beskriva hur ordinarie lärare och pedagoger i särskilda undervisningsgrupper upplever samarbetet sinsemellan och vilka faktorer som har betydelse för samverkan mellan dessa professioner med målsättningen återgång till ordinarie klassrum. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur ser organiseringen av de särskilda undervisningsgrupperna ut? Hur upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna att samarbetet sinsemellan ser ut? Vad upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna som viktiga faktorer för samarbetet sinsemellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes på fyra pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och fyra ordinarie lärare. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen inom fenomenet åtskilligt och talade för vikten av samverkan, viktiga faktorer för att lyckas med samverkan och varför brister i samverkan uppstår. Det visade sig finnas otillräckligheter i den praktiska implementeringen i fråga om samverkan på informanternas skolor och majoriteten av informanterna var inte nöjda med hur samverkan fungerar idag. Resultatet visade även att upplevelsen av samverkan inte skilde sig åt mellan de olika yrkesprofessionerna, snarare handlade det om enstaka enskilda avvikelser. Samverkan kunde utifrån resultaten argumenteras vara ett medel för att nå målet inkludering genom till exempel övergång till ordinarie undervisning. Däremot nåddes slutsatsen att det finns behov att se över inte bara på gräsrotsnivå utan även politiskt hur implementering av samverkan ser ut på skolor med särskilda undervisningsgrupper.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.

No description available.