Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende.

Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar för att erbjuda god hälsa och vård på lika villkor för alla patienter. Tidigare forskning visar att överviktiga patienter riskerar att få sämre vård än normalviktiga patienter och är ofta relaterat till dåligt anpassade hjälpmedel. Då övervikt är ett tilltagande problem ställs krav på att ambulanssjukvården möter upp detta behov. Inom ambulanssjukvården kan konsekvenserna bli större då ambulansbesättningen endast består av två personer och assistans inte alltid finns tillgänglig. I de fall ambulanssjuksköterskan inte kan göra relevanta undersökningar på grund av att utrustningen inte är anpassad efter den större patienten, blir vårdandet mer komplext och risken för patientlidande ökar. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur ambulanssjuksköterskor upplever vårdmötet med den överviktiga patienten. Data inhämtades från ambulanssjuksköterskor som intervjuades i par om sina upplevelser av fenomenet. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att komplexiteten kring omhändertagandet av denna patientgrupp ofta handlar om bristen på anpassade hjälpmedel, problematik kring förflyttning och lastning av patienten. Även patientens tyngd upplevdes av ambulanssjuksköterskorna vara hindersam, då rädslan för att skada sig själva eller patienten ökade. Det som även framkom var vikten av ett ärligt bemötande för att minska risken för känslan av skuld och skam. I resultatdiskussionen framträdde hur alla delar ur resultatet påverkade varandra. Varje del i vårduppdraget av den överviktiga patienten visade sig vara kopplat mot etiska aspekter i högre grad än i jämförelse med den normalviktiga patienten. För att skapa bättre förutsättningar för ambulanssjuksköterskorna krävs en bättre anpassning inom ambulanssjukvården för överviktiga patienter både när det kommer till material, hjälpmedel och ambulanser men även en bättre samverkan med till exempel räddningstjänst. Därigenom kan möjligheten till ett bättre vårdmöte med den överviktiga patienten nås.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en klinisk samtalsmetod som används vid behandling för att understödja förändring hos patienter med sjukdomstillstånd kopplade till beteende. Stressrelaterad psykisk ohälsa innefattar ofta problem med kognition och beteende, vilket påverkar förmågan att göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet som behandling har visat god effekt för att lindra kardinalsymtom, men följsamheten är låg. MI kan fylla en viktig funktion då motivation är av betydelse för att fullfölja behandling som syftar till beteendeförändring. Dock behövs ytterligare forskning gällande fysioterapeuters strategier och erfarenheter av att tillämpa MI som samtalsmetod.Syftet med studien var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI hos patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod. Datainsamlingen gjordes genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Stärkt självledarskap genom empatisk dialog främjar hållbara förändringsprocesser. Temat baserades på fyra kategorier (med tillhörande underkategorier): Ett stärkande och flexibelt förhållningssätt, Inkännande utifrån patientens behov, Stöd till autonomi samt Hinder och motstånd på vägen. Resultatet belyser fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI som hjälpsamt för att främja hållbara beteendeförändringar vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för fysioterapeuters erfarenheter och användning av MI. Huvudresultatet speglar fysioterapeuternas syn på MI som ett stödjande verktyg vid behandling rörande beteendeförändringar där en empatisk dialog utgör grund för att patientens autonomi stärks. MI upplevs hjälpsamt vid planering anpassad efter patientens individuella behov. Fortsatt forskning behövs som rör fysioterapeuters strategier att motivera patienter till hälsosamma beteendeförändringar.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

I takt med digitaliseringens framväxt i samhället har förskolans verksamhet påverkats. I enlighet med förskollärarens uppdrag utifrån styrdokument såsom Lpfö18, behöver förskolläraren ett didaktiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Studiens syfte var att undersöka legitimerade och erfarna förskollärares inställning på lärplattans användbarhet och roll som digitalt verktyg, och hur den organiseras in i verksamheten för att skapa förutsättningar för barns lärande. För att få kunskap på det som efterfrågas i syftet, bildades två delstudier. Delstudie ett är en kvantitativ enkätstudie som är författad av Madeleine Sköld. Delstudie två är en intervjustudie som är författad av Cassandra Jönsson. Enkätstudiens empiri samlades från grupper i sociala median Facebook, och intervjustudiens empiri samlades från fem förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Delstudiernas resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av begreppen artefakter, mediering, proximala utvecklingszon, samt scaffolding. Slutligen diskuterades delstudiernas resultat mot studiens bakgrund och forskningsläge, för att besvara studiens forskningsfrågor. I resultatet framkom det att förskollärarens framträdande och ledande roll är avgörande för att skapa goda förutsättningar för barns lärande. Samtliga förskollärare visade en positiv inställning till lärplattan som digitalt verktyg. Förskollärarnas adekvata digitala kompetens och didaktik är avgörande för hur dessa förutsättningar skapar positiva effekter på barns lärande. Studiens resultat strävar efter att ge insikt i förskollärares attityder gällande vilka möjligheter och utmaningar med att använda lärplattan som digitalt verktyg, samt vilken roll lärplattan har i förskolekontext.

