No description available.

No description available.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar ca 3-7% av befolkningen. Antalet personer som diagnostiseras med ADHD ökar successivt i samhället. En hög samsjuklighet leder till behov av kontakt med olika vårdinstanser. Studier visar att personer med ADHD ofta uteblir från vårdbesök och att de upplever bristande stöd och förståelse i vårdsammanhang. Det saknas studier som belyser upplevelser av vård och vårdsökande ur ett patientperspektiv. För att öka kunskapen och bättre kunna bemöta och tillgodose varje persons vårdbehov på ett personcentrerat sätt är det viktigt att belysa hur personer med ADHD själva upplever det att söka vård. Det salutogena synsättet valdes som teoretisk referensram. Syfte: var att belysa hur personer med ADHD upplevde det att söka vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem deltagare genomfördes. Insamlade data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier. Varierande tillgänglighet i vårde och Beroende av vårdpersonalens bemötande med totalt fem subkategorier: Beroende av fungerande sökvägar, Behov av kontinuitet i vårdkontakte, Skiftande kompetens hos vårdpersonal, Ansträngande att få tillgång till vård och Påverkade av tidigare vårderfarenheter.  Slutsats: För att kunna ge en personcentrerad och god omvårdnad där patienten upplever sig lyssnad till är kunskap bland vårdpersonal om ADHD viktigt, oavsett om personen söker somatisk eller psykiatrisk vård. Det är även viktigt med tydlighet, korrekt och relevant information och ett gott bemötande då det kan påverka upplevelsen av vården positivt. Ämnet behöver undersökas vidare för att se om det resultat som redovisas i aktuell studie speglar personer med ADHD upplevelser av vårdsökande generellt och belysa vilket stöd personer med ADHD önskar när det ska söka kontakt med vården.

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lärare få kunskap om hur de beskriver att de bedriver undervisning som stärker elevers ämnesspråk inom de naturvetenskapliga ämnena, med fokus på årskurserna 1-6. För att uppnå syftet användes två frågeställningar: Hur beskriver lärare att de gått tillväga när de presenterar nya begrepp och fenomen i NO-undervisningen? och Vilka redskap beskriver lärare att de använder för att stötta eleverna i att tillägna sig det naturvetenskapliga språket? För att besvara frågeställningarna har åtta lärare intervjuats i studien. Resultatet visar att lärarna beskrev att eleverna behöver få höra det naturvetenskapliga språket och själva aktivt få använda begreppen i samtal, i skrift, med andra uttryckssätt och med hjälp av olika artefakter. Därtill beskrev lärarna vikten av att läraren kopplar det naturvetenskapliga innehållet till elevernas tidigare erfarenheter. De uttryckte även att eleverna behöver få möta de naturvetenskapliga begreppen muntligt, i texter och böcker samt i laborationer och experiment. Studien visar även att lärare uttryckte fördelar med att använda varierande undervisningssätt för att stärka alla elevers lärande. Studien visar att flera lärare använder språkverktyg som från början är tänkta till svenskämnet för att stötta eleverna i att använda det naturvetenskapliga språket i NO undervisningen.

Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är ett vanligt förekommande problem. Ambulanspersonalen möter inte bara patienter på utryckningar utan även anhöriga och andra människor som kan befinna sig på vårdplatser. Det är inte bara patienten som kan bli våldsam. Forskning visar att även andra människor runt patienten bidrar med hot och våld. Forskning om hot och våld mot ambulanspersonal är till största del genomförd i storstadsmiljöer där det finns god tillgång till andra ambulanser och polisiär assistans. Den här studien inriktar sig på ambulanssjuksköterskor i glesbygd där stationerna är långt från närmaste sjukhus och antalet ambulanser per invånare är få. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld i glesbygd. Tidigare forskning är i huvudsak kvantitativa undersökningar och bygger på hur ofta våld förekommer. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur ambulanssjuksköterskor upplever att vårda en våldsam patient i glesbygd, vad hot och våld kan leda till på längre sikt och om det påverkar deras omvårdnad av patienterna. Metoden som använts var en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Studien visar att hot och våld skapar otrygghet och påverkar vårdandet av patienten. Hot och våld påverkar både under händelserna och efter under lång tid. Då tidigare studier inte har studerat fenomenet hot och våld i glesbygdsområden kan resultatet av denna studien belysa ett nytt problem som kan bidra till en ökad medvetenhet hos personal, högskolor och universitet om att hot och våld inte är geografiskt begränsat.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva distriktsköterskornas aspekter av att bedriva gruppundervisning för patienter med diabetes typ 2 inom primärvården.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Intervju med semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Vid urvalet användes strategiskt urval. Tretton intervjuer utfördes med distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen.   Resultat: Distriktssköterskornas kompetens och engagemang var en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning. De flesta distriktssköterskor saknade pedagogisk utbildning och detta ansågs vara en förutsättning för att distriktsköterskor kan bedriva patientundervisning för denna patientgrupp. Organisationens förutsättningar var en annan betydelsefull aspekt i detta arbete. Att ha engagerade chefer, ha tillräckligt med resurser samt samarbeta med andra professioner var faktorer som hade betydelse i arbetet med gruppundervisningen. Anpassa undervisningens innehåll och lägga undervisningen på rätt nivå och rätt tid efter patienternas behov och förutsättningar var också en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning.     Slutsats: Distriktssköterskor som håller i undervisningen för denna patientgrupp bör ha en pedagogisk utbildning, då detta ansågs starkt förknippat med förutsättningarna hos undervisaren att lyckas med undervisningen i grupp. För att distriktsköterskor ska få till undervisning i grupp bör denna anpassas efter patienternas förutsättningar och behov.

Background: Patients undergoing cytoreductive surgery with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy may have extensive and complicated nursing needs with risk of complications. However, there is no research on the postoperative care at the surgical ward. Aim: The purpose was to describe, from the nurse's perspective, which nursing needs patients who had undergone CRS with HIPEC expressed and whether they received the nursing care they needed. Method: A descriptive qualitative interview study with semi-structured interviews with nurses (n = 12) was conducted on two surgical wards. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Physical nursing needs - complex to remedy and common with setbacks, To get the care adapted to individual needs and Psychosocial nursing needs are not met. The result showed that the most distinctive nursing needs in the patients were nausea, pain/anxiety and mobilization. During the care period, it was important that the nurse was responsive and that a good relationship between the healthcare staff and the patient was developed. The nurses described that patients had a need for more information and mental support. Conclusion: The results show that patients undergoing CRS with HIPEC have many nursing problems and the nursing care needs to be improved in several areas. A more structured and person-centered nursing could meet several nursing needs. This complex patient group should be cared for by nurses with professional experience and higher education, eg specialist nurses (surgical care). Further research should be conducted with patients who have undergone CRS with HIPEC as informants.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.