Background: Patients undergoing cytoreductive surgery with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy may have extensive and complicated nursing needs with risk of complications. However, there is no research on the postoperative care at the surgical ward. Aim: The purpose was to describe, from the nurse's perspective, which nursing needs patients who had undergone CRS with HIPEC expressed and whether they received the nursing care they needed. Method: A descriptive qualitative interview study with semi-structured interviews with nurses (n = 12) was conducted on two surgical wards. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Physical nursing needs - complex to remedy and common with setbacks, To get the care adapted to individual needs and Psychosocial nursing needs are not met. The result showed that the most distinctive nursing needs in the patients were nausea, pain/anxiety and mobilization. During the care period, it was important that the nurse was responsive and that a good relationship between the healthcare staff and the patient was developed. The nurses described that patients had a need for more information and mental support. Conclusion: The results show that patients undergoing CRS with HIPEC have many nursing problems and the nursing care needs to be improved in several areas. A more structured and person-centered nursing could meet several nursing needs. This complex patient group should be cared for by nurses with professional experience and higher education, eg specialist nurses (surgical care). Further research should be conducted with patients who have undergone CRS with HIPEC as informants.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

Det förekommer allt mer våld och hot i vårt samhälle. Vårdpersonal är den största gruppen i samhället som utsätts för hot och våld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning påvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsätts för hot och våld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem är till största del alkohol och droger som ökar i samhället. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom. Ett hotfullt beteende som utlöses av sjukdomstillstånd hos patienten har större acceptans hos vårdpersonalen än hos patienten med ett hotfullt beteende som har utlösts av alkohol och droger. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld på sin arbetsplats i mötet med patienten. För att få fram denna subjektiva upplevelse genomfördes intervjuer med ambulanspersonal. Genom analys av intervjuerna framträdde fem teman som beskrev ambulanspersonalens upplevelser. Dessa teman var; ”Miljöns betydelse”, ”Upplevelsen av obehag”, ”Känslan av frustration”, ”Reflektion av egen säkerhet” och ”Eftertankens betydelse”. Grunden till att de hotfulla situationerna uppstod i denna studie var då patienten var alkohol- och drogpåverkad och händelserna inträffade kvälls- och nattetid. Genom erfarenhet lär sig ambulanspersonalen att tyda varningssignaler, så att en hotfull situation undviks i den utsträckning det går. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra överansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta.

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet. Studiens syfte är att belysa personliga assistenters erfarenhet av att vårda personer med HMV samt studera om personliga assistenter till HMV-användare har behov av ett yrkesmässigt stöd i denna situation. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet har analyserats med induktiv innehållsanalys. Åtta intervjuer har gjorts med personliga assistenter till HMV-användare. Resultatet visar fyra kategorier: Att ta ansvar för någon annans liv, Kunskap ger trygghet, Stöd för att orka, Att arbeta i någons hem är en balansgång. Intervjupersonerna ansåg att de fått utförlig och tillräcklig utbildning vad gäller ventilatorns funktion, hantering och andningsfysiologi men de känner sig osäkra på andra områden, som att arbeta i någon annans hem, där det inte finns något krav på särskild utbildning. Handledning med diskussioner om ansvar och etik är nödvändigt. Resultatet visar att intervjupersonerna inte uttrycker något behov av stöd från distriktssköterskan. En anledning kan vara att HMV-användaren har etablerat en god kontakt med specialistsjukvården. En av studiens slutsatser är att intervjupersonerna inte kände någon oro inför att vårda en person med hemventilator. Däremot finns det en osäkerhet om arbetets innehåll och den personliga relationen till HMV-användaren och närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.</p></strong></p>

Sammanfattning Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar på stora brister och ett behov av förändring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som påtalas starkt är den läroboksbaserade mekaniska räkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak består av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever därigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den här studien syftar därför till att undersöka några gymnasielärares synsätt gällande lärobokens roll i matematikundervisningen, på vilket sätt läroboken används, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med läroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Fyra gymnasielärare i matematik med olika antal år i yrket har intervjuats. Resultatet visar att läroboken har en central plats i såväl planeringen som i genomförandet av undervisningen, även om omfattningen skiljer sig åt mellan lärarna. Läroboken visar sig vara ett stöd för lärarna, i första hand eftersom det finns många olika räkneuppgifter att använda. Valet av lärobok är inte heller något som bekymrar lärarna, utan de tar istället den bok som finns i bokhyllan. Fördelar som nämns med läroboken är att den skapar struktur och trygghet för eleverna samt hjälper lärarna att tolka kursplanen. Nackdelarna är att eleverna kan få för sig att boken är kursen och att de inte lär sig tänka matematiskt. Resultatet stämmer å ena sidan väl överens med forskningen angående lärobokens roll. Å andra sida nämner lärarna fler fördelar med att använda lärobok än vad forskningen gör.