Under de senaste åren har allt fler kritiska röster höjts angående bollspel som innehåll i idrottsundervisningen i skolan. Argument som att det används allt för ofta och att bollspel riskerar att leda till att vissa elever exkluderas har varit ledande för kritiken gentemot bollspel. Vi som lärarstudenter har även erfarit att bollspel blivit presenterat som något problematiskt på universitetet. Utifrån den ingången så har vårt syfte med denna studie varit att undersöka hur praktiserande lärare i idrott och hälsa på gymnasiet motiverar bollspel som innehåll och anpassar det till olika elevgrupper. Metoden som har använts för att besvara syftet var genom kvalitativa semistrukturerande intervjuer med sex verksamma lärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på gymnasienivå. Dataanalysen karaktäriserades av kvalitativ innehållsanalys där det transkriberade materialet kodades med inspiration från Jones (2022) samt Fejes och Thornberg (2015) beträffande hur kodning, kategorisering och tematisering genomförs. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Johan Öhmans (2014) resonemang om den didaktiska triangel där de pedagogiska frågorna vad, hur och varför har en central roll samt hur parterna, lärare, elev och innehållet samspelar med varandra. Teorin används i resultatdiskussionen där vi problematiserar resultatet. Detta gjordes med avsikt för att belysa att svaren kan ses utifrån andra perspektiv och i detta fall utifrån ett didaktiskt synsätt. Studiens resultat indikerar att lärare har en positiv inställning till användandet av bollspel då det ses som ett verktyg för att uppnå olika mål med undervisningen. Två teman blev framträdande där den första var att lärarna motiverar valet av bollspel utifrån flera aspekter såsom social samverkan, fysisk träning och kulturellt värde. Det andra temat var anpassning där lärarna använder sig av olika strategier för att få alla elever involverade i aktiviteterna såsom att nollställa förkunskaperna genom skolanpassade regler och individualisering av aktiviteten. Sammantaget går det att konstatera att samtliga respondenter i denna undersökning hade en positiv syn på bollspel i undervisningen där de motiverade valet av bollspel samt att anpassningar används för gruppen och den individuella elevens skull.

Att arbeta som ambulanssjuksköterska är mångfacetterat. Ambulanssjuksköterskan ska vara beredd på att möta situationer som hen inte varit med om tidigare. En av situationerna är att gå in i en ledarroll i ett skadeområde. Forskningen på ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare i ett skadeområde är bristfällig. Syftet med studien är ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare och samverka för ett optimalt vårdande i ett prehospitalt skadeområde. Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Sammanlagt åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades. Analysen av datan gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra generiska kategorier och tio subkategorier. Fördelningen var två till tre subkategorier per generisk kategori. Resultatet visar på upplevelser av yttre förutsättningar, leda arbetet, gränsöverskridande teamarbete och reaktion på händelsen. Ett välfungerande ledarskap och en god samverkan ger bäst förutsättningar för ett optimalt vårdande för patienten. Utbildning, erfarenhet och en bra bearbetning efter en särskild händelse är viktiga aspekter för att kunna leda och samverka på ett bra sätt i ett skadeområde.

<p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p>

The emotional part of a museum experience is being debated and there is research pointing towards the affective part of learning. The purpose of this study is to examine how museum pedagogues reason about the usage of affective learning in their work and to investigate whether they consider affective pedagogy is a part of their work or not. Furthermore how they consider themselves working, or not working, with feelings in their pedagogy. A key factor in this study has been to work interdisciplinary with both museum pedagogy and social science with theoretical perspectives of feelings such as happiness, sadness, anger, disgust and fear, and with theories such as Feelings &amp; materiality and Pedagogy of Feeling. Methodologically a qualitative interview study museum pedagogues have been used together with observation of four Swedish state- and country museums. In this thesis it is shown that the interviewed museum pedagogues indeed have acknowledged the fact that the museum is an affective place, but the interviewed had different way of make use of feelings. They all agree on the fact that feelings can support the learning process, and that all the different feelings have their own effect on learning. Also that the museum pedagogues have some influence on the feeling that the exhibitions are to emit, which could be used in the pedagogues favor if the exhibition consists of hard and problematic feelings. However, in contrast to this it seems that few of the museum pedagogues discuss the affective influence of a upcoming exhibition or program, or evaluate a project in what feeling the visitors experienced during the visit. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.